VÄGVAL NR 4 / 2020 “Vinternummer”

INLEDNING
Jakob Evertsson

Läroböcker på samiska – En diskussion om att välja ett eller flera samiska skriftspråk på 1720-talet
Daniel Lindmark

Pandemin och skolan – Spanska sjukan i lärarpress och skolors årsredogörelser
Björn Norlin

Historien upprepar sig eller vad tror du själv? Frågor och övningar i efterkrigstidens läroböcker för den svenska folk- och grundskolan
Anders Persson

Framtiden, individen och samhället: Förändringar i målen för skolans samhällskunskaps- och historieundervisning 1970–2000
Henrik Åström Elmersjö

 

Omslagsbild: Johannes Schefferu, Lapponia (1673)

INLEDNING

JAKOB EVERTSSON

I detta nummer av Vägval (2020:4) presenteras en spännvidd av utbildningshistoriska teman som på olika sätt även anknyter till dagens situation. Här berörs minoritetsspråks ställning i skolväsendet, pandemiers konkreta inverkan på skolmiljöer, historieämnets roll i samspelet mellan individ och kollektiv liksom samhällskunskaps- och historieämnets fostrande funktion.

Fortsätt läsa INLEDNING

Läroböcker på samiska – En diskussion om att välja ett eller flera samiska skriftspråk på 1720-talet

DANIEL LINDMARK

Det samiska språket är indelat i ett antal varieteter, som tidigare kallades dialekter. Nordsamiskan är den varietet som i dag har flest användare i Sverige, Norge och Finland. I Sverige finns det uppskattningsvis 6 000 samer som talar nordsamiska, medan sydsamiska och lulesamiska har cirka 500 talare vardera. En vanlig bedömning är att pitesamiska och umesamiska talas av ungefär 40 respektive 10 samer. Antalet personer med samisk identitet är dock betydligt större, vilket innebär att många samer inte behärskar någon samisk varietet.

Fortsätt läsa Läroböcker på samiska – En diskussion om att välja ett eller flera samiska skriftspråk på 1720-talet

Pandemin och skolan – Spanska sjukan i lärarpress och skolors årsredogörelser

BJÖRN NORLIN

Corona-pandemins inverkan på utbildningsområdet har knappast undgått någon. Högskolor och gymnasium håller för närvarande på att hitta tillbaka till något som åtminstone delvis liknar vanliga former efter månader på distans, och även för elever och lärare i grundskolan har skollivet förändrats sedan pandemin bröt ut. Trots att svenska grundskolor inte stängts, som på många andra håll i världen, har pandemin ändå lett till nya verksamhetsrutiner och att skolor omgestaltats rumsligt. Elever ska numera stanna hemma vid minsta sjukdomskänning för att istället delta i undervisningen på distans, deras placering i klassrummen har förändrats genom att bänkar flyttats isär, köandet till matsalen – eller till aulan som på vissa håll fått fungera som ett rymligare alternativ – har reglerats i linje med krav på fysisk distansering och nya riktlinjer för hur de ska åka skolbuss på ett för chaufförer smittosäkert sätt har införts.

Fortsätt läsa Pandemin och skolan – Spanska sjukan i lärarpress och skolors årsredogörelser

Historien upprepar sig eller vad tror du själv? Frågor och övningar i efterkrigstidens läroböcker för den svenska folk- och grundskolan

ANDERS PERSSON

Flera av de forskare som önskat undersöka hur historieämnet i den svenska skolan förändrats över tid, har valt att analysera läroböcker. I de flesta fall har dessa studier handlat om textens innehåll. I den här artikeln sammanfattas emellertid resultaten från en studie där intresset istället riktats mot den typ av förtryckta frågor och övningar som ofta förekommer i skolans läromedel. Genomgången av nära tusen uppgiftsformuleringar bidrar till att problematisera bilden av hur skolämnet historia förändrats under efterkrigstiden.

