VÄGVAL NR 3 / 2022, “HÖSTNUMMER”

Inledning

BRITTEN EKSTRAND

“Hotet om ett humanistproletariat – Ett återkommande motiv i 1900-talets expansiva utbildningspolitik”

HAMPUS ÖSTH GUSTAFSSON

“Nioårig grundskola för alla bidrog till förbättrade livschanser”

HELENA HOLMLUND

“De svenska barnpensionatens korta historia”

JOHANNA SJÖBERG, JOHANNA SKÖLD

“Småbarnsskolorna i Sverige i internationell belysning”

BRITTEN EKSTRAND

“Beskedliga och skickliga — eller okunniga och oskickliga? Skolmästarinnor och skolmästare i skolor för fattiga barn kring sekelskiftet 1800”

ÅSA KARLSSON SJÖGREN

Inledning

BRITTEN EKSTRAND

Vägval i skolans historia bjuder i detta nummer på fem från varandra fristående artiklar. I den inledande artikeln av Hampus Östh Gustafsson visas hur humanismens kris återkommande påtalats i 1900-talets utbildningspolitik och till vad nytta. Artikeln bygger på Östh Gustafssons avhandling från 2021. Påföljande artikel av Helena Holmlund lyfter frågan om den nioåriga grundskolan bidrog till förbättrade livschanser. Svårigheter i forskning på området lyfts bland annat fram. I den tredje artikeln beskriver Johanna Sjöberg och Johanna Sköld barnpensionatens korta historia. Ett fenomen i landet som främst förekom mellan 1920- och 1950-talet. Härefter skildras de svenska småbarnsskolorna i internationell belysning, vilket ger stöd åt bilden av småbarnsskolornas skiftande verksamhet under dess hundraåriga historia. Avslutningsvis ställer Åsa Karlsson Sjögren frågan om vilka egenskaper eller kvalifikationer skolmästarinnor och skolmästare kan tillskrivas i några skolor för fattiga barn omkring sekelskiftet 1800.

Fortsätt läsa Inledning

Hotet om ett humanistproletariat – Ett återkommande motiv i 1900-talets expansiva utbildningspolitik

HAMPUS ÖSTH GUSTAFSSON
Studenter, lärare och forskare inom olika humanistiska ämnen är vid det här laget vana, för att inte säga utleda, vid att rannsaka sig själva och parera frågor om vad deras samhällsnytta består i: ”Vad får du för jobb? Kommer det verkligen att löna sig? Till vilken nytta?”.

Fortsätt läsa Hotet om ett humanistproletariat – Ett återkommande motiv i 1900-talets expansiva utbildningspolitik

Nioårig grundskola för alla bidrog till förbättrade livschanser

HELENA HOLMLUND

Att utbildning är en nyckel till välstånd kan många skriva under på. Genom utbildning kan människor förbättra sina kunskaper och färdigheter och bidra mer till samhällsekonomin, och på samma gång kan individens egna livschanser stärkas, till exempel genom att utbildning minskar risken för arbetslöshet, bidrar till bättre hälsa, och stärker individens deltagande i samhället.

Fortsätt läsa Nioårig grundskola för alla bidrog till förbättrade livschanser

De svenska barnpensionatens korta historia

JOHANNA SJÖBERG, JOHANNA SKÖLD

Innan den kommunala dagbarnvården etablerades i Sverige provades en mängd olika institutionaliserade barnpassningsalternativ (Lindgren & Söderlind 2019). Parallellt med verksamheter som barnkrubbor och barnträdgårdar som erbjöd halv- och heldagspassning fanns då en mer okänd variant. Det var barnpensionat, vilka erbjöd en flexibel typ av passning där barnen mot betalning kunde inackorderas i helpension under så lång tid som föräldrarna önskade.

