Alla inlägg av FSUH

Vägval NR 2 / 2017, Tema: Styrningens konst

VÄGVAL NR 2 / 2017 – INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Ulf P. Lundgren
Inledning

Peter Bernhardsson
Standardiseringen av 1800-talets läroverk

Gunnar Berg
Skolan – en alltmer splittrad institution

Mattias Börjesson
Utbildningspolitiska reformvågor

Henrik Åström Elmersjö
En historia att lära av? – Svensk statlig förhandsgranskning av läromedel i historia

Redaktionen
Årsbok 222

VÄGVAL NR 4 / 2016 ”Matigt vinternummer”

VÄGVAL NR 4 / 2016 – INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Elisabet Rudhe
Inledning

Agneta Järnankar
Huslig ekonomi som nytt skolämne

Britt-Marie Styrke
Skolan – ett rum för rörelse? Idéer om kroppens bildning med fokus på dans

Mats Ekholm
Utbildning av skolledare i Sverige

Per Höjeberg
Utmaningarna mot demokratins skola. Den svenska lärarkåren, nazismen och sovjetkommunismen 1933-1945

Nr 2 / 2016 Sommarnummer: ”Långa linjer i skolhistorien”

VÄGVAL NR 2 / 2016 – INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sara Backman Prytz
Inledning

Tomas Kroksmark
Recension: Biografi om Fridtjuv Berg

Mats Ekholm
Statens stöd till skolors utveckling

Henrik Román och Johanna Ringarp
25 år som förändrade skolan: Grundskolans införande 1947-1972 ur ett kommunalt perspektiv

Andreas Nordin
Från radioengelska till IB-program – om internationella influenser och utbyten i kommunal skolpolitik 1950-2000

Stina Hallsén
Enhetsskolan och teknologin – statliga incitament och kommunal planering

Inledning

SARA BACKMAN PRYTZ

För ett par månader sen fick vi som är intresserade av utbildningshistoria ett nytt spännande verk att ta del av – Joakim Landahl har skrivit en gedigen biografi över folkskolläraren och ecklesiastikministern Fridtjuv Berg. Till detta nummer av Vägval i skolans historia har Tomas Kroksmark recenserat Landahls verk, och om man inte var intresserad av att läsa om Fridtjuv Berg sedan innan blir man kanske det efter att ha läst Kroksmarks positiva recension. Landahls biografi över Berg rekommenderas alltså varmt till alla som är intresserade av utbildningshistoria! Kanske passande läsning för den stundande sommarledigheten?
Boksläppet av Landahls bok ägde rum på Lärarnas Hus I Stockholm lite tidigare i vår. Det var en välbesökt tillställning och det var ett nöje att få ta del av författarens presentation av sitt omfattande arbete med boken. Under kvällen diskuterades även kopplingen mellan historia och dagens skoldebatt – ett tema som i allra högsta grad är aktuella för detta nummer av Vägval…

Fortsätt läsa Inledning

NR 1 / 15, TEMA: Differentiering och likvärdighet

VÄGVAL NR 1  / 2015 – INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Ulf P Lundgren
Inledning och reflektioner

Joanna Giota | Ingemar Emanuelsson
Differentieringsproblematiken i en skola för alla under 100 år

Thomas Barow
Övergång från skola till arbete i ett historiskt perspektiv:
den svenska ”sinnesslövården” under 1900-talets första hälft

Jeremias (Jerry) Aulin Rosenqvist
Differentiering och likvärdighet i backspegeln
– ett utvecklingsperspektiv

Johan Malmqvist
Statliga perspektivskiften inom specialpedagogik.
Exemplet: speciallärare och / eller specialpedagoger

Inger Assarson | Ingela Andreasson |  Lisbeth Ohlsson
Värdegrund och specialpedagogik

Joanna Giota | Ingemar Emanuelsson
Konsekvenser av individualiserad undervisning för
elevers motivation

Inledning och reflektioner

Bidragen i detta nummer av Vägval behandlar specialundervisning och därmed olika teorier och föreställningar om exklusion och inklusion av elever.

