Alla inlägg av Elisabet Rudhe

Observationer från en skolbyråkrat

MATS BJÖRNSSON

Hörande till dem som kan blicka tillbaka på ett långt yrkesliv i ‘skolbyråkratin’ kan jag då och då tänka på vad detta utgjorde för slags miljöer.[1] De var kanske inte mer särskilda än andra miljöer, men särskilda var de. Jag tillbringade sju år i Skolöverstyrelsen (SÖ), tretton år i Skolverket och ett femtontal år i Regeringskansliet, varav ett par i utredningsväsendet. En bok skulle kunna skrivas om var och en av dessa.

Fortsätt läsa Observationer från en skolbyråkrat

Totalförsvarskunskap i skolan – ingen ny idé

ESBJÖRN LARSSON

Att barn och militär verksamhet inte är något som hör ihop är nog att betrakta som allmänt vedertaget i dagens Sverige. Detta märks inte minst av reaktionerna på förslaget om införandet av totalförsvarskunskap i svenska skolor. I denna artikel sätts frågan in i ett längre historiskt perspektiv, för att visa att barn och vapenövningar inte alltid setts som en främmande kombination.

 

Fortsätt läsa Totalförsvarskunskap i skolan – ingen ny idé

Skolkris och internationella jämförande kunskapsmätningar – siffran och jämförelsens hegemoni

DANIEL PETTERSSON

Inom all utbildning finns en strävan att på något sätt skaffa sig kunskaper om undervisningens resultat. Resultaten söks vanligtvis genom någon form av bedömning. När ett resultat synliggörs och görs kommunicerbart möjliggörs en relation mellan pedagog och elev som syftar till att främja den fortsatta kunskapsutvecklingen. En sidoeffekt av synliggörandet och kommunicerandet är att det mycket enkelt kan omsättas i jämförelser mellan elever, skolor, regioner och nationer, vilket ges effekt i att resultatet inte ges ett värde annat än i relation till andra resultat. Detta har av mig i andra sammanhang kallats för en jämförelsernas hegemoni. Dessutom kan elevernas resultat mycket enkelt omsättas i olika numeriska beskrivningar vilket underlättar olika former av jämförelser. Detta behöver i sig inte vara ett problem, men när siffran möter språkliga beskrivningar av elevers resultat har siffran den egenheten att den i vårt samhälle ständigt vinner i sanningsanspråk framför språkliga beskrivningar. Siffran omvandlas på så sätt till en faktisk beskrivning av elevers kunskaper.

Fortsätt läsa Skolkris och internationella jämförande kunskapsmätningar – siffran och jämförelsens hegemoni

Ulla Lindström – jämställdhet som individuellt och kollektivt projekt

SOFIA PERSSON

Läraryrket innebär en möjlighet att påverka människor och deras situation, denna möjlighet delar lärare med personer på exempelvis det politiska fältet och i fackliga organisationer. För några år sedan disputerade jag på en avhandling om lärares villkor, organisering och projekt inom den grundläggande utbildningen. Under avhandlingsarbetet kom jag i kontakt med material från Sveriges Folkskollärarinneförbund och en del av deras drivna medlemmar. Ulla Lindström var länge redaktör för Sveriges Folkskollärarinneförbunds tidning, och den skarpa feministiska analys som genomsyrade tidningen under hennes redaktörstid fängslade mig. I föreliggande artikel fokuseras Ulla Lindströms arbete, såväl individuellt som kollektivt, för ökad jämställdhet. Detta engagemang bottnade bland annat i erfarenheter av arbete som folkskollärarinna, och omsattes i fackliga och politiska insatser.

 

Fortsätt läsa Ulla Lindström – jämställdhet som individuellt och kollektivt projekt

Nr 4 / 2015 Tre skolämnens väg och ett beslut som förändrade skolan

VÄGVAL NR 4  / 2015 – INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Nr 4 / 2015 Tre skolämnens väg och ett beslut som förändrade skolan

Agneta Linné, Roger Bodin, Elisabet Rudhe
Inledning

Magnus Grahn
Samhällskunskap – en nykomling i svensk utbildningshistoria. Men när, vad, hur och varför?

