Alla inlägg av Elisabet Rudhe

25 år som förändrade skolan: Grundskolans införande 1947-1972 ur ett kommunalt perspektiv

HENRIK ROMÁN, JOHANNA RINGARP

I den här artikeln tar vi upp grundskolereformens genomförande ur ett kommunalt perspektiv, med särskilt fokus på skillnader mellan stad och landsbygd. Störst uppmärksamhet ägnar vi landsbygdens villkor i samband med genomförandet av reformen. Artikeln bygger på data inhämtade i vårt forskningsprojekt ”Vem har styr skolan?” där vi följer den kommunala skolans och skolpolitikens utveckling 1950 – 2010, främst genom att studera kommunerna Stockholm, Tierp och Växjö. [1]. I denna artikel kommer vi dock att ta ett lite bredare grepp och ge exempel även från andra kommuner. Artikeln består av fem delar: Enhetsskoleförsöken; Kommunernas möjligheter att få delta i försöken; Högstadiefrågans lösning – några kommunala varianter; Grundskolans genomförande i Stockholm, Växjö och Tierp; Stad och land – hur skapa en skola för alla kommuner?

Fortsätt läsa 25 år som förändrade skolan: Grundskolans införande 1947-1972 ur ett kommunalt perspektiv

Från radioengelska till IB-program – om internationella influenser och utbyten i kommunal skolpolitik 1950-2000

ANDREAS NORDIN

Syftet med denna artikel är att utifrån ett kommunalpolitiskt perspektiv diskutera hur skolan i samspel med det omgivande samhället internationaliseras under perioden 1950-2000 samt ge exempel på hur denna internationalisering kommer till uttryck i tre kommuners skolpolitik. Den vägledande frågeställningen är hur internationalisering hanterats och/eller initierats på kommunalpolitisk nivå?

Fortsätt läsa Från radioengelska till IB-program – om internationella influenser och utbyten i kommunal skolpolitik 1950-2000

Enhetsskolan och teknologin – statliga incitament och kommunal planering

STINA HALLSÉN

Återkommande i svenska skolans historia har olika aktörer genomfört olika typer av satsningar på nya kommunikationsteknologiska (i) medel i ett skolutvecklande syfte. Från såväl statligt som lokalt håll har investeringar på ny teknik gjorts med ambitioner om att främja modernisering, likvärdighet och effektivitet. I denna artikel belyses statliga incitament kring kommunikationsteknologisk utveckling samt hur dessa hanterats i olika kommunala sammanhang vid tiden för enhetsskolans införande.

Fortsätt läsa Enhetsskolan och teknologin – statliga incitament och kommunal planering

Inledning

MAGNUS HULTÉN

De fyra texterna vi samlat i detta nummer kan vid första anblick framstå som ganska olika. Vad har totalförsvarskunskap med statliga byråkratier, internationella jämförande kunskapsmätningar och en visionär feministisk pedagog med varandra att göra? Ganska mycket faktiskt. De fyra texterna behandlar alla större samhällsförändringar utifrån ett skolperspektiv. Och visar därmed på samspelet mellan skola, samhälle och samhällsförändring.

Fortsätt läsa Inledning

Observationer från en skolbyråkrat

MATS BJÖRNSSON

Hörande till dem som kan blicka tillbaka på ett långt yrkesliv i ‘skolbyråkratin’ kan jag då och då tänka på vad detta utgjorde för slags miljöer.[1] De var kanske inte mer särskilda än andra miljöer, men särskilda var de. Jag tillbringade sju år i Skolöverstyrelsen (SÖ), tretton år i Skolverket och ett femtontal år i Regeringskansliet, varav ett par i utredningsväsendet. En bok skulle kunna skrivas om var och en av dessa.

Fortsätt läsa Observationer från en skolbyråkrat

Totalförsvarskunskap i skolan – ingen ny idé

ESBJÖRN LARSSON

Att barn och militär verksamhet inte är något som hör ihop är nog att betrakta som allmänt vedertaget i dagens Sverige. Detta märks inte minst av reaktionerna på förslaget om införandet av totalförsvarskunskap i svenska skolor. I denna artikel sätts frågan in i ett längre historiskt perspektiv, för att visa att barn och vapenövningar inte alltid setts som en främmande kombination.

 

Fortsätt läsa Totalförsvarskunskap i skolan – ingen ny idé

Skolkris och internationella jämförande kunskapsmätningar – siffran och jämförelsens hegemoni

DANIEL PETTERSSON

Inom all utbildning finns en strävan att på något sätt skaffa sig kunskaper om undervisningens resultat. Resultaten söks vanligtvis genom någon form av bedömning. När ett resultat synliggörs och görs kommunicerbart möjliggörs en relation mellan pedagog och elev som syftar till att främja den fortsatta kunskapsutvecklingen. En sidoeffekt av synliggörandet och kommunicerandet är att det mycket enkelt kan omsättas i jämförelser mellan elever, skolor, regioner och nationer, vilket ges effekt i att resultatet inte ges ett värde annat än i relation till andra resultat. Detta har av mig i andra sammanhang kallats för en jämförelsernas hegemoni. Dessutom kan elevernas resultat mycket enkelt omsättas i olika numeriska beskrivningar vilket underlättar olika former av jämförelser. Detta behöver i sig inte vara ett problem, men när siffran möter språkliga beskrivningar av elevers resultat har siffran den egenheten att den i vårt samhälle ständigt vinner i sanningsanspråk framför språkliga beskrivningar. Siffran omvandlas på så sätt till en faktisk beskrivning av elevers kunskaper.

Fortsätt läsa Skolkris och internationella jämförande kunskapsmätningar – siffran och jämförelsens hegemoni

Ulla Lindström – jämställdhet som individuellt och kollektivt projekt

SOFIA PERSSON

Läraryrket innebär en möjlighet att påverka människor och deras situation, denna möjlighet delar lärare med personer på exempelvis det politiska fältet och i fackliga organisationer. För några år sedan disputerade jag på en avhandling om lärares villkor, organisering och projekt inom den grundläggande utbildningen. Under avhandlingsarbetet kom jag i kontakt med material från Sveriges Folkskollärarinneförbund och en del av deras drivna medlemmar. Ulla Lindström var länge redaktör för Sveriges Folkskollärarinneförbunds tidning, och den skarpa feministiska analys som genomsyrade tidningen under hennes redaktörstid fängslade mig. I föreliggande artikel fokuseras Ulla Lindströms arbete, såväl individuellt som kollektivt, för ökad jämställdhet. Detta engagemang bottnade bland annat i erfarenheter av arbete som folkskollärarinna, och omsattes i fackliga och politiska insatser.

 

Fortsätt läsa Ulla Lindström – jämställdhet som individuellt och kollektivt projekt

Nr 4 / 2015 Tre skolämnens väg och ett beslut som förändrade skolan

VÄGVAL NR 4  / 2015 – INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Nr 4 / 2015 Tre skolämnens väg och ett beslut som förändrade skolan

Agneta Linné, Roger Bodin, Elisabet Rudhe
Inledning

Magnus Grahn
Samhällskunskap – en nykomling i svensk utbildningshistoria. Men när, vad, hur och varför?

Johan Prytz
Om hur utbildningshistoria blir till i samband med en reform – ett exempel från skolmatematiken

Martin Malmström
Lgy 70 och synen på skrivande

Sten Svensson
Nittiotalets privatisering sänkte den likvärdiga skolan