VÄGVAL NR 3/2020, “HÖSTNUMMER”

INLEDNING
Agnes Hamberger

Svar till ”Lärarinna 39” – Läraren i Dagens Nyheters kontaktannonser 1890–1980
Josefin Englund

Nya perspektiv på förskolans historia: Etnografiska ögonblicksbilder från lek och institutionellt vardagsliv på 1930-talet
Anne-Li Lindgren, Ingrid Söderlind

Blod, svett och tårar – Minnen från slöjdundervisning
Annelie Holmberg

PRYO och PRAO – olika föreställningar om arbete och arbetsliv i grundskolans historia
Åsa Broberg

Skolverkets start och skolans kommunalisering – Några minnen från fältet
Martin Järnek

INLEDNING

AGNES HAMBERGER

Årets tredje nummer av Vägval i skolans historia bjuder på en omväxlande läsning, från det sena 1800-talets lärarliv fram till 1990-talets organisationsreformer. Gemensamt har artiklarna ett intresse för de förändringar som präglat den svenska skolan under ett händelserikt århundrade där nya förutsättningar och krav på skolan drivit på utvecklingen.

Fortsätt läsa INLEDNING

Svar till ”Lärarinna 39” – Läraren i Dagens Nyheters kontaktannonser 1890–1980

JOSEFIN ENGLUND

“Käck lärarinna som hamnat i en obygd
frågar om det finnes någon bildad, trevlig o.
präktig 35–38 års man …”
(Dagens Nyheter 15 februari 1930)

Kanske finns det inte någon annan yrkesgrupp under modern tid som förställningar kopplade till yrkesidentiteten varit så nära sammankopplat med civilstånd och konstruktionen av kön: Läraryrket öppnades för kvinnor just som ett sätt att lösa problemet med de ogifta kvinnornas försörjning. Sökande efter ett heterosexuellt livspartnerskap handlade på detta sätt inte bara om personliga val, utan också om makt- och statusförhållanden. Men vem var då den ogifta lärarinnan – och den ogifta läraren, och hur såg man på honom och henne och vad hade läraryrket för betydelse i valet av en partner och nytt civilstånd?

Fortsätt läsa Svar till ”Lärarinna 39” – Läraren i Dagens Nyheters kontaktannonser 1890–1980

Nya perspektiv på förskolans historia: Etnografiska ögonblicksbilder från lek och institutionellt vardagsliv på 1930-talet

ANNE-LI LINDGREN, INGRID SÖDERLIND

1930-talet var en tid präglad av förändringsvilja och öppenhet för nya influenser såväl politiskt som i undervisning och vardagsliv, åtminstone i västvärlden. I Sverige var allmän och lika rösträtt nyligen införd, barnfamiljernas levnadsförhållanden lyftes fram i samhällsdebatten och aktörer med anknytning till lärarorganisationer och nationell utbildningspolitik stred för att skolans undervisning och nya teknologiska landvinningar som film och radio skulle användas för att sprida arbetsformer och idéer som gjorde medborgarna delaktiga i offentligheten. Skolbarn var en särskilt viktig målgrupp (Lindgren 1999). Även när det gäller förskoleliknande verksamheter pågick stora förändringsarbeten vid samma tid. Institutionerna för barn innan skolåldern hade lite olika karaktär, men gemensamt för dem var att de till skillnad från skolan inte omfattades av några regelverk och de erhöll inte heller några statliga bidrag (Lindgren & Söderlind 2019).

Fortsätt läsa Nya perspektiv på förskolans historia: Etnografiska ögonblicksbilder från lek och institutionellt vardagsliv på 1930-talet

Blod, svett och tårar – Minnen från slöjdundervisning

ANNELIE HOLMBERG

Vad gjorde du i slöjden? Berätta ditt slöjdminne! Alla som har en grytlapp eller smörkniv från skolslöjden får gärna skicka in den till Nordiska museets utställning! Så löd en uppmaning i ett pressmeddelande från Nordiska Museet i Stockholm inför en utställning om skolslöjd år 2012. Budskapet spreds via radio, tidningar och i riktade förfrågningar. Drygt 500 brev inkom, varav 330 med slöjdalster. Dessa brev har gjort det möjligt att skapa en förståelse kring elevers upplevelser av undervisning, vad det är eleven minns.

