INNEHÅLL
Johanna Ringarp
Inledning
Daniel Lövheim
Den olympiska skoltävlingen som elitprojekt
Jens Andersson, Thor Berger
Lokala eliter, ojämlikhet och folkskolans expansion på 1800-talet
Johan Prytz
Den Nya matematiken – en framgång eller ett misslyckande?
Christer Fritzell
Skola och skolforskning i tidens anda
Berit Larsson
Kvinnofolkhögskolan – ett delat rum med oppositionella gemenskaper
Britten Ekstrand
Recension: Folkhögskolan 150 år
JOHANNA RINGARP
Artiklarna som presenteras i detta nummer av Vägval kan sägas följa tre spår. Det första spåret handlar om eliter och elitprojekt och deras påverkan på skolan. Det andra handlar om nationella önskningar och möjligheter till (re)formering av en skola; dels uppbyggnaden av folkskolan, dels matematiken och de naturvetenskapliga ämnena under grundskolans guldår. Internationellt trender och influenser är ytterligare ett spår som följs upp i artiklarna. Nära sammanknutet med det sistnämnda finns den eviga frågan om krisen i skolan. Slutligen får vi i det femte bidraget en personlig inblick i kvinnofolkhögskolorna och deras historia.
DANIEL LÖVHEIM
Den svenska skoltävlingen är ett utbildningshistoriskt fenomen som sträcker sig minst 100 år tillbaka i tiden. Inledningsvis begränsad till idrott har floran av arrangemang vuxit under 1900-talets gång. Tävlingar i nutidsorientering, teckning och schack är bara några exempel på inslag som tillkommit efterhand och bidragit till ett alltmer vidsträckt landskap av kunskapskonkurrens. Elevers prestationer inom folkskola, läroverk, grundskola och gymnasium har på så sätt skapat grund för anda typer av jämförelser än de som betygen frammanat. Ibland har det varit de individuella resultaten som lyfts fram, ibland har istället skolor eller enskilda klasser hamnat i fokus. Resultatet har blivit bestående och skoltävlingen har klarat klivet in i 2000-talet – låt vara att den ibland tvingats uppdatera sig och omfamna nya trender (tänk bara på matlagning eller programmering).
JENS ANDERSSON, THOR BERGER
Folkskolereformen från 1842 ses allmänt som avgörande för skolans expansion i Sverige, men hur genomförandet av reformen såg ut och vilka faktorer som drev på är mindre kända. Faktum är att utvecklingen av det lokala skolväsendet var en lång och ojämn process. Frågan är vilken roll lokala godsägare och kapitalistiska eliter hade under en tid då rösträtten var starkt begränsad? Kan ekonomisk och politisk ojämlikhet till och med ha haft positiv inverkan på skolan?
Fortsätt läsa Lokala eliter, ojämlikhet och folkskolans expansion på 1800-talet
JOHAN PRYTZ
Arbetet med att införa den Nya matematiken är förmodligen ett av de mest radikala och genomgripande statliga försöken att reformerna ett enskilt skolämne i svensk skola. Det var ett arbete som pågick under 1960- och 70-talen och omfattade undervisningen från årskurs 1 till 12. Ofta associeras reformen med mängdläran och en läroboksserie som hette Hej matematik!, men den handlade både om att införa nytt ämnesstoff och om att förändra lärarnas metodik.
Syftet med denna artikel är att närmare utreda på vilket vis reformen med den Nya matematiken var ett misslyckande eller kanske till och med en framgång. Redan i sin samtid beskrevs reformen, av dess kritiker, som ett kapitalt misslyckande. Inte minst handlade kritiken om att innehållet var för teoretiskt och abstrakt; såväl lärare, elever som föräldrar skulle inte förstå vad undervisningen handlade om. Inte sällan är det den bilden som framträder när personer som var med då berättar om hur det var. Ny forskning om den Nya matematiken i grundskolan visar dock att detta är en förenklad bild. I denna artikel redovisas vissa resultat från denna forskning.
Fortsätt läsa Den Nya matematiken – en framgång eller ett misslyckande?
CHRISTER FRITZELL
I denna artikel är avsikten att påvisa omfattande likheter mellan olika skolsystem över tid och rum, med exempel hämtade från två nationella kontexter. Jag kommer ställa frågan om hur sådana likheter kan tolkas och förklaras i ljuset av tidsandans yttringar inom offentlig styrning och debatt, vetenskaplig forskning och teknologisk utveckling.
BERIT LARSSON
Under svensk folkhögskolas första femtio år präglades de kvinnliga folkhögskolorna i huvudsak av ett könskomplementärt maternellt bildningsideal. Kvinnofolkhögskolan som startades 1985 av aktiva feminister inom kvinnorörelsen hade däremot en uttalad jämställdhets- och jämlikhetsinriktning. Som en internationell mångkulturell strukturerad studiemiljö, en mötesplats för deltagare med vitt skilda bakgrunder, var och är det övergripande målet att utveckla kunskaper och inspirera engagerade människor som vill förändra världen. Från att ha beskrivits som eget rum kan skolan idag, genom att ifrågasätta och problematisera könsmaktsordningar men också teorier och föreställningar om kön och sexualitet, karakteriseras som ett delat rum med oppositionella gemenskaper. Istället för verifierbar kunskap och hanterbara fakta betonas i texten närvarons didaktiska dimension i mötet med den andra.
Fortsätt läsa Kvinnofolkhögskolan – ett delat rum med oppositionella gemenskaper
BRITTEN EKSTRAND
2018 års årsbok från Föreningen för folkbildningsforskning har titeln Folkhögskolan 150 år och är en antologi om 392 sidor redigerad av Ann-Marie Laginder, Eva Önnesjö, Irma Carlsson och Erik Nylander. I introduktionen till boken skriver redaktörerna om upphovet:
År 2018 har svensk folkhögskola verkat i 150 år. Föreningen för Folkbildningsforskning beslutade därför att ägna Årsboken 2018 helt åt folkhögskolans moderna historia. Inför folkhögskolans 100-årsjubileum 1968 gav Svenska folkhögskolans lärarförening ut fyra band om Svensk folkhögskola 100 år. Publikationerna som samlades i dessa fyra böcker har alltsedan dess varit referenslitteratur för alla som intresserat sig för utbildningsformen. Mot den bakgrunden var det viktigt att uppdatera och komplettera våra kunskaper om folkhögskolornas utveckling de senaste 50 åren 1968–2018.
INNEHÅLL
Britten Ekstrand
Inledning
Mikael Odin, Annika Ullman
Att vara rektor i förändringstider Om C.J.L Almqvist, Nya Elementarskolan och de digitala utmaningarna
Henrik Edgren
Topelius och fosterlandets pulsar – Hur finländskt också blev svenskt i det sena 1800-talets Läsebok för folkskolan
Emil Bertilsson
Lärarförsörjningen: en utmaning av historiska mått
Josefina Erikson
Gymnasiereformen 1991 – En skola för jämlikhet eller en skola för arbetsmarknaden?
Lars Erik Hansen, Dag Björklund
Föreningen för svensk undervisningshistoria – ett arkiv träder fram
FSUH
Årsbok 223
BRITTEN EKSTRAND
Vägval nr 2, 2018 har fem artiklar med skilda fokus. Texterna handlar dock alla i sin förlängning om övergripande mål i utbildningssystemet. Det handlar om undervisning för framtida beredskap, nationell identitet, skolornas likvärdighet och en skola för jämlikhet eller för arbetsmarknaden.
