Alla inlägg av Elisabet Rudhe

Flickskoleflickor och läroverkspojkar – könsideal vid sekelskiftet 1900

SARA BACKMAN PRYTZ

I min avhandling Borgerlighetens döttrar och söner har jag analyserat och jämfört de könsideal som uttrycktes av flickor och pojkar vid pojkläroverk och flickskolor under perioden 1880-1930 (Backman Prytz 2014). Vilka likheter har funnits, och vilka skillnader? Undersökningen visade att det verkligen fanns en del anmärkningsvärda skillnader mellan flickornas och pojkarnas könsideal, och en del av dessa kommer jag dela med mig av i den här artikeln. Men först en kort bakgrund som berättar om hur flickskolorna och pojkläroverken såg ut under perioden, och vilka ungdomar som gick i de olika skolorna.

Fortsätt läsa Flickskoleflickor och läroverkspojkar – könsideal vid sekelskiftet 1900

Inledning och reflektioner

AGNETA LINNÉ

Detta nummer av Vägval har en bred ansats. Det innehåller fyra artiklar som berör olika teman.

I den första artikeln ställer Johannes Westberg frågan Hur ska folkskoleväsendets framväxt förklaras? Tidigare forskning har inte sällan sett folkskolans tillkomst antingen som ett led i de härskande klassernas behov av att disciplinera och kontrollera en växande befolkning i spåren av industrialisering och urbanisering, eller som nära förbunden med formeringen av nationalstater och idéer om medborgerlig bildning.

Fortsätt läsa Inledning och reflektioner

Hur ska folkskoleväsendets framväxt förklaras?

JOHANNES WESTBERG

Skolväsendenas framväxt tillhör utan tvekan ett av de senaste århundrandenas viktigaste förändringar. Från att ha varit något framförallt förbehållen en elit, blev skolan en självklar del av vardagen för de allra flesta.

Idag är rätten till utbildning inskriven i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna (artikel 24), och hela 91 procent av alla världens barn gick i skola enligt UNICEF:s senaste uppgifter från 2012. I Västvärlden var detta en utveckling som kommit långt redan vid 1900-talets början.

Fortsätt läsa Hur ska folkskoleväsendets framväxt förklaras?

Demokratifostran som brottsprevention

PAULA WAHLGREN

När regeringens samordnare mot våldsbejakande extremism tidigare i år släppte ett undervisningsmaterial till skolor fick det stor uppmärksamhet.

Materialet bestod av ett metodstöd, en samtalskompass, som skulle vägleda lärare och andra aktörer i genomförandet av ”demokratiska samtal” med unga som befaras befinna sig i riskzon för att radikaliseras. Metoden beskrivs som motiverande samtal ”för att öka den inre motivationen till förändring”. Materialet fick stor kritik, främst för att olika grupper av politiskt aktiva ungdomar klumpades ihop och pekades ut som potentiella våldsverkare och som ett hot mot demokratin. Att på detta sätt skilja ut vissa grupper av ungdomar som potentiella extremister i behov av särskild fostran är ett nytt inslag i skolan.

Fortsätt läsa Demokratifostran som brottsprevention

En bok om slöjd, bildning och kultur

SVEN HARTMAN

Boken Slöjd, bildning och kultur. Om pedagogisk slöjd i historia och nutid (Carlsson Förlag 2014) kom ut för några månader sedan. Där skriver sju slöjdforskare om skolslöjden som en viktig del av det svenska kulturarvet.

Jag själv har varit redaktör för boken och har dessutom bidragit med en del allmänpedagogiska reflektioner. Boken inleds med en genomgång av några centrala begrepp samt en översikt över samhällsutvecklingen under åren 1880–1920. Det var den period när den pedagogiska slöjden i Sverige etablerades och fick nationell och internationell spridning.

Fortsätt läsa En bok om slöjd, bildning och kultur

Pedagogiskt arbete – utanför skolan exemplet kolonirörelsen i Stockholm

INGRID HEYMAN

Kolonirörelsen i Stockholm tog sin början 1904 på initiativ av fröken Anna Lindhagen. I Tyskland hade rörelsen funnits sedan 1830-talet, i Frankrike från 1903. Den spreds raskt vidare till övriga Europa och även till USA.

En internationell kongress rörande kolonifrågan planerades gå av stapeln 1914 men hindrades av kriget. Under krigsår världen runt har familjer som blivit utan arbete haft stor glädje av att själva kunna odla mat – om än i liten utsträckning – för att inte direkt svälta ihjäl. I Tyskland liksom i Frankrike var det vanligtvis filantropiska företag som delade ut jordlotter till fattiga och barnrika familjer. År 1904 påbörjades arbetet att etablera föreningen Stockholms koloniträdgårdar och ett par områden bland annat i Stadshagen anlades. År 1905 skrev Anna Lindhagen broschyren Om koloniträdgårdar med exempel från Danmark och i januari 1906 bildades en föreningen Stockholms koloniträdgårdar. Lindhagen valdes till ordförande och var verksam fram till 1921, då staden övertog ansvaret.

Fortsätt läsa Pedagogiskt arbete – utanför skolan exemplet kolonirörelsen i Stockholm