Johan Prytz
Om hur utbildningshistoria blir till i samband med en reform – ett exempel från skolmatematiken

Martin Malmström
Lgy 70 och synen på skrivande

Sten Svensson
Nittiotalets privatisering sänkte den likvärdiga skolan

Samhällskunskap – en nykomling i svensk utbildningshistoria. Men när, vad, hur och varför?

MAGNUS GRAHN
 
I efterkrigstidens utbildningssverige skulle samhällskunskap bli ett av de skolämnen som fick allra störst utrymme. Varför var intresset så stort att införa ett hybridämne som samhällskunskap? Innan den bakgrunden ges konstateras dock att det svenska skolväsendet innehållsmässigt täckt samhällskunskaperna sedan en längre tid, bland annat i form av medborgarskap i fortsättningsskolan men framförallt inom ramen för historieämnet, vars undervisning även skulle omfatta samhällslära.

I 1940 års skolutredning kvarstod samhällslära som en del i hembygdskunskap respektive historia. Det fanns därigenom ett embryo till samhällskunskap genom att skolan förutom klassisk statskunskap och familjeekonomi även skulle ge eleverna ”kännedom om de plikter och förmåner som medborgare i ett fritt land” borde ha.

Fortsätt läsa Samhällskunskap – en nykomling i svensk utbildningshistoria. Men när, vad, hur och varför?

Om hur utbildningshistoria blir till i samband med en reform – ett exempel från skolmatematiken

JOHAN PRYTZ
 
Vinnaren skriver historien brukar det heta när vi pratar om krig och fred. Sensmoralen är vanligtvis att historieskrivningen blir ensidig eller överdriven i ett eller flera avseenden, till vinnarens fördel och förlorarens nackdel. I denna artikel ges exempel på hur detta fenomen förekommer i historieskrivning om skolan som författats av aktörer som själva var involverade i den skolreform som omskrivs.

Fortsätt läsa Om hur utbildningshistoria blir till i samband med en reform – ett exempel från skolmatematiken

Lgy 70 och synen på skrivande

MARTIN MALMSTRÖM

Sextiotalet var en reformintensiv period i den svenska skolans historia, inte minst vad gäller de frivilliga skolformerna. Flera utredningar genomfördes, bland annat en avnämarundersökning där näringsliv, förvaltning, universitet och högskolor fick uttala sig om vad gymnasister skulle ha med sig från sin utbildning. Utgångspunkten var att det behövdes fler gymnasieplatser; det moderna samhället ställde höga krav på kunskaper. Avnämargrupperna var överens om att skolans arbetsformer behövde ses över för att öka elevernas självständighet. Sätten att arbeta i skolan skulle anpassas till samhällets behov.

Gymnasiet och fackskolan fick nya läroplaner 1965. Efter det dröjde det inte mer än ett fåtal år innan tiden ansågs mogen att samla det frivilliga skolsystemet – gymnasiet, fackskolan och yrkesskolan – under ett och samma tak. Den integrerade gymnasieskolan kom att kallas Lgy 70 och började genomföras 1971.

I den här texten diskuterar jag vilken syn på skrivundervisning som framträder i den nya läroplanen, Lgy 70, men också hur den tillsammans med andra faktorer kom att påverka synen på skrivande i den allmänna debatten under sjuttiotalet.

Fortsätt läsa Lgy 70 och synen på skrivande

Nittiotalets privatisering sänkte den likvärdiga skolan

STEN SVENSSON
 
Fram till 90-talet hade den svenska grundskolan lyckats bra eller mycket bra i de flesta internationella jämförande studier. Med några enstaka undantag låg de svenska eleverna högt eller mycket högt i den tidens jämförelser. Särskilt bra lyckades den svenska skolan med likvärdigheten. Det var små skillnader mellan elever och skolor och de svagaste elevgrupperna hade jämfört med många andra länder, goda resultat.

Trots det kritiserades skolan hårt under 80-talet främst för att den var för byråkratisk och för att den inte var tillräckligt lyhörd för medborgarnas önskemål. Men det var inte bara skolan som kritiserades under 80-talet utan det gällde hela den offentliga sektorn. Den var för stor, för ineffektiv och den var närmast ett hinder för det privata näringslivets utveckling, menade kritikerna.

Fortsätt läsa Nittiotalets privatisering sänkte den likvärdiga skolan