Inledning

DAVID SJÖGREN

Artiklarna i detta nummer av Vägval har stor tematisk bredd och behandlar aspekter av utbildning under vitt skilda tidsperioder.
I den första artikeln, ”Att skola stormaktens ämbetsmän – om 1600-talets skolreformer och en likformig skola”, behandlar fil. mag. Pontus Folkesson de politiska drivkrafterna till undervisningsreformer på 1600-talet. I detta sammanhang är det framför allt tillkomsten av 1649 års skolordning som behandlas och hur betydelsefulla intressenter inom utbildningsväsendet, kungamakten och prästerståndet, kunde enas om en enhetlig skolordning för hela riket. Artikel, som baseras på Folkessons masteruppsats i historia, kommer fram till att skolordningen var en lyckad kompromiss som beaktade parternas ideologiska och ekonomiska motiv inom utbildningsområdet.

Fortsätt läsa Inledning

Att skola stormaktens ämbetsmän – om 1600-talets skolreformer och en likformig skola

PONTUS FOLKESSON

Det var bara början på ett minst sagt omfattande reformprojekt av det dåtida svenska skolväsendet. Precis som dagens riksdagsdebatter om skolors organisation med ständigt nya skolreformförslag, präglades skolpolitiken under 1600-talet likaledes av en omorganisering. Utöver nya skolreformer kom 1600-talet också att innebära grundandet av nya skolor, en mängd nya gymnasier och flertalet nya universitet. Fortsätt läsa Att skola stormaktens ämbetsmän – om 1600-talets skolreformer och en likformig skola

Privata bidrag till folkskolan

MADELEINE MICHAËLSSON

Bidrag från företag, föreningar och välbärgade individer har stundtals spelat en stor roll i skolväsendets historia, såväl i Sverige som utomlands. I mindre skala har även bidrag lämnats från elevernas vårdnadshavare till det offentliga skolväsendet. Traditionellt sett har skolundervisning finansierats med hjälp av flera olika källor, och de privata bidragens andel har varierat kraftigt mellan olika länder.

Fortsätt läsa Privata bidrag till folkskolan

Flickläroverkens korta era

BERT MÅRALD

Flickläroverken existerade från sent 1920-tal till tidigt 1960-tal. Flickläroverken skiljer sig såväl pedagogiskt som ideologiskt från flickskolorna, som ofta startades på privat initiativ och i ett senare skede vanligen kommunaliserades. Den som vill veta mer om flickskolorna kan läsa Gunhild Kyles avhandling från 1972.

Fortsätt läsa Flickläroverkens korta era

VÄGVAL NR 4 / 2016 ”Matigt vinternummer”

VÄGVAL NR 4 / 2016 – INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Elisabet Rudhe
Inledning

Agneta Järnankar
Huslig ekonomi som nytt skolämne

Britt-Marie Styrke
Skolan – ett rum för rörelse? Idéer om kroppens bildning med fokus på dans

Mats Ekholm
Utbildning av skolledare i Sverige

Per Höjeberg
Utmaningarna mot demokratins skola. Den svenska lärarkåren, nazismen och sovjetkommunismen 1933-1945

Inledning

ELISABET RUDHE

Det här numret börjar i två av de för människan mest grundläggande behoven. Behovet av näring och behovet av kroppslig rörelse. I de båda inledande artiklarna beskrivs hur dessa mänskliga behov formulerades som skolämnen och tog sin plats i skolan. I båda artiklarna redovisas idéerna bakom och utformningen av ämnena i relief mot det omgivande samhällets klass- och könsskillnader.  Det fortsätter sedan med artiklar som skildrar företeelser längre bort från de grundläggande behoven, utbildningen av skolledare och lärares syn på nazism och sovjetkommunism.

Fortsätt läsa Inledning

Huslig ekonomi som nytt skolämne

AGNETA JÄRNANKAR

”Hur mången familj har ej råkat i ekonomiskt förfall på grund af husmoderns oförmåga att inrätta hemmet sparsamt och ordentligt! Hur mången arbetare går ej till krogen för att slippa äta den osmakliga mat hans hustru bjuder honom! Och vilka stora penningsummor bortslösas icke på dyr och olämplig föda, blott medan man ej förstår sig på födoämnenas olka näringsvärde!”

Detta moraliskt fostrande budskap är hämtat ur Fredrika Bremerförbundets tidskrift Dagny år 1896 och ringar in ett av sin tids problem. Det var Gerda Meyerson, filantrop och känd för sitt engagemang i Centralförbundet för socialt arbete, som uttalade sig om de svenska husmödrarnas bristande kunskaper: ”Kunde vi få undervisning i matlagning i alla våra folkskolor, icke endast i städerna utan allra helst äfven på landsbygden, vore säkert mycket vunnet!”

 

Fortsätt läsa Huslig ekonomi som nytt skolämne

Skolan – ett rum för rörelse? Idéer om kroppens bildning med fokus på dans

BRITT-MARIE STYRKE

Med hälsoargument höjs idag röster om ökad rörelse i och utanför skolan. Att frågor som rör rörelse och hälsa är högaktuella visar inte minst nutida samhällsdebatt. Diskussionen är förstås inte ny, liknande argument fick viss aktualitet under 1900-talets första årtionden. Med syftet att nå kollektiv hälsa och harmoni lyftes olika rörelseformer fram både för individen och för samhället som kollektiv. Motiven för rörelse var bland andra att ”bilda kroppen” genom kondition, muskelstyrka, god hållning och balans. Svaga kroppar skulle undvikas Kroppens bildning kan här förstås som olika sätt utveckla kroppsligt kunnande, färdigheter, förmågor och förhållningssätt till kropp och rörelse (Styrke, 2008; jfr Ljunggren, 1999). Med tonvikt på dans är syftet med följande artikel att med en historisk blick belysa aspekter på rörelse i och utanför skolan. Med begreppet dans avses här dans som västerländsk konstform i ett spänningsfält mellan estetiskt egenvärde och som medel för annat, till exempel kroppslig praktik i bildnings- och hälsosyfte.

Fortsätt läsa Skolan – ett rum för rörelse? Idéer om kroppens bildning med fokus på dans