Alla inlägg av Elisabet Rudhe

Samhällskunskap – en nykomling i svensk utbildningshistoria. Men när, vad, hur och varför?

MAGNUS GRAHN
 
I efterkrigstidens utbildningssverige skulle samhällskunskap bli ett av de skolämnen som fick allra störst utrymme. Varför var intresset så stort att införa ett hybridämne som samhällskunskap? Innan den bakgrunden ges konstateras dock att det svenska skolväsendet innehållsmässigt täckt samhällskunskaperna sedan en längre tid, bland annat i form av medborgarskap i fortsättningsskolan men framförallt inom ramen för historieämnet, vars undervisning även skulle omfatta samhällslära.

I 1940 års skolutredning kvarstod samhällslära som en del i hembygdskunskap respektive historia. Det fanns därigenom ett embryo till samhällskunskap genom att skolan förutom klassisk statskunskap och familjeekonomi även skulle ge eleverna ”kännedom om de plikter och förmåner som medborgare i ett fritt land” borde ha.

Fortsätt läsa Samhällskunskap – en nykomling i svensk utbildningshistoria. Men när, vad, hur och varför?

Om hur utbildningshistoria blir till i samband med en reform – ett exempel från skolmatematiken

JOHAN PRYTZ
 
Vinnaren skriver historien brukar det heta när vi pratar om krig och fred. Sensmoralen är vanligtvis att historieskrivningen blir ensidig eller överdriven i ett eller flera avseenden, till vinnarens fördel och förlorarens nackdel. I denna artikel ges exempel på hur detta fenomen förekommer i historieskrivning om skolan som författats av aktörer som själva var involverade i den skolreform som omskrivs.

Fortsätt läsa Om hur utbildningshistoria blir till i samband med en reform – ett exempel från skolmatematiken

Lgy 70 och synen på skrivande

MARTIN MALMSTRÖM

Sextiotalet var en reformintensiv period i den svenska skolans historia, inte minst vad gäller de frivilliga skolformerna. Flera utredningar genomfördes, bland annat en avnämarundersökning där näringsliv, förvaltning, universitet och högskolor fick uttala sig om vad gymnasister skulle ha med sig från sin utbildning. Utgångspunkten var att det behövdes fler gymnasieplatser; det moderna samhället ställde höga krav på kunskaper. Avnämargrupperna var överens om att skolans arbetsformer behövde ses över för att öka elevernas självständighet. Sätten att arbeta i skolan skulle anpassas till samhällets behov.

Gymnasiet och fackskolan fick nya läroplaner 1965. Efter det dröjde det inte mer än ett fåtal år innan tiden ansågs mogen att samla det frivilliga skolsystemet – gymnasiet, fackskolan och yrkesskolan – under ett och samma tak. Den integrerade gymnasieskolan kom att kallas Lgy 70 och började genomföras 1971.

I den här texten diskuterar jag vilken syn på skrivundervisning som framträder i den nya läroplanen, Lgy 70, men också hur den tillsammans med andra faktorer kom att påverka synen på skrivande i den allmänna debatten under sjuttiotalet.

Fortsätt läsa Lgy 70 och synen på skrivande

Nittiotalets privatisering sänkte den likvärdiga skolan

STEN SVENSSON
 
Fram till 90-talet hade den svenska grundskolan lyckats bra eller mycket bra i de flesta internationella jämförande studier. Med några enstaka undantag låg de svenska eleverna högt eller mycket högt i den tidens jämförelser. Särskilt bra lyckades den svenska skolan med likvärdigheten. Det var små skillnader mellan elever och skolor och de svagaste elevgrupperna hade jämfört med många andra länder, goda resultat.

Trots det kritiserades skolan hårt under 80-talet främst för att den var för byråkratisk och för att den inte var tillräckligt lyhörd för medborgarnas önskemål. Men det var inte bara skolan som kritiserades under 80-talet utan det gällde hela den offentliga sektorn. Den var för stor, för ineffektiv och den var närmast ett hinder för det privata näringslivets utveckling, menade kritikerna.

Fortsätt läsa Nittiotalets privatisering sänkte den likvärdiga skolan

NR 3 / 15 Genusljus på utbildningens historia

VÄGVAL NR 3 / 2015 – INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sara Backman Prytz
Inledning

Ellen Broberg
Lika lön för lika arbete?

Peter Bernhardsson
Privatundervisning som familjeföretag i 1800-talets Stockholm

Lovisa Sumpter
Varför finns det så få kvinnliga professorer i matematik?

Germund Larsson
Flickskolan och disciplinen – ”lusten att tävla i djärvhet med pojkar…”

Sara Backman Prytz
Flickskoleflickor och läroverkspojkar – könsideal vid sekelskiftet 1900

Inledning

SARA BACKMAN PRYTZ

Vägval i skolans historia har i detta nummer samlat artiklar med ett genusperspektiv på utbildningshistoria. Frågor om kvinnors och mäns, flickors och pojkars rättigheter och förutsättningar är ständigt aktuella, och genom detta nummer hoppas vi kunna belysa delar av den utbildningshistoriska forskningen som finns på området.

Fortsätt läsa Inledning

Lika lön för lika arbete?

ELLEN BROBERG

Men som en kvinnas matlust är så liten, har mannen i sin vishet ordnat så, att också frukterna av kvinnofliten, i rättvis proportion må vara små.

Denna artikel bygger på min examensuppsats; Lika lön för lika arbete? En studie av argumentationen kring folkskollärarnas lönedebatt i Svensk Läraretidning år 1906. Syftet var att studera tidskriften för att få en bild av hur lagförändringen från 1906 togs emot och diskuterades av lärarkåren och hur de ställde sig i frågan.

Fortsätt läsa Lika lön för lika arbete?

Privatundervisning som familjeföretag i 1800-talets Stockholm

PETER BERNHARDSSON

I en så kallad mantalsuppgift – en form av skattedeklaration – från 1835 redovisade läraren Frans Rouget sin familj och sina tjänare i hemmet på Götgatan i Stockholm. För de två sönerna Johan och Emile gjorde han noteringen ”biträder sin fader” och avslöjade därmed att flera av familjens medlemmar var verksamma inom den undervisning han bedrev. Möjligen deltog även hustrun och döttrarna i undervisningen. Döttrarna skulle i alla fall senare förestå egna flickpensioner i huvudstaden. Rouget är ett exempel på de ”undervisande familjer” som verkade i 1800-talets Stockholm. Med undervisande familjer menas här familjer eller hushåll där flera medlemmar samtidigt och oftast tillsammans verkade som lärare på den privata undervisningsmarknaden.

 

Fortsätt läsa Privatundervisning som familjeföretag i 1800-talets Stockholm

Varför finns det så få kvinnliga professorer i matematik?

LOVISA SUMPTER

I FN:s konvention Elimination of Discrimination Against Women kan vi läsa om principen om lika rättigheter mellan män och kvinnor, en rättighet Sverige som stat har accepterat och aktivt bör implementera. Men fortfarande är det inom och mellan yrkesgrupper fortfarande stora skillnader. Sverige som är ett land vida känt för vara i framkant med jämställdhet uppvisar förhållandevis stor segregation på arbetsmarknaden. Förutom att kvinnor fortfarande får lägre lön för samma arbete ser vi att vissa områden har större segregation än andra. Ett exempel på ett sådant område är matematik och då på universiteten och de mer seniora anställningsformerna ex professorstjänst.

Fortsätt läsa Varför finns det så få kvinnliga professorer i matematik?