Alla inlägg av Elisabet Rudhe

Inledning

ELISABET RUDHE

Det här numret börjar i två av de för människan mest grundläggande behoven. Behovet av näring och behovet av kroppslig rörelse. I de båda inledande artiklarna beskrivs hur dessa mänskliga behov formulerades som skolämnen och tog sin plats i skolan. I båda artiklarna redovisas idéerna bakom och utformningen av ämnena i relief mot det omgivande samhällets klass- och könsskillnader.  Det fortsätter sedan med artiklar som skildrar företeelser längre bort från de grundläggande behoven, utbildningen av skolledare och lärares syn på nazism och sovjetkommunism.

Fortsätt läsa Inledning

Huslig ekonomi som nytt skolämne

AGNETA JÄRNANKAR

”Hur mången familj har ej råkat i ekonomiskt förfall på grund af husmoderns oförmåga att inrätta hemmet sparsamt och ordentligt! Hur mången arbetare går ej till krogen för att slippa äta den osmakliga mat hans hustru bjuder honom! Och vilka stora penningsummor bortslösas icke på dyr och olämplig föda, blott medan man ej förstår sig på födoämnenas olka näringsvärde!”

Detta moraliskt fostrande budskap är hämtat ur Fredrika Bremerförbundets tidskrift Dagny år 1896 och ringar in ett av sin tids problem. Det var Gerda Meyerson, filantrop och känd för sitt engagemang i Centralförbundet för socialt arbete, som uttalade sig om de svenska husmödrarnas bristande kunskaper: ”Kunde vi få undervisning i matlagning i alla våra folkskolor, icke endast i städerna utan allra helst äfven på landsbygden, vore säkert mycket vunnet!”

 

Fortsätt läsa Huslig ekonomi som nytt skolämne

Skolan – ett rum för rörelse? Idéer om kroppens bildning med fokus på dans

BRITT-MARIE STYRKE

Med hälsoargument höjs idag röster om ökad rörelse i och utanför skolan. Att frågor som rör rörelse och hälsa är högaktuella visar inte minst nutida samhällsdebatt. Diskussionen är förstås inte ny, liknande argument fick viss aktualitet under 1900-talets första årtionden. Med syftet att nå kollektiv hälsa och harmoni lyftes olika rörelseformer fram både för individen och för samhället som kollektiv. Motiven för rörelse var bland andra att ”bilda kroppen” genom kondition, muskelstyrka, god hållning och balans. Svaga kroppar skulle undvikas Kroppens bildning kan här förstås som olika sätt utveckla kroppsligt kunnande, färdigheter, förmågor och förhållningssätt till kropp och rörelse (Styrke, 2008; jfr Ljunggren, 1999). Med tonvikt på dans är syftet med följande artikel att med en historisk blick belysa aspekter på rörelse i och utanför skolan. Med begreppet dans avses här dans som västerländsk konstform i ett spänningsfält mellan estetiskt egenvärde och som medel för annat, till exempel kroppslig praktik i bildnings- och hälsosyfte.

Fortsätt läsa Skolan – ett rum för rörelse? Idéer om kroppens bildning med fokus på dans

Utmaningarna mot demokratins skola. Den svenska lärarkåren, nazismen och sovjetkommunismen 1933-1945

PER HÖJEBERG

Frågor kring totalitära ideologiers fotfäste i Sverige väcker ofta ett stort intresse. Åtskilligt är skrivet och forskat kring detta och vilka grupper som har varit mer benägna än andra att falla för den här typen av odemokratiskt budskap. Nationalsocialismen är kanske det främsta exemplet på detta.

Fortsätt läsa Utmaningarna mot demokratins skola. Den svenska lärarkåren, nazismen och sovjetkommunismen 1933-1945

VÄGVAL NR 3 / 2016 ”Minoriteter i skolan” + Birgitta Dahl berättar

VÄGVAL NR 3 / 2016 – INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Andreas Nordin
Inledning

Birgitta Dahl
Kvinnligt – manligt – mänskligt

Lars Elenius
Tornedalens skola i den etniskt neutrala nationalstaten

David Sjögren
Nomadskolans införande, genomförande och innehåll

Andreas Nordin
Romer i kommunal skolpolitik 1950-1970: exempel från två kommuner

INLEDNING

ANDREAS NORDIN

I detta temanummer av Vägval i skolans historia diskuteras och problematiseras situationen för några av Sveriges minoriteter i samband med införandet av en gemensam grundskola för alla. Artiklarna diskuterar hur strävanden efter en mer demokratisk och jämlik skola över hela landet samtidigt innebar att inhemska minoritetsgrupper kom att utmålas som avvikande och i behov av särskilda insatser för att bli del av den sammanhållna och kulturellt homogena nationen. Bidragen belyser på olika sätt hur denna problematik kommit till uttryck i nationell och kommunal skolpolitik samt hur den på olika sätt villkorat dessa gruppers skolgång. Men först inleds numret med en fristående artikel som handlar om det politiska arbetet mot ett mer jämlikt samhälle mellan kvinnor och män och den roll som utbyggnaden av barnomsorgen spelat för detta arbete.

Fortsätt läsa INLEDNING

Kvinnligt – manligt – mänskligt

BIRGITTA DAHL

Förskolans utveckling har ett nära samband med dels kraven på jämställdhet mellan kvinnor och män dels politiken för att stärka barnens rättigheter, som bland annat lett till utbyggnaden av förskolan, förbudet mot aga 1979 och Barnkonventionen 1989. Jag tror att många föreställer sig att den utvecklingen startade under intryck av de radikala strömningarna under 1968. Men den började mycket tidigare.

 

Fortsätt läsa Kvinnligt – manligt – mänskligt

Tornedalens skola i den etniskt neutrala nationalstaten

LARS ELENIUS

Åren 1967–1988 förändrades inställningen till tornedalingarnas finska språk i grundskolan. Det var förändringar i läroplanen som öppnade för att tornedalsfinska, som varit förbjuden i undervisningen under många decennier, nu fick egna provisoriska läromedel och började läras ut som hemspråk i Tornedalen.

 

Fortsätt läsa Tornedalens skola i den etniskt neutrala nationalstaten