Nytt nummer, Vägval i Skolan

VÄGVAL NR 3/2019, TEMA: LÄRARINNOR SOM PIONJÄRER I SKOLA OCH SAMHÄLLE

Sofia Persson
Inledning

Agneta Linné
Lärarutbildare och skolreformatörer – Hedwig Sidner och Anna Sörensen

Madeleine Michaëlsson
Ihärdiga insatser för rösträtt, fred och nykterhet av folkskollärarinnan Cecilia Francke

Sofia Persson
Röda Sofia – Göteborgs radikala folkskollärare

Yvonne Lindholm
Ester Hermansson – en livslång bildningsresa som kom att påverka den svenska skolan

 

Bildtext: Sveriges Folkskollärarinnors (SF:s) ombudsmöte i Sundsvall 1934. Fotograf: Ej angiven. Källa: Sveriges Allmänna Folkskollärareförening (SAF:s) arkiv. Denna bild hämtat från Rohdin, Viola & Larsson-Utas, Gunvor (1998) Alla tiders folkskollärarinnor: pionjärer och förbund. Stockholm: Lärarförbundets Förlag, s. 50.

Artikel

Inledning

Lämna en kommentar

SOFIA PERSSON

Detta nummer av Vägval i skolans historia är ett temanummer som uppmärksammar lärarinnors insatser för den svenska skolan och det vidare samhället. I numret möter vi fem lärarinnor som sammantaget levde och var verksamma från mitten av 1800-talet till sent 1900-tal. I artiklarna belyses villkor som präglade lärarinnornas situation i samtiden, deras engagemang och projekt, samt vilka insatser de gjorde. Lärarinnorna bedrev skolutveckling lokalt och nationellt, de utgjorde nav i pedagogiska, politiska och sociala nätverk, samt var pionjärer på centrala positioner inom skolväsendet, i partier, ideella föreningar, organisationer och sociala rörelser.

Fortsätt läsa Inledning →

Artikel

Lärarutbildare och skolreformatörer – Hedwig Sidner och Anna Sörensen

Lämna en kommentar

AGNETA LINNÉ

I år är det inte bara 100 år sedan riksdagen formellt beslutade om allmän och lika rösträtt för kvinnor och män. Det är också 100 år sedan folkskolan fick en ny läroplan. Några år dessförinnan hade utbildningen av folkskolans lärare reformerats. Artikelns huvudpersoner är två lärarutbildare som var verksamma i det här förändringsarbetet – Hedwig Sidner (1852–1929) och Anna Sörensen (1875–1943). Genom sitt arbete bidrog de till att forma centrala vägval i skolans och lärarutbildningens historia. I den här artikeln jämförs de båda kvinnornas liv och verk och diskuteras vad som bidrog till att deras insatser blev möjliga.

Fortsätt läsa Lärarutbildare och skolreformatörer – Hedwig Sidner och Anna Sörensen →

Artikel

Ihärdiga insatser för rösträtt, fred och nykterhet av folkskollärarinnan Cecilia Francke

Lämna en kommentar
MADELEINE MICHAËLSSON

I denna text beskrivs folkskollärarinnan Cecilia Francke och hennes engagemang i de svenska rösträtts-, freds- och nykterhetsrörelserna runt sekelskiftet 1900 samt följande decennier. Fokus ligger på följande frågor: Hur engagerade sig Francke i rösträtts-, freds- och nykterhetsfrågor? I vilka sammanhang förankrade hon sitt engagemang i dessa frågor? Hur kombinerades Franckes yrkesutövning med övriga engagemang?

Fortsätt läsa Ihärdiga insatser för rösträtt, fred och nykterhet av folkskollärarinnan Cecilia Francke →

Artikel

Röda Sofia – Göteborgs radikala folkskollärare

Lämna en kommentar

SOFIA PERSSON

För 100 år sedan fattade den svenska riksdagen formellt beslut om att ge kvinnor politisk rösträtt. Beslutet hade föregåtts av en lång och intensiv kamp från den kvinnliga rösträttsrörelsen där lärarinnor utgjorde en viktig grupp på såväl ledande positioner som bland gräsrötter. Rösträtten uppfattades som central för att kunna påverka skolan som samhällsinstitution och för att stärka situationen för kvinnor och barn. Artikeln handlar om en av de personer som var aktiva i arbetet för kvinnors rösträtt och social jämlikhet, närmare bestämt den radikala folkskolläraren Sofia Mathilda Svensson (1873–1923).

