Alla inlägg av Elisabet Rudhe

Standardiseringen av 1800-talets läroverk

PETER BERNHARDSSON

I min avhandling I privat och offentligt studerade jag hur relationen mellan det offentliga läroverket och privatundervisningen förändrades under 1800-talet. Under denna tid innebar exempelvis framväxten av en reallinje att offentlig undervisning avancerade in på det som tidigare varit privatundervisningens gebit. Jag kunde konstatera att de båda undervisningstyperna gick från att ha varit mer jämbördiga konkurrenter till att privatundervisningen alltmer kom att fungera som ett komplement till en mer dominerande läroverksundervisning.

Fortsätt läsa Standardiseringen av 1800-talets läroverk

Skolan – en alltmer splittrad institution

GUNNAR BERG

Hur det står det egentligen till med dagens skola? Aktuella internationella undersökningar visar att svenska elevers kunskaper kanske inte framstår som fullt så undermåliga som tidigare, men icke för ty synes vägen till ett reellt kunskapslyft vara lång och mödosam. I skoldebatten utpekas inte sällan skolans kommunalisering, som infördes i början av 1990-talet, som boven i kunskapsförfallets drama. Men en väl så väsentlig förändring som genomfördes under denna tidsperiod var skolväsendets marknadisering som kommunaliseringen visserligen lade grunden för, men därmed inte sagt bör klumpas ihop med.

Fortsätt läsa Skolan – en alltmer splittrad institution

Utbildningspolitiska reformvågor

MATTIAS BÖRJESSON

Institutionaliserad massutbildning har fått en successivt ökad betydelse i det svenska samhället sedan mitten av 1800-talet. Beslutet om allmän folkskola 1842 innebar startpunkten på en kontinuerlig expansion av skolväsendet: en allmän folkskola byggdes ut över hela landet från 1842 och under andra halvan av 1800-talet; 1927 togs beslut om en sexårig folkskola; 1962 togs beslut om en nioårig grundskola; 1968 togs beslut om en i princip obligatorisk gymnasieskola; och högskolans expansion 1960-2010 ledde till att nästan 40 procent av befolkningen över 25 år idag har genomgått någon form av högre utbildning. Utbildningssystemets expansion är en del av att utbildning har blivit en central del av teknisk och ekonomisk utveckling i det moderna samhället.

Fortsätt läsa Utbildningspolitiska reformvågor

En historia att lära av? – Svensk statlig förhandsgranskning av läromedel i historia

HENRIK ÅSTRÖM ELMERSJÖ

Under senare år har historieläromedel och deras framställning av exempelvis kvinnor och utomeuropeisk historia varit omdebatterade i olika medier. Statens möjligheter att kontrollera vad läromedlen innehåller för att säkerställa att de överensstämmer med intentionerna i läro- och kursplaner är något som nämnts i periferin av den debatten. Resonemangen har aldrig varit särskilt djupa och det faktum att Sverige har haft en sådan granskning under mer än 50 år har heller aldrig på allvar varit uppe till diskussion. Några frågor borde kanske ändå gå att ställa till historien: Vilka problem och möjligheter går att se i en statlig kontroll av läromedlens innehåll i ett specifikt ämne? Skulle kontrollen kunna få läromedlen att snabbare anpassa sig till nya forskningsresultat och nya forskningsområden? Frågorna går att ställa, men för den som vill veta vad som är den bästa lösningen i framtiden kan historien bara utgöra en del av svaret.

Fortsätt läsa En historia att lära av? – Svensk statlig förhandsgranskning av läromedel i historia

Inledning

DAVID SJÖGREN

Artiklarna i detta nummer av Vägval har stor tematisk bredd och behandlar aspekter av utbildning under vitt skilda tidsperioder.
I den första artikeln, ”Att skola stormaktens ämbetsmän – om 1600-talets skolreformer och en likformig skola”, behandlar fil. mag. Pontus Folkesson de politiska drivkrafterna till undervisningsreformer på 1600-talet. I detta sammanhang är det framför allt tillkomsten av 1649 års skolordning som behandlas och hur betydelsefulla intressenter inom utbildningsväsendet, kungamakten och prästerståndet, kunde enas om en enhetlig skolordning för hela riket. Artikel, som baseras på Folkessons masteruppsats i historia, kommer fram till att skolordningen var en lyckad kompromiss som beaktade parternas ideologiska och ekonomiska motiv inom utbildningsområdet.

Fortsätt läsa Inledning

Att skola stormaktens ämbetsmän – om 1600-talets skolreformer och en likformig skola

PONTUS FOLKESSON

Det var bara början på ett minst sagt omfattande reformprojekt av det dåtida svenska skolväsendet. Precis som dagens riksdagsdebatter om skolors organisation med ständigt nya skolreformförslag, präglades skolpolitiken under 1600-talet likaledes av en omorganisering. Utöver nya skolreformer kom 1600-talet också att innebära grundandet av nya skolor, en mängd nya gymnasier och flertalet nya universitet. Fortsätt läsa Att skola stormaktens ämbetsmän – om 1600-talets skolreformer och en likformig skola

Privata bidrag till folkskolan

MADELEINE MICHAËLSSON

Bidrag från företag, föreningar och välbärgade individer har stundtals spelat en stor roll i skolväsendets historia, såväl i Sverige som utomlands. I mindre skala har även bidrag lämnats från elevernas vårdnadshavare till det offentliga skolväsendet. Traditionellt sett har skolundervisning finansierats med hjälp av flera olika källor, och de privata bidragens andel har varierat kraftigt mellan olika länder.

Fortsätt läsa Privata bidrag till folkskolan

Flickläroverkens korta era

BERT MÅRALD

Flickläroverken existerade från sent 1920-tal till tidigt 1960-tal. Flickläroverken skiljer sig såväl pedagogiskt som ideologiskt från flickskolorna, som ofta startades på privat initiativ och i ett senare skede vanligen kommunaliserades. Den som vill veta mer om flickskolorna kan läsa Gunhild Kyles avhandling från 1972.

Fortsätt läsa Flickläroverkens korta era