En historia att lära av? – Svensk statlig förhandsgranskning av läromedel i historia

HENRIK ÅSTRÖM ELMERSJÖ

Under senare år har historieläromedel och deras framställning av exempelvis kvinnor och utomeuropeisk historia varit omdebatterade i olika medier. Statens möjligheter att kontrollera vad läromedlen innehåller för att säkerställa att de överensstämmer med intentionerna i läro- och kursplaner är något som nämnts i periferin av den debatten. Resonemangen har aldrig varit särskilt djupa och det faktum att Sverige har haft en sådan granskning under mer än 50 år har heller aldrig på allvar varit uppe till diskussion. Några frågor borde kanske ändå gå att ställa till historien: Vilka problem och möjligheter går att se i en statlig kontroll av läromedlens innehåll i ett specifikt ämne? Skulle kontrollen kunna få läromedlen att snabbare anpassa sig till nya forskningsresultat och nya forskningsområden? Frågorna går att ställa, men för den som vill veta vad som är den bästa lösningen i framtiden kan historien bara utgöra en del av svaret.

Fortsätt läsa En historia att lära av? – Svensk statlig förhandsgranskning av läromedel i historia

Inledning

DAVID SJÖGREN

Artiklarna i detta nummer av Vägval har stor tematisk bredd och behandlar aspekter av utbildning under vitt skilda tidsperioder.
I den första artikeln, ”Att skola stormaktens ämbetsmän – om 1600-talets skolreformer och en likformig skola”, behandlar fil. mag. Pontus Folkesson de politiska drivkrafterna till undervisningsreformer på 1600-talet. I detta sammanhang är det framför allt tillkomsten av 1649 års skolordning som behandlas och hur betydelsefulla intressenter inom utbildningsväsendet, kungamakten och prästerståndet, kunde enas om en enhetlig skolordning för hela riket. Artikel, som baseras på Folkessons masteruppsats i historia, kommer fram till att skolordningen var en lyckad kompromiss som beaktade parternas ideologiska och ekonomiska motiv inom utbildningsområdet.

Fortsätt läsa Inledning

Att skola stormaktens ämbetsmän – om 1600-talets skolreformer och en likformig skola

PONTUS FOLKESSON

Det var bara början på ett minst sagt omfattande reformprojekt av det dåtida svenska skolväsendet. Precis som dagens riksdagsdebatter om skolors organisation med ständigt nya skolreformförslag, präglades skolpolitiken under 1600-talet likaledes av en omorganisering. Utöver nya skolreformer kom 1600-talet också att innebära grundandet av nya skolor, en mängd nya gymnasier och flertalet nya universitet. Fortsätt läsa Att skola stormaktens ämbetsmän – om 1600-talets skolreformer och en likformig skola

Privata bidrag till folkskolan

MADELEINE MICHAËLSSON

Bidrag från företag, föreningar och välbärgade individer har stundtals spelat en stor roll i skolväsendets historia, såväl i Sverige som utomlands. I mindre skala har även bidrag lämnats från elevernas vårdnadshavare till det offentliga skolväsendet. Traditionellt sett har skolundervisning finansierats med hjälp av flera olika källor, och de privata bidragens andel har varierat kraftigt mellan olika länder.

Fortsätt läsa Privata bidrag till folkskolan

Flickläroverkens korta era

BERT MÅRALD

Flickläroverken existerade från sent 1920-tal till tidigt 1960-tal. Flickläroverken skiljer sig såväl pedagogiskt som ideologiskt från flickskolorna, som ofta startades på privat initiativ och i ett senare skede vanligen kommunaliserades. Den som vill veta mer om flickskolorna kan läsa Gunhild Kyles avhandling från 1972.

Fortsätt läsa Flickläroverkens korta era

VÄGVAL NR 4 / 2016 “Matigt vinternummer”

VÄGVAL NR 4 / 2016 – INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Elisabet Rudhe
Inledning

Agneta Järnankar
Huslig ekonomi som nytt skolämne

Britt-Marie Styrke
Skolan – ett rum för rörelse? Idéer om kroppens bildning med fokus på dans

Mats Ekholm
Utbildning av skolledare i Sverige

Per Höjeberg
Utmaningarna mot demokratins skola. Den svenska lärarkåren, nazismen och sovjetkommunismen 1933-1945

Inledning

ELISABET RUDHE

Det här numret börjar i två av de för människan mest grundläggande behoven. Behovet av näring och behovet av kroppslig rörelse. I de båda inledande artiklarna beskrivs hur dessa mänskliga behov formulerades som skolämnen och tog sin plats i skolan. I båda artiklarna redovisas idéerna bakom och utformningen av ämnena i relief mot det omgivande samhällets klass- och könsskillnader.  Det fortsätter sedan med artiklar som skildrar företeelser längre bort från de grundläggande behoven, utbildningen av skolledare och lärares syn på nazism och sovjetkommunism.

Fortsätt läsa Inledning