Fortsätt läsa De svenska barnpensionatens korta historia

Småbarnsskolorna i Sverige i internationell belysning

BRITTEN EKSTRAND

Småbarnsskolor växte fram i Sverige på 1830-talet. Långt in på 1900-talet och ett sekel senare fanns verksamma skolor som fortfarande benämndes småbarnsskolor trots vitt skild och mer med tiden anpassad verksamhet. Småbarnsskole-verksamheten med sitt unika syfte var mycket kortvarig. Tidigt skiftade småbarnsskolorna gestalt och kom att arbeta som folkskolor. Följer man småbarnsskolorna via bevarade dokument rullas en hundra år lång och skiftande historia upp. En historia som bidrar med bilder till såväl barnomsorgens och skolans historia som till pedagogikens och undervisningens historia.

Fortsätt läsa Småbarnsskolorna i Sverige i internationell belysning

Beskedliga och skickliga — eller okunniga och oskickliga?  Skolmästarinnor och skolmästare i skolor för fattiga barn kring sekelskiftet 1800

ÅSA KARLSSON SJÖGREN

I maj 1791 tillkännagav landshövdingen i Uppsala att det Kungliga Patriotiska sällskapet hade beviljat skolmästarinnan hustru Greta Almgren ett ”hederstecken, bestående av en dubbel silverhalskedja med vidhängande medalj”. Hederstecknet lämnades med motiveringen ”för dess slit vid barnens undervisning i flera år”. Skolmästarinnan Almgren arbetade i en av de skolor för fattiga barn som grundlades runtom i svenska städer kring sekelskiftet 1800. När hon anställdes 1784 benämndes hon i skolans styrelseprotokoll som en av två ”beskedliga gummor”, men snart blev det uppenbart att Almgren hade en långt vidare kompetens än att vara beskedlig.

Fortsätt läsa Beskedliga och skickliga — eller okunniga och oskickliga?  Skolmästarinnor och skolmästare i skolor för fattiga barn kring sekelskiftet 1800

VÄGVAL NR 2 / 2022 TEMA: “SKOLA OCH DISCIPLINERING”

“Inledning”

JONAS QVARSEBO

“Skoldisciplin som pedagogik, didaktik och lärandets motivationskraft”

BJÖRN NORLIN

“Skolagans former under 1800-talets andra hälft”

DAVID SJÖGREN

“Flit, ordning och uppförande – att betygsätta moral”

GERMUND LARSSON

“Uppfostringsanstalt – mellan skola och fängelse: Ungdomskriminalitet, disciplinering och begåvning under det tidiga 1900-talet”

THOM AXELSSON

“Skolan och disciplineringens mutationer 1918-1962”

JONAS QVARSEBO

 

Inledning

JONAS QVARSEBO

Fostran har, jämte kunskapsförmedling, alltid varit en central aspekt av skolans verksamhet. Skolans fostran av eleverna inrymmer många olika processer, beroende på tidsperiod och samhällskontext. Det kan röra sig om allt från mer hårdföra metoder, exempelvis aga och stränga förmaningar, till mildare förfaringssätt där man mer betonar saker som personlighetsutveckling, råd och stöd. Beroende på perspektiv kan skolans fostrande verksamhet beskrivas med hjälp av olika begrepp, som just fostran eller som karaktärsdaning, personlighetsutveckling, värdegrundsarbete med mera. I detta temanummer utgår vi från begreppet disciplinering som ett paraplybegrepp för många olika typer av fostran som har använts inom skolan.

Fortsätt läsa Inledning

Skoldisciplin som pedagogik, didaktik och lärandets motivationskraft

BJÖRN NORLIN

Disciplinering kopplad till skolan har en lång historia och kan förstås och studeras ur en rad olika perspektiv. Det kan handla om allt från studiet av enskilda och undervisningsnära praktiker till analyser av mer övergripande maktförhållanden och institutionella krafter. Disciplinering skär kort sagt genom många delar av skolors sociala ekologi (se exempelvis Rousmaniere, Dehli & De Coninck-Smith; Peim 2005). Den här texten fokuserar på ett viktigt fragment av detta, men som sällan lyfts fram, nämligen disciplinens förankring i pedagogiskt tänkande och hur disciplinering kan förstås som en undervisningskonst.

Fortsätt läsa Skoldisciplin som pedagogik, didaktik och lärandets motivationskraft

Translate »