Johanna Ringarp
Inledning
Peter Holmberg
Vägvalen i yrkesutbildningen- som jag minns dem! Från Yrkesskola till Gymnasieskola, tiden fram till 1991
Björn Furuhagen
På spaning efter den goda lärarutbildningen i Sverige och Finland
Viktor Aldrin
Skolans religiösa historia: Om övergången från statlig kristendom till statlig religionskritisk sekularism
Göran Bergström
Recension: Magnus Hulthén “Striden om den goda skolan”
JOHANNA RINGARP
Artiklarna i detta nummer av Vägval åskådliggör den stora bredd som finns inom området utbildningshistoria. Det handlar om yrkesutbildningens historia, lärarutbildningens utveckling, religionens plats i skolan. Slutligen recenseras en nyutkommen bok på 1990-talets utbildningsreformer.
PETER HOLMBERG
Den 3 maj 1971 började jag min anställning på dåvarande Skolöver-styrelsens (SÖ) planeringsavdelning. Denna vår var en intensiv period på SÖ, då riksdagen 1970 beslutat att yrkesutbildningen skulle reformeras och integreras i den nya gymnasieskolan inför läsåret 1971/72. Mina första arbetsuppgifter bestod i att manuellt ställa samman de inströmmande uppgifterna om hur eleverna valt till de helt nya yrkeslinjerna. Att det var ett hett material förstod jag då mina chefer dagligen efterfrågade läget eftersom utbildningsdepartementet var angeläget om att snabbt få in resultatet av elevernas val.
BJÖRN FURUHAGEN
Vad är en god lärarutbildning? Åsikterna om vad som är en god lärarutbildning varierar mycket, och lärarutbildningen har varit och är ännu ofta omdebatterad. Den som studerar lärarutbildningens moderna historia finner högst varierande och motstridiga åsikter om lärarutbildningen som också utformats på olika sätt när den förändrats. I den här uppsatsen jämförs lärarutbildningens förändring i Sverige med hur samma utbildning förändrats i Finland, men tyngdpunkten ligger på den svenska lärarutbildningen. Tyngdpunkten ligger också på idéer och förslag om hur lärarutbildningen ska utformas, inte på hur den faktiskt fungerat. Tidsperioden sträcker sig från slutet av 1940-talet till nutiden.
Fortsätt läsa På spaning efter den goda lärarutbildningen i Sverige och Finland
VIKTOR ALDRIN
Religionens plats i svensk skola har på senare år kommit att bli ett av de mest omdiskuterade ämnena i svensk offentlig debatt. Ett exempel på en sådan diskussion har varit bruket med skolavslutningar i kyrkan och konfessionella friskolor. Men problematiken är långt större och rör idag huruvida religion över huvud taget ska få tillåtas i skolan. Hur kom det sig att religion började att upplevas som problem? Hur kan denna förändring förstås?
GÖRAN BERGSTRÖM
Det finns ett stort antal studier som behandlat olika konflikter och strider inom svensk skola över tid. Exempelvis striden om latinets vara eller inte vara, kristendomens plats i skolan, grundskolans införande, konflikter mellan olika partier inom politikområdet skola för att nämna några exempel. Mer sällsynt är studier som tar fasta på centrala frågor som rör skolans inre liv.
I Magnus Hulténs bok ”Striden om den goda skolan” står konflikter kring kunskapsbegreppet i centrum, närmare bestämt hur frågan om betyg och läroplaner skapade både konfliktlinjer och till sist så pass mycket samförstånd att banbrytande reformer kunde sjösättas. Tidsspannet är i första hand 1980- och 90-tal. Visst hade kunskaper diskuterats tidigare i skolsammanhang, men Hulthén visar på ett övertygande sätt hur styrningen av skolans kunskapsuppdrag fick en ny och mer central innebörd från 1980-talets början, först i skoldebatten men senare också i reformarbetet. Han benämner förändringen ”Den nya kunskapspolitiken”.
Fortsätt läsa Recension: Magnus Hultén, Striden om den goda skolan
Sofia Persson
Inledning
Agneta Linné
Lärarutbildare och skolreformatörer – Hedwig Sidner och Anna Sörensen
Madeleine Michaëlsson
Ihärdiga insatser för rösträtt, fred och nykterhet av folkskollärarinnan Cecilia Francke
Sofia Persson
Röda Sofia – Göteborgs radikala folkskollärare
Yvonne Lindholm
Ester Hermansson – en livslång bildningsresa som kom att påverka den svenska skolan
Bildtext: Sveriges Folkskollärarinnors (SF:s) ombudsmöte i Sundsvall 1934. Fotograf: Ej angiven. Källa: Sveriges Allmänna Folkskollärareförening (SAF:s) arkiv. Denna bild hämtat från Rohdin, Viola & Larsson-Utas, Gunvor (1998) Alla tiders folkskollärarinnor: pionjärer och förbund. Stockholm: Lärarförbundets Förlag, s. 50.
SOFIA PERSSON
Detta nummer av Vägval i skolans historia är ett temanummer som uppmärksammar lärarinnors insatser för den svenska skolan och det vidare samhället. I numret möter vi fem lärarinnor som sammantaget levde och var verksamma från mitten av 1800-talet till sent 1900-tal. I artiklarna belyses villkor som präglade lärarinnornas situation i samtiden, deras engagemang och projekt, samt vilka insatser de gjorde. Lärarinnorna bedrev skolutveckling lokalt och nationellt, de utgjorde nav i pedagogiska, politiska och sociala nätverk, samt var pionjärer på centrala positioner inom skolväsendet, i partier, ideella föreningar, organisationer och sociala rörelser.
AGNETA LINNÉ
I år är det inte bara 100 år sedan riksdagen formellt beslutade om allmän och lika rösträtt för kvinnor och män. Det är också 100 år sedan folkskolan fick en ny läroplan. Några år dessförinnan hade utbildningen av folkskolans lärare reformerats. Artikelns huvudpersoner är två lärarutbildare som var verksamma i det här förändringsarbetet – Hedwig Sidner (1852–1929) och Anna Sörensen (1875–1943). Genom sitt arbete bidrog de till att forma centrala vägval i skolans och lärarutbildningens historia. I den här artikeln jämförs de båda kvinnornas liv och verk och diskuteras vad som bidrog till att deras insatser blev möjliga.
Fortsätt läsa Lärarutbildare och skolreformatörer – Hedwig Sidner och Anna Sörensen
MADELEINE MICHAËLSSON
I denna text beskrivs folkskollärarinnan Cecilia Francke och hennes engagemang i de svenska rösträtts-, freds- och nykterhetsrörelserna runt sekelskiftet 1900 samt följande decennier. Fokus ligger på följande frågor: Hur engagerade sig Francke i rösträtts-, freds- och nykterhetsfrågor? I vilka sammanhang förankrade hon sitt engagemang i dessa frågor? Hur kombinerades Franckes yrkesutövning med övriga engagemang?