I grunden handlar frågan om specialundervisningen om en mycket grundläggande pedagogisk frågeställning, nämligen differentieringsfrågan, när och hur skall skolan skilja ut elever med hänsyn till deras förmåga och möjligheter att lära.
All framgångsrik skolundervisning handlar om att anpassa undervisning och undervisningsmaterial till elevens förkunskaper, intresse och förmåga att lära och minnas. I det ögonblick undervisning inte handlar om en elev och en lärare måste undervisningen utformas med hänsyn till flera individers förkunskaper, intresse och förmåga att lära och minnas.

Fortsätt läsa Inledning och reflektioner

Differentierings- problematiken i en skola för alla under 100 år

JOANNA GIOTA, INGEMAR EMANUELSSON

I denna artikel kommer vi att på olika sätt behandla differentieringsproblematiken, både innan och efter införandet av grundskolan – en skola för alla – i början av 1960-talet. Vi kommer att visa hur behovet av specialundervisning, som ökade kraftigt under grundskolans första decennier, kom att förstås som skolans behov av differentieringsmöjligheter snarare än ”speciella” elevers.

Detta innebar en breddning av perspektivet i diskussioner och synsätt, eftersom man tidigare i stort sett begränsat begreppet till enbart frågan om hur man bäst skulle kunna ta tillvara ”begåvningarna”.
Det vill säga, de elever som tidigare normalt gått över till realskolorna. Vi kommer att hänvisa till skrivningar i utrednings- och kommissionstexter, styrdokument, forskning och debatter. Trots att de övergripande målen i styrdokumentens portalparagrafer inte ändrats nämnvärt sedan 1940- och 1950-talen, har på senare tid kraven på tillgång till avskild specialundervisning återigen ökat. För erfarna specialpedagoger och skolverksamma, såväl som forskare, känns det som att det skulle vara fråga om ”att börja om från början igen”.

Fortsätt läsa Differentierings- problematiken i en skola för alla under 100 år

Övergång från skola till arbete i ett historiskt perspektiv: den svenska ”sinnesslövården” under 1900-talets första hälft

av THOMAS BAROW

En nyanserad historiesyn. Hur ser de historiska rötterna till dagens situation ut? Det är en fråga som alltid bör diskuteras när samhälleliga förändringar är aktuella.

Detta gäller också för den aktuella implementeringen av den reformerade gymnasiesärskolan, och här särskilt övergången från skola till arbete, som var en av drivkrafterna bakom reformen (SOU 2011:38). Att etableras på arbetsmarknaden är betydligt svårare för gymnasiesärskolans elever än för andra elever (Arvidsson et al., 2013).

Fortsätt läsa Övergång från skola till arbete i ett historiskt perspektiv: den svenska ”sinnesslövården” under 1900-talets första hälft

Differentiering och likvärdighet i backspegeln – ett utvecklingsperspektiv

JEREMIAS (JERRY) AULIN ROSENQVIST

Alan Dyson, vid Manchester University, gjorde vid ett seminarium på Malmö högskola hösten 2014 en intressant vinkling av specialpedagogikens utveckling under de senaste decennierna. Han exemplifierade med förändringen av innebörden i begreppen integration och inklusion över tid och använde sig själv som ”norm”.

Han antydde därvid att han idag betraktas som en radikaliserad förespråkare för en fördjupad inklusion, medan han själv menar sig stå kvar vid den inställning han alltid haft beträffande inkludering i skolan. Det är sålunda den specialpedagogiska inkluderingspraktiken som har blivit mindre radikal medan han själv har samma förhållning som tidigare, menar Dyson. (En liknande föreläsning, under rubriken ”From Special Needs to Equity”, finns inspelad från Specialpedagogiska skolmyndighetens konferens Lika värde 2014 /Dyson, 2014/.) Dyson beskriver förhållanden i Storbritannien. Här nedan skall göras ett försök att ge en bild av motsvarande utveckling i Sverige, med några internationella utblickar.

Fortsätt läsa Differentiering och likvärdighet i backspegeln – ett utvecklingsperspektiv