Kategoriarkiv: Artikel

Svenska som obligatoriskt ämne i Finland

JANNE VÄISTÖ

I slutet av 1980-talet började frågan om svenska språket att allt oftare aktualiseras i den finska offentligheten.  För språkfrågan var Finskhetsförbundets verksamhet särskilt viktig. På 1980-talet fick föreningen nya medlemmar, varav många ville förändra Finlands språkpolitik.

Så började Janne Väistös Lectio Praecursoria som han höll vid sin disputation 1 september i år vid Åbo Akademi. Avhandlingens titel lyder översatt till svenska: “Det andra inhemska  i den andra republikens Finland: Införandet av svenskan som  obligatoriskt ämne i grundskolan 1968.

Lectio Praecursoria ska ge en kort introduktion till det viktigaste i avhandlingen och vara begriplig även för icke-specialister.

Fortsätt läsa Svenska som obligatoriskt ämne i Finland

En sammanhållande social praktik – Svenska Fröbelförbundets Tidskrift som del i en social-pedagogisk rörelse

INGEGERD TALLBERG BROMAN

”Då Svenska Fröbelförbundet stiftades – det var i april innevarande år – beslöts vid dess konstituerande sammanträde även utgivandet av en periodisk tidskrift. Denna tidskrift skulle bära förbundets namn och bliva tolk för dess syfte och verksamhet – … Svenska Fröbelförbundets tidskrift, som härmed vördsamt rekommenderas alla dem, som hava intresse för och arbeta i uppfostringsfrågan, kommer att behandla etiska, pedagogiska och sociala frågor, litteratur i sammanhang härmed, meddelanden från Barnträdgårdsrörelsen i in- och utlandet, och i övrigt innehålla berättelser, lekar, sysselsättningar för de små, frågo- och svaravdelningar mm.” (Kjellmark, 1918, s.1, Kjellmarks kursiveringar)

Fortsätt läsa En sammanhållande social praktik – Svenska Fröbelförbundets Tidskrift som del i en social-pedagogisk rörelse

Nyttiga medborgare i nomadskolan – statliga, samiska och nordiska perspektiv under tidigt 1900-tal

OTSO KORTEKANGAS

Artikeln utgår från antagandet att skolan i början av 1900-talet var en av de viktigaste arenorna där uppfattningar om medborgarskap skapades och reproducerades. Det ideala resultatet av en fulländad nomadskolutbildning var en effektiv nomadisk renskötare. Detta medborgarskapsideal förklaras framför allt av de starka nationalekonomiska argumenten bakom nomadskolans utformning och tidiga utveckling. Nationalekonomins betydelse blir uppenbar i ett jämförande nordiskt perspektiv. Bland samerna höjdes röster som utmanade denna idealbild och som förespråkade valfrihet och kvalitet i skolan istället för förmyndarskap.

Fortsätt läsa Nyttiga medborgare i nomadskolan – statliga, samiska och nordiska perspektiv under tidigt 1900-tal

Standardiseringen av 1800-talets läroverk

PETER BERNHARDSSON

I min avhandling I privat och offentligt studerade jag hur relationen mellan det offentliga läroverket och privatundervisningen förändrades under 1800-talet. Under denna tid innebar exempelvis framväxten av en reallinje att offentlig undervisning avancerade in på det som tidigare varit privatundervisningens gebit. Jag kunde konstatera att de båda undervisningstyperna gick från att ha varit mer jämbördiga konkurrenter till att privatundervisningen alltmer kom att fungera som ett komplement till en mer dominerande läroverksundervisning.

Fortsätt läsa Standardiseringen av 1800-talets läroverk

Skolan – en alltmer splittrad institution

GUNNAR BERG

Hur det står det egentligen till med dagens skola? Aktuella internationella undersökningar visar att svenska elevers kunskaper kanske inte framstår som fullt så undermåliga som tidigare, men icke för ty synes vägen till ett reellt kunskapslyft vara lång och mödosam. I skoldebatten utpekas inte sällan skolans kommunalisering, som infördes i början av 1990-talet, som boven i kunskapsförfallets drama. Men en väl så väsentlig förändring som genomfördes under denna tidsperiod var skolväsendets marknadisering som kommunaliseringen visserligen lade grunden för, men därmed inte sagt bör klumpas ihop med.

Fortsätt läsa Skolan – en alltmer splittrad institution

Utbildningspolitiska reformvågor

MATTIAS BÖRJESSON

Institutionaliserad massutbildning har fått en successivt ökad betydelse i det svenska samhället sedan mitten av 1800-talet. Beslutet om allmän folkskola 1842 innebar startpunkten på en kontinuerlig expansion av skolväsendet: en allmän folkskola byggdes ut över hela landet från 1842 och under andra halvan av 1800-talet; 1927 togs beslut om en sexårig folkskola; 1962 togs beslut om en nioårig grundskola; 1968 togs beslut om en i princip obligatorisk gymnasieskola; och högskolans expansion 1960-2010 ledde till att nästan 40 procent av befolkningen över 25 år idag har genomgått någon form av högre utbildning. Utbildningssystemets expansion är en del av att utbildning har blivit en central del av teknisk och ekonomisk utveckling i det moderna samhället.

Fortsätt läsa Utbildningspolitiska reformvågor

En historia att lära av? – Svensk statlig förhandsgranskning av läromedel i historia

HENRIK ÅSTRÖM ELMERSJÖ

Under senare år har historieläromedel och deras framställning av exempelvis kvinnor och utomeuropeisk historia varit omdebatterade i olika medier. Statens möjligheter att kontrollera vad läromedlen innehåller för att säkerställa att de överensstämmer med intentionerna i läro- och kursplaner är något som nämnts i periferin av den debatten. Resonemangen har aldrig varit särskilt djupa och det faktum att Sverige har haft en sådan granskning under mer än 50 år har heller aldrig på allvar varit uppe till diskussion. Några frågor borde kanske ändå gå att ställa till historien: Vilka problem och möjligheter går att se i en statlig kontroll av läromedlens innehåll i ett specifikt ämne? Skulle kontrollen kunna få läromedlen att snabbare anpassa sig till nya forskningsresultat och nya forskningsområden? Frågorna går att ställa, men för den som vill veta vad som är den bästa lösningen i framtiden kan historien bara utgöra en del av svaret.

Fortsätt läsa En historia att lära av? – Svensk statlig förhandsgranskning av läromedel i historia