Kategoriarkiv: Artikel

”Vi måste lära oss hitta ginvägar inom det husliga arbetet!”

AGNETA JÄRNANKAR

Rubriken ovan är hämtad ur ett utkast till en artikel från ca 1917-1918, författad av skolkökslärarinnan Ida Norrby där hon diskuterar ”vår tids kvinnor och hemmets arbete”. På nutidens kvinnor ställdes många krav och ett av de mest betydelsefulla för samtid och framtid var att kvinnan måste genomföra en omvärdering av hemmets gärning. Den skulle lyftas upp på ett högre plan och föras in på rationella banor.

Fortsätt läsa ”Vi måste lära oss hitta ginvägar inom det husliga arbetet!”

Realskolans uppgång och fall

BERT MÅRALD

I den intensiva skoldebatten nämns numera sällan realskolan. Självfallet beror det på att den sedan länge är avskaffad och minnena av den förträngts. Inom utbildningshistoriens vida ram är den föga uppmärksammad, nästintill bortglömd. För att täppa till denna lucka har denna summariska text tillkommit.

Fortsätt läsa Realskolans uppgång och fall

”Inom grundskolans ram erövrar realskolan åter” – Intervju med Göte Rudvall

MAJSA ALLELIN

Göte Rudvall, 92 år, även kallad ”en av grundskolans fäder”, var med och utvecklade en av enhetsskolans 14 försöksverksamheter i Österåker, vars modell – Österåkersystemet – kom att bli föregångsexemplet för den grundskola vi har än idag. Efter åren i Åkersberga fortsatte Göte engagera sig i skolfrågor.

Fortsätt läsa ”Inom grundskolans ram erövrar realskolan åter” – Intervju med Göte Rudvall

Folkskolestadgan 175 år – Vad innebar den?

JOHANNES WESTBERG

Den 18 juni 1842 signerade kung Karl XIV Johan, i stadgan betecknad som “med Guds Nåde, Sweriges, Norriges, Göthes och Wendes Konung”, Kongl. Maj:ts Nådiga Stadga angående Folkunderwisningen i Riket. Denna stadga, som under 2017 fyllde 175 år, har allt sedan sin tillkomst varit omdiskuterad.

Fortsätt läsa Folkskolestadgan 175 år – Vad innebar den?

Trädgården som bildningsmönster och pedagogisk modell under 1800-talet.

ÅSA KLINTBORG AHLKLO

Det är ett intressant faktum att trädgårdskulturen, som vid 1800-talets ingång var förbehållen ett välhavande fåtal, kring sekelskiftet 1900 hade blivit tillgänglig (åtminstone i teorin) för det stora flertalet. Ansträngningarna att sprida kunskap, bildning och skönhetssinne via trädgården har starka kopplingar till 1800-talets bildningsinstitutioner och –aktörer. Från arbetet med att införa nya jordbruksmetoder på gods och gårdar genom att undervisa de underlydande och deras barn i trädgårdsskötsel, via de länsvis inrättade hushållningssällskapens arbete för trädgården som en binäring till jordbruket till folkskolans och så småningom hemmets trädgårdar.

Fortsätt läsa Trädgården som bildningsmönster och pedagogisk modell under 1800-talet.

Skrivkrisgenren i historiskt ljus

MARTIN MALMSTRÖM

För ett par år sedan rasade en tämligen hätsk mediedebatt om studenters skrivande. Debatten inleddes med ”ett veritabelt nödrop” då nio historiker i en artikel i Upsala Nya Tidning beklagade sig över studenters bristfälliga skrivande (Enefalk et al., 2013). Studenternas obefintliga historiekunskaper hade de fått förlika sig med för länge sedan, anförde de. Men nu, när till och med kommunikationsförmågan var illa ansatt, kände historikerna sig nödgade att reagera.

Fortsätt läsa Skrivkrisgenren i historiskt ljus

Två skolkommissioner – liknande problem – men helt olika lösningar

STEN SVENSSON

Alldeles efter andra världskriget, 1946, tillsatte den dåvarande regeringen en skolkommission. Uppgiften var att göra en grundlig översyn av skolpolitiken. Den tidens skolsystem klarade inte de nya krav på en bra utbildning av hela befolkningen som både samhälle och näringsliv krävde. I april 2015 tillsattes en återigen en Skolkommission. Den skulle lämna förslag till hur kunskapsresultaten, likvärdigheten och kvaliteten i undervisningen kunde förbättras. Problemen som skulle åtgärdas var delvis likartade men lösningarna kom att bli helt olika.

Fortsätt läsa Två skolkommissioner – liknande problem – men helt olika lösningar

Svenska som obligatoriskt ämne i Finland

JANNE VÄISTÖ

I slutet av 1980-talet började frågan om svenska språket att allt oftare aktualiseras i den finska offentligheten.  För språkfrågan var Finskhetsförbundets verksamhet särskilt viktig. På 1980-talet fick föreningen nya medlemmar, varav många ville förändra Finlands språkpolitik.

Så började Janne Väistös Lectio Praecursoria som han höll vid sin disputation 1 september i år vid Åbo Akademi. Avhandlingens titel lyder översatt till svenska: “Det andra inhemska  i den andra republikens Finland: Införandet av svenskan som  obligatoriskt ämne i grundskolan 1968.

Lectio Praecursoria ska ge en kort introduktion till det viktigaste i avhandlingen och vara begriplig även för icke-specialister.

Fortsätt läsa Svenska som obligatoriskt ämne i Finland