Redaktionskommitté

Redaktionskommitté för Vägval i skolans historia

 

Sara Backman Prytz sv mindreSara Backman Prytz, Uppsala, är gymnasielärare i svenska och historia, och fil. mag. i litteraturvetenskap. Sara disputerade 2014 på avhandlingen “Borgerlighetens döttrar och söner. Kvinnliga och manliga ideal bland läroverksungdomar, ca. 1880−1930” vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet.

 

Robert-BodinRoger Bodin är speciallärare och var med om att bygga upp Individuella programmet vid Vallentuna gymnasium. Idag är han lärare vid gymnasieskolans introduktionsprogram, närmare bestämt Yrkesintroduktionen, Individuellt Alternativ och Språkintroduktionen. Från 1995 till 2007 var han ledamot i Lärarförbundets förbundsstyrelse, mellan 2001 och 2007 som vice ordförande. Roger är även ledamot i Stiftelsen SAF:s styrelse.

 

Bertil-BuchtBertil Bucht, Medlem i FSUH sedan 15 år. Utbildning: Fil lic. i slaviska språk, Lärarutbildning, Yrkeskarriär: Lärare, Universitetslektor, Metodiklektor, Skolledare 1971-76 Tjänsteman i Skolöverstyrelsen 1976-80, i Utbildningsdepartementet 1980-1995 och i Internationella programkontoret inom utbildningsområdet (EU-program) 1996-2006.Övertog 2006 redaktörskapet för Vägval från dess grundare Sven-Åke Johansson. Bertil är även ledamot i FSUH:s styrelse.

 

Britten Ekstrand, docent i pedagogik vid Linnéuniversitetet i Växjö. Mitt forskningsintresse rör informationsvetenskap, forskningsöversikter och forskningssynteser. Vidare forskningskommunikation, relationen forskning och utbildning samt teori och praktik.  Den forskning Jag bedrivit har också medfört några djupdykningar på områden som skolnärvaro respektive distansstudier. Med ett grundläggande intresse för pedagogikhistoria finns som regel ett historiskt perspektiv med i all min forskning.

 

 Joanna-GiotaJoanna Giota, Göteborg är professor i pedagogik vid Göteborgs universitet. Huvudsakligt forskningsintresse är barns och ungdomars egna syften med att gå i skolan och härmed hur olika typer av motivation hänger samman med deras prestationer över tid, deras självuppfattning och välbefinnande, framtida studieval, familjebakgrund och kön. Vilken inverkan faktorer såsom läroplaners innehåll och gestaltning samt stödinsatser har på elevers växande och livschanser ligger också inom forskningsintresset. Studierna bygger på longitudinella och nationellt representativa data.

 

Birgitta Hammarström, Universitetslektor
Avdelningen för förskollärarutbildning och förskoleforskning. Birgitta är utbildad socionom och lärare, fil. lic. i pedagogik och fil.dr. i förskoledidaktik. Hon är anställd vid institutionen som lektor i pedagogik.
Birgitta har arbetat med förskolerelaterade frågor sedan 1977, först med handledning och konsultation till yrkesverksamma i förskolan och sedan med förskollärarutbildning från slutet av 1980-talet (Lärarhögskolan). Arbetet har bestått i huvudsak av undervisning men också som utbildningsledare från mitten av 1990-talet fram till uppgåendet med Stockholms universitet 2008.
Två huvudsakliga specialområden för undervisning och forskning:
1.Professionsutveckling, handledning och konsultation
2.Läroplansteori / läroplanshistoria med särskild inriktning på förskolans framväxt, idéarv och kunskapstraditioner.
Båda områdena bedrivs i ett tydligt samhällsperspektiv.

 

 

Magnus Hultén, Linköping Biträdande professor i naturvetenskapernas didaktik vid Linköpings universitet. Huvudsakligt forskningsintresse är policy, bedömning och utbildningshistoria med inriktning mot naturvetenskap och teknik i folkskola och grundskola. Han driver det av Vetenskapsrådet finansierade projektet Elever på gränsen, en studie av de senaste decenniernas reformer av den svenska skolan. Han driver även projektet Animerad kemi, ett projekt om animation som hjälpmedel i yngre barns lärande av kemi, finansierat av Skolforskningsinstitutet.

 

joakim-landahlJoakim Landahl, är professor i pedagogik med inriktning mot utbildningshistoria. Han har bland annat publicerat Politik och pedagogik: en biografi över Fridtjuv Berg (2016), Stad på låtsas (2013), Den läsande läraren (2009) och Auktoritet och ansvar (2006). För närvarande forskar han om internationella kunskapsmätningar och om skolkrisernas historia. Joakim är ledamot i FSUH:s styrelse.