Fortsätt läsa Röda Sofia – Göteborgs radikala folkskollärare →

Artikel

Ester Hermansson – en livslång bildningsresa som kom att påverka den svenska skolan

Lämna en kommentar

YVONNE LINDHOLM

Denna artikel handlar om folkskollärarinnan och metodiklektorn Ester Hermansson (1901-1989) och hennes insatser för den svenska skolan och om den bildnings-, kunskaps- och karriärresa hon gjorde under sina drygt 60 år i skolans tjänst som lärare, konsulent, metodiklektor, expert/utredare, föreläsare och skribent. Hon var också under många år aktiv i Sveriges allmänna folkskollärareförening (SAF) framför allt som föreläsare. Hon arbetade även i Norge, men framför allt i Danmark. Hennes internationella kontaktnät var stort också utanför Europa. Hon var bland annat aktiv i World Education Fellowship, WEF och kom genom sitt engagemang för skolan att besöka många länder både i och utanför Europa.

Fortsätt läsa Ester Hermansson – en livslång bildningsresa som kom att påverka den svenska skolan →

Artikel

Inledning

Lämna en kommentar

JOANNA GIOTA

Detta nummer av Vägval kan sägas kretsa kring frågor om motstånd och kamp i svensk skola. I en av artiklarna kommer läsaren att få följa en enskild lärares gärning och kamp i ett lokasamhälle vid sekelskiftet. För många läsare kan maj 1968 förknippas med student- eller ungdomsrevolt, men i en av artiklarna får vi veta hur maj 1968 kom att bli en rörelse i kampen mot bl.a. en ojämlik skola och en skola för alla och det motstånd den möter även idag. Om kamp eller motkamp handlar också artikeln om tidskriften Krut, som genom sina kritiska reportage, synliggjorde bl.a. betygskampen i kölvattnet av betygsutredningen 1973. En annan av numrets artiklar gör läsaren uppmärksam på att kampen om individers större möjligheter att få hävda sina rättigheter gentemot skolan genom lagstiftning kan få konsekvenser som man inte hade räknat med.

Fortsätt läsa Inledning →

Artikel

Småskolläraren Ester – Sociala nätverk och känsloliv i en småskollärares dagbok vid sekelskiftet 1900

Lämna en kommentar

EMIL MARKLUND

Efter småskoleyrkets införande (1858) ökade andelen kvinnor snabbt till följd av de låga löner och dåliga anställningsvillkor som yrket innebar, vid sekelskiftet 1900 var nära nog alla småskollärare kvinnor. En av alla dessa unga kvinnor som vid denna tid utexaminerades från ett tvåårigt småskoleseminarium var Ester Vikström (f. 1882). Under sin första tid som lärare i sågverkssamhället Furuögrund, vid kusten i norra Västerbotten, kom den då 19-åriga Ester att skriva dagbok om sina upplevelser. Dessa upplevelser ligger till grund för denna artikel vilken med en mikrohistorisk ansats studerar småskollärarens plats i lokalsamhället och då med ett särskilt intresse för Esters sociala nätverk och känsloliv. (1)

Fortsätt läsa Småskolläraren Ester – Sociala nätverk och känsloliv i en småskollärares dagbok vid sekelskiftet 1900 →

Artikel

1968, det politiska och det pedagogiska

Lämna en kommentar

ANDERS BURMAN, SHAMAL KAVEH

När filosofen Immanuel Kant mot slutet av sitt liv försökte avgöra om människosläktet rör sig mot något bättre och på vilka grunder det är möjligt att tala om moraliska framsteg, sökte han svaret i olika tecken i samtiden. Ett sådant tecken fann han i den franska revolutionen. Men det var inte revolutionen i sig som han tog fasta på, utan snarare det sätt på vilket den uppfattades av människor som inte själva deltog i de revolutionära händelseförloppen, i den hänförelse och passion som det väckte hos dem som befann sig långt ifrån dess centrum i Paris. Det var denna utbredda entusiasm som Kant tog som intäkt för ”människosläktets moraliska tendens”.
Någonting liknande kan sägas om de händelser som brukar associeras med maj 1968.

Fortsätt läsa 1968, det politiska och det pedagogiska →