Två skolkommissioner – liknande problem – men helt olika lösningar

STEN SVENSSON

Alldeles efter andra världskriget, 1946, tillsatte den dåvarande regeringen en skolkommission. Uppgiften var att göra en grundlig översyn av skolpolitiken. Den tidens skolsystem klarade inte de nya krav på en bra utbildning av hela befolkningen som både samhälle och näringsliv krävde. I april 2015 tillsattes en återigen en Skolkommission. Den skulle lämna förslag till hur kunskapsresultaten, likvärdigheten och kvaliteten i undervisningen kunde förbättras. Problemen som skulle åtgärdas var delvis likartade men lösningarna kom att bli helt olika.

Fortsätt läsa Två skolkommissioner – liknande problem – men helt olika lösningar

Vägval nr 3 / 2017, Tema: nordisk touch

VÄGVAL NR 3 / 2017 – INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Anna Larsson
Inledning

Janne Väistö
Svenska som obligatoriskt ämne i Finland

Ingegerd Tallberg Broman
En sammanhållande social praktik – Svenska Fröbelförbundets Tidskrift som del i en social-pedagogisk rörelse

Otso Kortekangas
Nyttiga medborgare i nomadskolan – statliga, samiska och nordiska perspektiv under tidigt 1900-tal

© Foto: Hernried, Karl Heinz / Nordiska museet

Svenska som obligatoriskt ämne i Finland

JANNE VÄISTÖ

I slutet av 1980-talet började frågan om svenska språket att allt oftare aktualiseras i den finska offentligheten.  För språkfrågan var Finskhetsförbundets verksamhet särskilt viktig. På 1980-talet fick föreningen nya medlemmar, varav många ville förändra Finlands språkpolitik.

Så började Janne Väistös Lectio Praecursoria som han höll vid sin disputation 1 september i år vid Åbo Akademi. Avhandlingens titel lyder översatt till svenska: “Det andra inhemska  i den andra republikens Finland: Införandet av svenskan som  obligatoriskt ämne i grundskolan 1968.

Lectio Praecursoria ska ge en kort introduktion till det viktigaste i avhandlingen och vara begriplig även för icke-specialister.

Fortsätt läsa Svenska som obligatoriskt ämne i Finland

En sammanhållande social praktik – Svenska Fröbelförbundets Tidskrift som del i en social-pedagogisk rörelse

INGEGERD TALLBERG BROMAN

”Då Svenska Fröbelförbundet stiftades – det var i april innevarande år – beslöts vid dess konstituerande sammanträde även utgivandet av en periodisk tidskrift. Denna tidskrift skulle bära förbundets namn och bliva tolk för dess syfte och verksamhet – … Svenska Fröbelförbundets tidskrift, som härmed vördsamt rekommenderas alla dem, som hava intresse för och arbeta i uppfostringsfrågan, kommer att behandla etiska, pedagogiska och sociala frågor, litteratur i sammanhang härmed, meddelanden från Barnträdgårdsrörelsen i in- och utlandet, och i övrigt innehålla berättelser, lekar, sysselsättningar för de små, frågo- och svaravdelningar mm.” (Kjellmark, 1918, s.1, Kjellmarks kursiveringar)

Fortsätt läsa En sammanhållande social praktik – Svenska Fröbelförbundets Tidskrift som del i en social-pedagogisk rörelse

Nyttiga medborgare i nomadskolan – statliga, samiska och nordiska perspektiv under tidigt 1900-tal

OTSO KORTEKANGAS

Artikeln utgår från antagandet att skolan i början av 1900-talet var en av de viktigaste arenorna där uppfattningar om medborgarskap skapades och reproducerades. Det ideala resultatet av en fulländad nomadskolutbildning var en effektiv nomadisk renskötare. Detta medborgarskapsideal förklaras framför allt av de starka nationalekonomiska argumenten bakom nomadskolans utformning och tidiga utveckling. Nationalekonomins betydelse blir uppenbar i ett jämförande nordiskt perspektiv. Bland samerna höjdes röster som utmanade denna idealbild och som förespråkade valfrihet och kvalitet i skolan istället för förmyndarskap.

Fortsätt läsa Nyttiga medborgare i nomadskolan – statliga, samiska och nordiska perspektiv under tidigt 1900-tal

Vägval NR 2 / 2017, Tema: Styrningens konst

VÄGVAL NR 2 / 2017 – INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Ulf P. Lundgren
Inledning

Peter Bernhardsson
Standardiseringen av 1800-talets läroverk

Gunnar Berg
Skolan – en alltmer splittrad institution

Mattias Börjesson
Utbildningspolitiska reformvågor

Henrik Åström Elmersjö
En historia att lära av? – Svensk statlig förhandsgranskning av läromedel i historia

Redaktionen
Årsbok 222

Standardiseringen av 1800-talets läroverk

PETER BERNHARDSSON

I min avhandling I privat och offentligt studerade jag hur relationen mellan det offentliga läroverket och privatundervisningen förändrades under 1800-talet. Under denna tid innebar exempelvis framväxten av en reallinje att offentlig undervisning avancerade in på det som tidigare varit privatundervisningens gebit. Jag kunde konstatera att de båda undervisningstyperna gick från att ha varit mer jämbördiga konkurrenter till att privatundervisningen alltmer kom att fungera som ett komplement till en mer dominerande läroverksundervisning.

Fortsätt läsa Standardiseringen av 1800-talets läroverk

Skolan – en alltmer splittrad institution

GUNNAR BERG

Hur det står det egentligen till med dagens skola? Aktuella internationella undersökningar visar att svenska elevers kunskaper kanske inte framstår som fullt så undermåliga som tidigare, men icke för ty synes vägen till ett reellt kunskapslyft vara lång och mödosam. I skoldebatten utpekas inte sällan skolans kommunalisering, som infördes i början av 1990-talet, som boven i kunskapsförfallets drama. Men en väl så väsentlig förändring som genomfördes under denna tidsperiod var skolväsendets marknadisering som kommunaliseringen visserligen lade grunden för, men därmed inte sagt bör klumpas ihop med.

Fortsätt läsa Skolan – en alltmer splittrad institution