Debatterna om svensk lärlingsutbildning 1890-1917

SANDRA HELLSTRAND

Innan början av 1800-talet hade de flesta europeiska länder ett skråsystem. Inom de olika hantverksskråna fanns en etablerad yrkesutbildningstradition, som inleddes med lärlingsutbildning, som följdes av gesällåren och till sist mästarprov och därmed rättighet att starta sin egen verkstad och anställa egna lärlingar och gesäller. I mitten av 1800-talet svepte en liberaliseringsvåg fram i de europeiska länderna. Allt fler ansåg att skråna missbrukade sin monopolmakt och hämmade utvecklingen inom hantverket.

Fortsätt läsa Debatterna om svensk lärlingsutbildning 1890-1917

”Prövotiden är en gammal institution i yrkesskolan och har varit till mycket välsignelse”

ÅSA BROBERG

Bedömning är centralt i all utbildning och handlar inte bara om att mäta kunskapsnivåer utan också om att sortera människor efter kunskaper och förmågor av olika kvantitet och kvalitet. Men hur det gått till, ser och har sett lite olika ut mellan skolformer och genom tiderna. I den här artikeln tar jag upp en bedömningspraktik som kallades prövotid och som utövades i de praktiska ungdomsskolorna, det vill säga det statligt reglerade och finansierade yrkesutbildningssystem, som fanns i Sverige mellan 1918 och 1971.

Fortsätt läsa ”Prövotiden är en gammal institution i yrkesskolan och har varit till mycket välsignelse”

”Vi måste lära oss hitta ginvägar inom det husliga arbetet!”

AGNETA JÄRNANKAR

Rubriken ovan är hämtad ur ett utkast till en artikel från ca 1917-1918, författad av skolkökslärarinnan Ida Norrby där hon diskuterar ”vår tids kvinnor och hemmets arbete”. På nutidens kvinnor ställdes många krav och ett av de mest betydelsefulla för samtid och framtid var att kvinnan måste genomföra en omvärdering av hemmets gärning. Den skulle lyftas upp på ett högre plan och föras in på rationella banor.

Fortsätt läsa ”Vi måste lära oss hitta ginvägar inom det husliga arbetet!”

Realskolans uppgång och fall

BERT MÅRALD

I den intensiva skoldebatten nämns numera sällan realskolan. Självfallet beror det på att den sedan länge är avskaffad och minnena av den förträngts. Inom utbildningshistoriens vida ram är den föga uppmärksammad, nästintill bortglömd. För att täppa till denna lucka har denna summariska text tillkommit.

Fortsätt läsa Realskolans uppgång och fall

”Inom grundskolans ram erövrar realskolan åter” – Intervju med Göte Rudvall

MAJSA ALLELIN

Göte Rudvall, 92 år, även kallad ”en av grundskolans fäder”, var med och utvecklade en av enhetsskolans 14 försöksverksamheter i Österåker, vars modell – Österåkersystemet – kom att bli föregångsexemplet för den grundskola vi har än idag. Efter åren i Åkersberga fortsatte Göte engagera sig i skolfrågor.

Fortsätt läsa ”Inom grundskolans ram erövrar realskolan åter” – Intervju med Göte Rudvall

VÄGVAL NR 4 / 2017, “VINTERNUMMER”

Sofia Persson
Inledning

Johannes Westberg
Folkskolestadgan 175 år – Vad innebar den?

Åsa Klintborg Ahlklo
Trädgården som bildningsmönster och pedagogisk modell under 1800-talet

Martin Malmström
Skrivkrisgenren i historiskt ljus

Sten Svensson
Två skolkommissioner – liknande problem – men helt olika lösningar

 

Omslagsbild: Trolleholms Skolträdgård

Folkskolestadgan 175 år – Vad innebar den?

JOHANNES WESTBERG

Den 18 juni 1842 signerade kung Karl XIV Johan, i stadgan betecknad som “med Guds Nåde, Sweriges, Norriges, Göthes och Wendes Konung”, Kongl. Maj:ts Nådiga Stadga angående Folkunderwisningen i Riket. Denna stadga, som under 2017 fyllde 175 år, har allt sedan sin tillkomst varit omdiskuterad.

Fortsätt läsa Folkskolestadgan 175 år – Vad innebar den?

Trädgården som bildningsmönster och pedagogisk modell under 1800-talet.

ÅSA KLINTBORG AHLKLO

Det är ett intressant faktum att trädgårdskulturen, som vid 1800-talets ingång var förbehållen ett välhavande fåtal, kring sekelskiftet 1900 hade blivit tillgänglig (åtminstone i teorin) för det stora flertalet. Ansträngningarna att sprida kunskap, bildning och skönhetssinne via trädgården har starka kopplingar till 1800-talets bildningsinstitutioner och –aktörer. Från arbetet med att införa nya jordbruksmetoder på gods och gårdar genom att undervisa de underlydande och deras barn i trädgårdsskötsel, via de länsvis inrättade hushållningssällskapens arbete för trädgården som en binäring till jordbruket till folkskolans och så småningom hemmets trädgårdar.

Fortsätt läsa Trädgården som bildningsmönster och pedagogisk modell under 1800-talet.

Skrivkrisgenren i historiskt ljus

MARTIN MALMSTRÖM

För ett par år sedan rasade en tämligen hätsk mediedebatt om studenters skrivande. Debatten inleddes med ”ett veritabelt nödrop” då nio historiker i en artikel i Upsala Nya Tidning beklagade sig över studenters bristfälliga skrivande (Enefalk et al., 2013). Studenternas obefintliga historiekunskaper hade de fått förlika sig med för länge sedan, anförde de. Men nu, när till och med kommunikationsförmågan var illa ansatt, kände historikerna sig nödgade att reagera.

Fortsätt läsa Skrivkrisgenren i historiskt ljus