Fortsätt läsa Blod, svett och tårar – Minnen från slöjdundervisning

PRYO och PRAO – olika föreställningar om arbete och arbetsliv i grundskolans historia

ÅSA BROBERG

Genom det sätt som skolan förbereder unga människor för utträde i samhället avspeglas föreställningar och upplevelser av ett samhälle i en viss tid. Kanske tydligare än traditionella ämnen ger den praktiska yrkes- eller arbetslivsorienteringen en bild av vilken typ av samhälle som skolan förväntas förhålla sig till eftersom skolan aktivt måste tolka det nu som eleverna ska möta i utforskande syfte. Prao (praktisk arbetslivsorientering), tidigare Pryo (praktisk yrkesorientering) är heller inget ämne som syftar till vidare studier i något meriterande avseende och måste därför inte anpassa innehåll efter utbildningar på nivån ovanför grundskolan. Det är kontakten med en särskild del av samhället, arbete, som står i fokus för praktisk yrkes- och arbetslivsorientering.

Fortsätt läsa PRYO och PRAO – olika föreställningar om arbete och arbetsliv i grundskolans historia

Skolverkets start och skolans kommunalisering – Några minnen från fältet

MARTIN JÄRNEK

Under min yrkesverksamma tid kom jag att arbeta i fem statliga skoladministrationer: Länsskolnämnderna, Skolöverstyrelsen, Skolverket, Myndigheten för skolutveckling och Statens Skolinspektion. Under denna drygt trettioåriga tid skedde mycket stora förändringar inom skolväsendet, men den utan tvekan mest drastiska i mitt liv var när skolväsendet  kommunaliserades och Skolverket bildades år 1991. Kring detta tänker jag skriva ned några personliga minnen.

Fortsätt läsa Skolverkets start och skolans kommunalisering – Några minnen från fältet

VÄGVAL NR 2/2020, TEMA: “SOMMARNUMMER MED MINITEMA OM LÄRARTIDNINGAR”

INNEHÅLL NR 2 / 2020

Inledning
Agneta Linné

Vägval i den statliga förskolepolitiken: Halv- eller heldagsverksamhet, i hemmiljö eller på institution
Ingrid Söderlind, Anne-Li Lindgren

Skolans nedgång i Sverige under 1500-talet
Jakob Evertsson

Lärares mångsyssleri under 1800-talets andra hälft
Johannes Westberg

Modersmålsutbildningens policy i Sverige 1957-2017
Nuhi Bajqinca

MINITEMA OM LÄRARPRESSEN

Svensk läraretidning – en fråga om facklig sammanhållning (1)
Joakim Landahl

Från fri tidning till utförsäljning – en reporters berättelse
Enikö Arnell-Szurkos

Striden om en fri och obunden fackförbundstidning
Sten Svensson

 

© Omslagsbild: Konstnär Nils Tirén, 1930. Tillhör Göteborgs stadsmuseums samlingar.

Inledning

AGNETA LINNÉ
Det här numret av Vägval innehåller fyra fristående artiklar som berör så vitt skilda områden som förskolepolitik, svensk skola under reformationen, lärares mångsyssleri under senare delen av 1800-talet samt modersmålsutbildningen från 1950-talet och framåt med policyfrågor i fokus. Numret rymmer också ett minitema som ger några ögonblicksbilder från lärarpressens historia.

Fortsätt läsa Inledning

Vägval i den statliga förskolepolitiken: Halv- eller heldagsverksamhet, i hemmiljö eller på institution

INGRID SÖDERLIND, ANNE-LI LINDGREN

I Sverige deltar idag nästan alla barn i förskoleverksamhet, också i glesbygdsområden. Av andelen barn i åldern två till fem gäller det 84 procent, av ettåringarna nästan hälften. Förskola på heltid är den dominerande tillsynsformen för barn innan skolåldern, men sett i ett längre perspektiv har det funnits flera olika tillsynsformer som också utmanat varandra, exempelvis det egna hemmet, halvdag på institution, heldag på institution och familjedaghem (idag pedagogisk omsorg). Det har inte varit givet vilka satsningar som skulle göras. Det har förts en kamp mellan olika synsätt på barns behov och förmåga, om vad som setts som lämplig ålder för institutionsvistelse, hur lång den bör vara och vad den ska innehålla. Det har också förts politiska strider om vad som ansetts vara föräldrars ansvar, kommuners ansvar respektive statens ansvar.
I den här artikeln ska vi ta upp två frågor som haft en viktig plats i diskussioner om hur den statliga förskolepolitiken skulle utformas och där det också skett stora omsvängningar i hur olika lösningar värderats. Den ena gäller synen på hel- respektive halvdagsverksamhet, den andra synen på organiserad tillsyn i hemmiljö.

Fortsätt läsa Vägval i den statliga förskolepolitiken: Halv- eller heldagsverksamhet, i hemmiljö eller på institution

Translate »