Idén om att kunskap kan förstås som något situerat, att lärande uppstår i mötet mellan någon och något, är ingen ny tanke.Allt sedan den allmänna rösträttens införande har också politiker, läroplansmakare och lärare behövt ta ställning till hur denna didaktiska avvägning bör hanteras i praktiken: Bör skolans uppdrag i första hand förstås som förmedling av redan på förhand givna kunskaper, eller bör utgångspunkten också tas i de ofta oväntade tankar, insikter och funderingar som undervisningen kan bidra till att aktualisera bland eleverna?

Fortsätt läsa Historien upprepar sig eller vad tror du själv? Frågor och övningar i efterkrigstidens läroböcker för den svenska folk- och grundskolan

Framtiden, individen och samhället: Förändringar i målen för skolans samhällskunskaps- och historieundervisning 1970–2000

HENRIK ÅSTRÖM ELMERSJÖ

Statens relation till medborgarna är av naturliga skäl under ständig debatt och mycket tyder på att medborgarnas uppfattningar om denna relation har genomgått stora förändringar under de senaste fyra, fem decennierna. Staten har givits olika grundläggande innebörd i debatten: från en omhändertagande institution – som ser till kollektivet som helhet och därmed också placerar individen i olika kollektiv – till en störande institution – som lägger sig i och begränsar den individuella friheten hos medborgarna, bland annat genom att just binda individen till olika kollektiv.

Under de senaste decennierna har också undervisningen om samhället förändrats. En alltid intressant fråga kopplad till skolan är huruvida samhällsförändringar speglas i skolan, eller om förändrade attityder i samhället tvärtom har sitt ursprung i skolan och den fostran som bedrivs där.

Fortsätt läsa Framtiden, individen och samhället: Förändringar i målen för skolans samhällskunskaps- och historieundervisning 1970–2000

VÄGVAL NR 3/2020, “HÖSTNUMMER”

INLEDNING
Agnes Hamberger

Svar till ”Lärarinna 39” – Läraren i Dagens Nyheters kontaktannonser 1890–1980
Josefin Englund

Nya perspektiv på förskolans historia: Etnografiska ögonblicksbilder från lek och institutionellt vardagsliv på 1930-talet
Anne-Li Lindgren, Ingrid Söderlind

Blod, svett och tårar – Minnen från slöjdundervisning
Annelie Holmberg

PRYO och PRAO – olika föreställningar om arbete och arbetsliv i grundskolans historia
Åsa Broberg

Skolverkets start och skolans kommunalisering – Några minnen från fältet
Martin Järnek

INLEDNING

AGNES HAMBERGER

Årets tredje nummer av Vägval i skolans historia bjuder på en omväxlande läsning, från det sena 1800-talets lärarliv fram till 1990-talets organisationsreformer. Gemensamt har artiklarna ett intresse för de förändringar som präglat den svenska skolan under ett händelserikt århundrade där nya förutsättningar och krav på skolan drivit på utvecklingen.

Fortsätt läsa INLEDNING

Svar till ”Lärarinna 39” – Läraren i Dagens Nyheters kontaktannonser 1890–1980

JOSEFIN ENGLUND

“Käck lärarinna som hamnat i en obygd
frågar om det finnes någon bildad, trevlig o.
präktig 35–38 års man …”
(Dagens Nyheter 15 februari 1930)

Kanske finns det inte någon annan yrkesgrupp under modern tid som förställningar kopplade till yrkesidentiteten varit så nära sammankopplat med civilstånd och konstruktionen av kön: Läraryrket öppnades för kvinnor just som ett sätt att lösa problemet med de ogifta kvinnornas försörjning. Sökande efter ett heterosexuellt livspartnerskap handlade på detta sätt inte bara om personliga val, utan också om makt- och statusförhållanden. Men vem var då den ogifta lärarinnan – och den ogifta läraren, och hur såg man på honom och henne och vad hade läraryrket för betydelse i valet av en partner och nytt civilstånd?

Fortsätt läsa Svar till ”Lärarinna 39” – Läraren i Dagens Nyheters kontaktannonser 1890–1980

Translate »