INNEHÅLL
Sara Backman Prytz
Inledning
Fredrik Bertilsson
Nya universitetsregler vid 1700-talets mitt
Germund Larsson
Rökande skolungdom: förbud, undervisning och självbestämmande
Magnus Hulthén
Hur Sverige fick målrelaterade betyg
Roger Bodin
Lärarna utvecklar sin egen yrkesetik
Johanna Ringarp
Recension: Att möta tidens krav
SARA BACKMAN PRYTZ
Detta nummer av Vägval kan sägas kretsa kring frågor om motstånd och kompromisser, nog så passande i en tid där nyhetssändningarna präglats av den komplicerade regeringsbildningen som nu äntligen fått sin lösning. Läsaren kommer att få följa med från 1700-talets debatter om universitetsutbildningens syfte och vidare till 1800-och 1900-talets cigarettrökande skolelever för att landa i två konkreta exempel på 1900-talets omvälvningar: införande av ett nytt betygssystem och utvecklandet av lärarnas yrkesetik.
FREDRIK BERTILSSON
Vid mitten av 1700-talet påbörjade den svenska staten, genom den så kallade uppfostringskommissionen, ett storskaligt arbete med att i grunden förändra det svenska utbildningsväsendet. Direktiven för reformarbetet var omfattande. Kommissionens uppdrag var att revidera både de akademiska konstitutionerna och skolordningen. Dessa regelverk styrde över stora delar av utbildningen varför de ofta har kommit i fokus för mer ambitiösa förändringsförsök. Visserligen slutförde kommissionen aldrig sitt officiella uppdrag men den fick ändå betydande konsekvenser.
GERMUND LARSSON
Om man studerar skolan och dess regelsystem är det tydligt att rökningen under hela 1900-talet var en viktig tvistefråga. Det går också att se att rökningen inte bara varit en fråga som har involverat skolans ledning och lärare, utan också föräldrar, målsmän, myndigheter och privata intresseorganisationer i samhället. Aktörer som både enskilt och tillsammans verkade för att motarbeta ungdomens rökningsvanor. Denna påverkan, från en till del auktoritär vuxenvärld, kan ställas mot elevernas aktiva och passiva motstånd, vilket tog sig uttryck genom att exempelvis öppet trotsa rökningsförbud och ignorera antirökningspropagandans budskap.
Fortsätt läsa Rökande skolungdom: förbud, undervisning och självbestämmande
MAGNUS HULTÉN
Under tidigt 1990-tal utvecklades en ny typ av betygssystem, med avsikt att mäta kunskap och i första hand fylla pedagogiska funktioner snarare än att fungera som grund för urval till gymnasium och högre utbildning. Förhoppningarna var högt ställda, nu skulle kunskap föras i fokus istället för sortering, och betygen skulle få en entydigt motiverande funktion. I denna text berättas om det vägval Sverige stod inför i slutet av 1980-talet, när förtroendet bland allmänhet, lärare, elever och politiker för det relativa betygssystemet var kört i botten, och hur det kom sig att valet föll på det dittills, av forskarvärlden, kritiserade målrelaterade betygssystemet.
ROGER BODIN
Lärarna har idag en egen yrkesetik som utarbetats inom lärarkåren. Den bärs upp och förvaltas av de två lärarorganisationerna Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund. Denna artikel vill beskriva bakgrunden till att dessa lärarförbund bestämde sig för att påbörja ett arbete med att utveckla en egen, av lärarna själva utformad yrkesetik. Den vill också beskriva hur man gick tillväga för att få igång en yrkesetisk diskussion bland lärarna.
JOHANNA RINGARP
I boken Att möta tidens krav skildrar författaren Leif Mathiasson initierat och kunnigt Lärarförbundets historia och utveckling från bildandet 1991 fram tills idag.
INNEHÅLL
Johanna Ringarp
Inledning
Daniel Lövheim
Den olympiska skoltävlingen som elitprojekt
Jens Andersson, Thor Berger
Lokala eliter, ojämlikhet och folkskolans expansion på 1800-talet
Johan Prytz
Den Nya matematiken – en framgång eller ett misslyckande?
Christer Fritzell
Skola och skolforskning i tidens anda
Berit Larsson
Kvinnofolkhögskolan – ett delat rum med oppositionella gemenskaper
Britten Ekstrand
Recension: Folkhögskolan 150 år
JOHANNA RINGARP
Artiklarna som presenteras i detta nummer av Vägval kan sägas följa tre spår. Det första spåret handlar om eliter och elitprojekt och deras påverkan på skolan. Det andra handlar om nationella önskningar och möjligheter till (re)formering av en skola; dels uppbyggnaden av folkskolan, dels matematiken och de naturvetenskapliga ämnena under grundskolans guldår. Internationellt trender och influenser är ytterligare ett spår som följs upp i artiklarna. Nära sammanknutet med det sistnämnda finns den eviga frågan om krisen i skolan. Slutligen får vi i det femte bidraget en personlig inblick i kvinnofolkhögskolorna och deras historia.
DANIEL LÖVHEIM
Den svenska skoltävlingen är ett utbildningshistoriskt fenomen som sträcker sig minst 100 år tillbaka i tiden. Inledningsvis begränsad till idrott har floran av arrangemang vuxit under 1900-talets gång. Tävlingar i nutidsorientering, teckning och schack är bara några exempel på inslag som tillkommit efterhand och bidragit till ett alltmer vidsträckt landskap av kunskapskonkurrens. Elevers prestationer inom folkskola, läroverk, grundskola och gymnasium har på så sätt skapat grund för anda typer av jämförelser än de som betygen frammanat. Ibland har det varit de individuella resultaten som lyfts fram, ibland har istället skolor eller enskilda klasser hamnat i fokus. Resultatet har blivit bestående och skoltävlingen har klarat klivet in i 2000-talet – låt vara att den ibland tvingats uppdatera sig och omfamna nya trender (tänk bara på matlagning eller programmering).