 

Linné-Agneta-Foto-Fotograf-Linn-BjörkstrandAgneta Linné, Örebro är professor emerita i pedagogik vid Örebro universitet. Hennes forskning ägnas utbildningshistoria, läroplansteori, forskning om lärares utbildning och arbete samt kunskapstraditioner i högre utbildning. Ett spår gäller hur utbildning av lärare för obligatorisk skola tagit form historiskt, hur dess innehåll skiftat över tid utifrån förändrade samhälleliga intressen, värderingar och pedagogiska traditioner, och vilka krav som ställts på en god lärare i olika tider. Andra studier gäller lärares arbete och hur den pedagogiska praktiken kom att ta lektionens form, med givna regler för hur talet mellan lärare och elev skulle gestaltas. Under senare år har Agneta Linné också studerat möten mellan kunskapstraditioner och kunskapskulturer i högre utbildning. Hon har även undersökt liv och strategier hos kvinnliga pedagoger verksamma kring sekelskiftet 1900. (Foto: Linn Björkstrand)

 

Ulf-P-LundgrenUlf P Lundgren, Uppsala Professor emeritus, Uppsala universitet. Psykolog 1968, Filosofie doktor 1972, Docent Göteborgs universitet (1972), Professor pedagogik och Psykologi Aalborg universitet 1974, Professor pedagogik, Högskolan för lärarutbildning i Stockholm (HLS) 1975, Rektor HLS 1990, Generaldirektör Skolverket 1991, Professor utbildningspolitik Uppsala universitet 2000, Huvudsekreterare Vetenskapsrådet 2004 – 2008. Senior professor Uppsala universitet 2009 – 2011.

Gästprofessor University of Illinois at Urbana-Champaign, USA, Deakin University, Australia, Mälardalens högskola, Linnéuniversitetet, Nationellt Centrum för Matematikundervisning, Göteborgs universitet.

Ordförande vetenskapliga rådet Psykologförbundet, Föreningen för svensk undervisningshistoria, Skolverksutredningen, Läroplanskommittén, Barnomsorg- skolakommittén, 1999 års skollagsutredning, Centre for Educational Research and Innovation, OECD.

Ledamot styrelsen för KK-stiftelsen, styrelsen för Centre for Educational Research and Innovation, OECD, Pedagogiska nämnden,Mittuniversitets styrelse, Göteborgs universitetst styrelse, Utdanningvitenskapelige fakultetsstyret, Oslo universitet.

Sakkunnig utbildningsdepartementet, Sverige, Norge, Portugal, OECD, UNESCO, Europarådet, Världsbanken, Strategic Management Group OECD, Haut Conseil de l’évaluation de l’école, ministère éducation, Paris, SIA utredningen, Lärarutbildningskommittén,

Forskning, studier av klassrumsspråk, utvecklande av ramfaktorteorin som en del av läroplansteori, utvärderingsforskning, utbildningspolitik och utbildningshistoria.

 

Andreas-NordinAndreas Nordin, docent i pedagogik vid Linnéuniversitetet i Växjö. Hans forskningsintresse rör läroplansteori, utbildningspolitik och utbildningsreformer på olika nivåer ur jämförande och historiska perspektiv. Han ingår också i redaktörsgruppen för tidskriften Pedagogik Forskning i Sverige.

 

Sofia Persson, Göteborg, är forskare och lektor vid Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet. Hon disputerade 2008 på en avhandling om läraryrkets uppkomst och förändring inom den grundläggande utbildningen i Sverige ca 1800-2000. I och med avhandlingsarbetet grundlades ett särskilt intresse för folkskollärares liv och arbete, inte minst utifrån ett genusperspektiv. Därtill är hennes forskningsfokus på lärares arbetsvillkor, fackliga organisering och professionella projekt.

 

Johanna-RingarpJohanna Ringarp, Uppsala fil. dr i historia. Disputerade 2011 vid Lunds universitet på avhandlingen: Professionens problematik. Lärarkårens kommunalisering och välfärdsstatens förvandling (Makadam förlag). Forskningen är främst inriktad på välfärds- och utbildningsfrågor. Sedan 2012 har hon en postdoktortjänst vid Uppsala universitet

 

elisabet-rudhe
Elisabet Rudhe, Stockholm FK, Journalistexamen har varit journalist på Lärarnas tidning sedan starten 1990, dessförinnan på tidningen Fackläraren från 1986. Hon har också varit anställd som expert  vid Skolverket under några år på 1990-talet. Har bland annat skrivit om forskning för Lärarnas tidning. Är sedan hösten 2013 pensionerad från Lärarnas tidning.

 

sjogren_dDavid Sjögren, Uppsala FD, forskare i historia vid historiska institutionen, Uppsala universitet.  Han disputerade 2010 på en avhandling om svensk utbildningspolitik för inhemska minoriteter från sekelskiftet 1900 till grundskolans införande 1962. Hans forskning efter disputationen har bland annat behandlat den tidiga folkskollärarkårens relationer till skolledning, föräldrar och allmogen samt assimilerings- och integrationsaspekter gällande romer i Sverige under 1900-talet. Den senare forskningen har genomförts inom ramen för regeringens vitboksprojekt om övergrepp och oförrätter mot romer under 1900-talet, inom vilket han också var anställd som ämnessakkunnig.