Joanna Giota
Inledning
Aadu Ott
“Från järnåldern till hjärnåldern!”
Per-Olof Nilsson
Kreativitet – mänsklighetens viktigaste resurs
Björn Vickhoff
Blir man bättre i skolan av musik?
Frank Wedding, Ann-Christine Wenngren
Vägar till en hjärnsmart skola
JOANNA GIOTA
De fyra artiklarna som presenteras i tidskriften Vägval utgår från temat ”Hjärnan, lärandet och framtidens skola”. Artiklarna diskuterar hur skolan med stöd i modern hjärnforskning och ökad kunskap om hjärnan tillsammans med pedagogisk forskning kan visa vägen till större kreativitet, socioemotionell kompetens, inre motivation, känsla av gemenskap och livslångt lärande för eleverna. Dessa förmågor tillsammans med kognitiva sådana påverkar elevers resultat och välmående i skolan och rustar dem bäst för en snabbt föränderlig framtid.
AADU OTT
Skulle den här artikelns målsättning kunna beskrivas med hjälp av ovanstående citat?
Citatet har formulerats av professor Rolf Ekman. Jag har, med tillstånd av Rolf, använt citatet som rubrik på föreläsningar inom ramen för Chalmers samhällsorienterande kurser. Citatet associerar till Bohusläns historiska hällristningar och till den moderna hjärnforskning som bedrivs vid Sahlgrenska akademin i Göteborg. Citatet fångar lite av vår föränderliga tidsanda: tvånget att alltid befinna sig i ständig utveckling och förändring. Att alltid sträva efter det som kan skönjas bortom dagens kunnande. Att ständigt passera gränser mellan olika ämnesdiscipliner. Men att ändå bygga på ”etablerad kunskap och beprövad erfarenhet.”
PER-OLOF NILSSON
Vår omvärld förändras nu extremt snabbt. Vi förnyar ständigt vår teknologi, men glömmer de mänskliga systemen. Vår hjärna är i stort sett densamma som när vi levde nere i Afrika och har inte alls anpassats till vårt accelererande samhälle, vilket har fått stora negativa konsekvenser.
De förändringar som hotar mänskligheten måste redan nu bemötas. Kreativitet är därvidlag vår största resurs. Tyvärr nämns detta inte explicit detta bland EUs åtta nyckelkompetenser, även om kreativitet antas ingå implicit. Modern neurovetenskap visar att med hjälp av hjärnans plasticitet kan kreativitet läras, som vilken annan färdighet som helst. Om kreativitet införs i skolans undervisning skulle vi få kraftfulla verktyg för att bemöta hoten mot mänskligheten.
Fortsätt läsa Kreativitet – mänsklighetens viktigaste resurs
BJÖRN VICKHOFF
År 2018 publicerade BBC ett inslag om en skola i England: ”How a school in Bradford is beating the odds with music.” Skolan ligger i ett utsatt område. De flesta eleverna har engelska som andraspråk. Förklaringen som gavs i programmet var att skolan satsat på musik. Eleverna fick kollektivt engagera sig i att spela och att röra sig till musik. De elever som gått längst i skolan låg bland de 2% i landet som förbättrat sig mest i matematik och engelska. Det är en anmärkningsvärd förbättring. I programmet hörs rektorn säga: ”Det är ett stort tryck på skolorna nuförtiden att inte hålla på med konstnärliga ämnen för man är rädd att andra ämnen kommer att ta stryk. I själva verket är musik och konst grundvalen för pedagogisk framgång.”
Programmet väcker frågor: Kan man lyfta en skola med musik? Hur ska man använda musik i skolan som estetiskt övergripande lärprocess? Vilka skolor är mest mottagliga för metoden?
FRANK WEDDING, ANN-CHRISTINE WENNERGREN
Syftet med denna text är att bidra med kunskap om vad som prioriteras och genomförs på en gymnasieskola när visionen är att bli en ”hjärnsmart skola”. I texten delges tankarna bakom konceptet hjärnsmart och hur det tillämpats i praktiken med hjälp av tio-goda-vanor, från 2013 och framåt. De tio vanorna handlar om hälsofrämjande insatser kring: mat/näring, fysisk aktivitet, positiva tankar, hantera stress, lära sig nya saker, repetition, omväxling, ta egna beslut, vänner och relationer samt vila/sömn.
Johanna Ringarp
Inledning
Peter Holmberg
Vägvalen i yrkesutbildningen- som jag minns dem! Från Yrkesskola till Gymnasieskola, tiden fram till 1991
Björn Furuhagen
På spaning efter den goda lärarutbildningen i Sverige och Finland
Viktor Aldrin
Skolans religiösa historia: Om övergången från statlig kristendom till statlig religionskritisk sekularism
Göran Bergström
Recension: Magnus Hulthén “Striden om den goda skolan”
JOHANNA RINGARP
Artiklarna i detta nummer av Vägval åskådliggör den stora bredd som finns inom området utbildningshistoria. Det handlar om yrkesutbildningens historia, lärarutbildningens utveckling, religionens plats i skolan. Slutligen recenseras en nyutkommen bok på 1990-talets utbildningsreformer.
PETER HOLMBERG
Den 3 maj 1971 började jag min anställning på dåvarande Skolöver-styrelsens (SÖ) planeringsavdelning. Denna vår var en intensiv period på SÖ, då riksdagen 1970 beslutat att yrkesutbildningen skulle reformeras och integreras i den nya gymnasieskolan inför läsåret 1971/72. Mina första arbetsuppgifter bestod i att manuellt ställa samman de inströmmande uppgifterna om hur eleverna valt till de helt nya yrkeslinjerna. Att det var ett hett material förstod jag då mina chefer dagligen efterfrågade läget eftersom utbildningsdepartementet var angeläget om att snabbt få in resultatet av elevernas val.
BJÖRN FURUHAGEN
Vad är en god lärarutbildning? Åsikterna om vad som är en god lärarutbildning varierar mycket, och lärarutbildningen har varit och är ännu ofta omdebatterad. Den som studerar lärarutbildningens moderna historia finner högst varierande och motstridiga åsikter om lärarutbildningen som också utformats på olika sätt när den förändrats. I den här uppsatsen jämförs lärarutbildningens förändring i Sverige med hur samma utbildning förändrats i Finland, men tyngdpunkten ligger på den svenska lärarutbildningen. Tyngdpunkten ligger också på idéer och förslag om hur lärarutbildningen ska utformas, inte på hur den faktiskt fungerat. Tidsperioden sträcker sig från slutet av 1940-talet till nutiden.
Fortsätt läsa På spaning efter den goda lärarutbildningen i Sverige och Finland
