VÄGVAL NR 2 / 2022 TEMA: “SKOLA OCH DISCIPLINERING”

“Inledning”

JONAS QVARSEBO

“Skoldisciplin som pedagogik, didaktik och lärandets motivationskraft”

BJÖRN NORLIN

“Skolagans former under 1800-talets andra hälft”

DAVID SJÖGREN

“Flit, ordning och uppförande – att betygsätta moral”

GERMUND LARSSON

“Uppfostringsanstalt – mellan skola och fängelse: Ungdomskriminalitet, disciplinering och begåvning under det tidiga 1900-talet”

THOM AXELSSON

“Skolan och disciplineringens mutationer 1918-1962”

JONAS QVARSEBO

 

Inledning

JONAS QVARSEBO

Fostran har, jämte kunskapsförmedling, alltid varit en central aspekt av skolans verksamhet. Skolans fostran av eleverna inrymmer många olika processer, beroende på tidsperiod och samhällskontext. Det kan röra sig om allt från mer hårdföra metoder, exempelvis aga och stränga förmaningar, till mildare förfaringssätt där man mer betonar saker som personlighetsutveckling, råd och stöd. Beroende på perspektiv kan skolans fostrande verksamhet beskrivas med hjälp av olika begrepp, som just fostran eller som karaktärsdaning, personlighetsutveckling, värdegrundsarbete med mera. I detta temanummer utgår vi från begreppet disciplinering som ett paraplybegrepp för många olika typer av fostran som har använts inom skolan.

Fortsätt läsa Inledning

Skoldisciplin som pedagogik, didaktik och lärandets motivationskraft

BJÖRN NORLIN

Disciplinering kopplad till skolan har en lång historia och kan förstås och studeras ur en rad olika perspektiv. Det kan handla om allt från studiet av enskilda och undervisningsnära praktiker till analyser av mer övergripande maktförhållanden och institutionella krafter. Disciplinering skär kort sagt genom många delar av skolors sociala ekologi (se exempelvis Rousmaniere, Dehli & De Coninck-Smith; Peim 2005). Den här texten fokuserar på ett viktigt fragment av detta, men som sällan lyfts fram, nämligen disciplinens förankring i pedagogiskt tänkande och hur disciplinering kan förstås som en undervisningskonst.

Fortsätt läsa Skoldisciplin som pedagogik, didaktik och lärandets motivationskraft

Skolagans former under 1800-talets andra hälft

DAVID SJÖGREN

Den här artikeln handlar om skolagans former och förändring under senare delen av 1800-talet. Vad som kommer att utredas och diskuteras är olika former av tillrättavisning av elever som användes för att dels upprätthålla ordning i klassrummen och dels för att verka för den sedliga fostran som eleverna ansågs behöva. Tillrättavisningar i alla dess former ansågs alltså ha dessa två syftemål: att stävja oreda och långsiktigt verka för god moral.
I artikeln kommer den här saken undersökas med hjälp av folkskolereglementen som bland annat gav anvisningar om disciplin och tukt. Jag kommer alltså bara tala om de uppfordringar och riktlinjer som lärare och folkskolans ledning hade att förhålla sig till. Hur anvisningarna sedan tolkades och användes i praktiken berättar reglementena ingenting om.

Fortsätt läsa Skolagans former under 1800-talets andra hälft

Flit, ordning och uppförande – att betygsätta moral

GERMUND LARSSON

På senare år har det rests förslag på att man inom svensk skola ska införa ordningsomdömen eller uppförandebetyg. Ett återkommande argument som anförs är att det skulle leda till att stävja oordning, bråk och stök inom skolorna. Tanken om att betygsätta elevers uppförande och i förlängningen deras moral är inte ny. Historiskt sett har betygsättning av uppförande och moral varit en självklar del av de repressiva disciplinåtgärderna inom skolan.Syftet med det här bidraget är att belysa denna moraliska betygssättning ur ett historiskt perspektiv. Fokus kommer att ligga på kopplingar mellan folkskola och läroverk, moralbetygets roll, betygsättningens problematik och avslutningsvis varför uppförandebetygen avskaffades.

Fortsätt läsa Flit, ordning och uppförande – att betygsätta moral

Uppfostringsanstalt – mellan skola och fängelse: Ungdomskriminalitet, disciplinering och begåvning under det tidiga 1900-talet

THOM AXELSSON

Ejnar G., oäkta, född 1893 i stad med omkring 10,000 invånare. Modern har förutom Ejnar 3 oäkta barn, är ansedd för att vara mycket lösaktig, barnen ha olika fäder. Ejnars far är okänd. Från tidigaste år fick Ejnar leva i stor fattigdom och i en atmosfär, som var mättad av uselhet. I familjens enda rum tog den liderliga modern emot allehanda löst och supigt manfolk. Märkvärdigt nog visade sig Ejnar vara en snäll och foglig gosse såväl i skolan som annorstädes, ända tills han hade fyllt 12 år. En av lärarna har förklarat orsaken härtill vara Ejnars oerhörda stora läslust. I stället för att springa omkring på gatorna under fritiden läste han böcker med det mest blandade innehåll.

Fortsätt läsa Uppfostringsanstalt – mellan skola och fängelse: Ungdomskriminalitet, disciplinering och begåvning under det tidiga 1900-talet

Skolan och disciplineringens mutationer 1918-1962

JONAS QVARSEBO

Fostran har alltid varit en central angelägenhet för skolan. I olika styrdokument har den fostrande uppgiften – jämte att förmedla kunskaper och färdigheter – framställts som skolans centrala uppgift. Dock har både mål och medel – de visioner, program och metoder som har gett form åt den fostrande verksamheten – varit högst föränderliga ur ett historiskt perspektiv. Med Fostran har alltid varit en central angelägenhet för skolan. I olika styrdokument har den fostrande uppgiften – jämte att förmedla kunskaper och färdigheter – framställts som skolans centrala uppgift. Dock har både mål och medel – de visioner, program och metoder som har gett form åt den fostrande verksamheten – varit högst föränderliga ur ett historiskt perspektiv. Med utgångspunkt i de stora skolutredningarna mellan 1918-1962 tecknas i denna artikel några centrala utvecklingslinjer i skolans fostran från 1900-talets början fram till grundskolans införande 1962.

Fortsätt läsa Skolan och disciplineringens mutationer 1918-1962

VÄGVAL NR 1 / 2022, “VÅRNUMMER”

VÄGVAL NR 1 / 2022, “VÅRNUMMER”
Inledning

JOAKIM LANDAHL

“What Japan Learnt from Swedish Education: From Thunberg to Thunberg”

KAMPEI HAYASHI

“Talet om material och arbetssätt i barnträdgårdens historia”

ANNELIE FREDRICSON

“Den svenska förskolemarknadens födelse: Från Lex Pysslingen till barnomsorgspeng”

ESBJÖRN LARSSON, JOHANNES WESTBERG

“Objektivitet och konfessionell undervisning – dagens syn på konfessionell undervisning i ljuset av det tidiga 1900-talets debatt om kristendomsundervisningen”

EMMA HELLSTRÖM

“Minnen från gymnasieinspektionen”

MARTIN JÄRNEK

What Japan Learnt from Swedish Education: From Thunberg to Thunberg

KAMPEI HAYASHI

Despite the distance between Sweden and Japan, both countries have benefitted from a 245-year reciprocal learning relationship. Since 1775, the nations have contributed to, and benefitted from, each other’s educational successes. This article reviews the history of Swedish education in Japan.

Fortsätt läsa What Japan Learnt from Swedish Education: From Thunberg to Thunberg

Translate »