Nytt nummer, Tidskriften Vägval i skolan

VÄGVAL NR 4 / 2022, “VINTERNUMMER”

Inledning

AGNETA LINNÉ

Betygsantagning till Stockholms gymnasieskolor – när marknaden tog över…

ERIK NILSSON

Skolinspektionens roll i folkskollärarnas tidiga professionalisering

JAKOB EVERTSSON

Läroverksprogressivismen, perspektiv på policy och praktik 1920-1950

JOHAN SAMUELSSON

Varför blev den svenska skolmatematiken så bra på 1980-talet?

JOHAN PRYTZ

Från AMU till Lernia AB: Marknadsanpassningens konsekvenser för svensk arbetsmarknadsutbildning

JOHANNA RINGARP

Komministerdottern Magdalena, skomakardottern Lotten och hemmansägardottern Hilda – Den socio-ekonomiska bakgrunden hos lärare i norra Sverige under sent 1800- och tidigt 1900-tal

EMIL MARKLUND

Artikel

Inledning

Lämna en kommentar

AGNETA LINNÉ

Det nummer av Vägval i skolans historia som nu presenteras innehåller sex intressanta artiklar som spänner över flera aktuella områden. Inte minst berörs skolans styrning. Erik Nilsson, med bakgrund som bland annat skolborgarråd i Stockholm, diskuterar betygsantagningen till gymnasieskolorna i Stockholm i den första artikeln. Vad hände när marknaden tog över? Läsaren ges en personlig bild av den kamp om antagningssystemet som utspelades i början av 2000-talet. En rad varandra ömsesidigt förstärkande marknadskrafter omintetgjorde försöken att på olika vägar motverka ökad social segregation i den förändrade antagningens spår. Nilssons slutsats är att själva logiken i marknadssystemet bidrog till en skarpare selektion av eleverna och att en enskild kommun inte på egen hand kan införa principer som strider mot denna logik.

Fortsätt läsa Inledning →

Artikel

Betygsantagning till Stockholms gymnasieskolor – när marknaden tog över…

Lämna en kommentar

ERIK NILSSON

Jag var oppositionsborgarråd och vice ordförande i Stockholms utbildningsnämnd åren 2000-2002 då Jan Björklund var ordförande. När vi socialdemokrater vann valet 2002 blev rollerna ombytta och jag tog över som skolborgarråd med Jan Björklund som oppositionsledare. Under dessa år utspelades en kamp om antagningssystemet till Stockholms gymnasieskolor med en mängd spännande ingredienser: marknadsprofilering, segregation, centrum och periferi, fusk och kvoter. I efterhand framstår det för mig som den punkt när jag på riktigt förstod med vilken kraft som marknaden styr skolsystemet. En kraft som i slutändan fick mig att svika min egen övertygelse och acceptera ett system som jag visste drev på segregationen i Stockholms skolväsende.

Fortsätt läsa Betygsantagning till Stockholms gymnasieskolor – när marknaden tog över… →

Artikel

Skolinspektionens roll i folkskollärarnas tidiga professionalisering

Lämna en kommentar

JAKOB EVERTSSON

Folkskolestadgans införande år 1842 innebar att nya krav började ställas på lärares utbildning och deras undervisning. Samtidigt som många lärare behövde anställas i ett allt större antal skolor skulle undervisningen hålla en viss nivå. Denna förändring skedde dock inte över en natt utan man fick utgå från de lärare som redan fanns i tjänst och gradvis bygga upp en lärarkår som hade erforderlig kompetens. Folkskolinspektionens införande år 1861 markerade en satsning från statens sida i att försöka harmonisera lärarnas utbildning och praktik. Samtidigt var folkskolan huvudsakligen lokalt finansierad under 1800-talet vilket innebar att staten intekunde ställa orimliga krav på socknarna att skjuta till medel till lärarlöner. Ett resultat var att lärarnas roll kom att utvecklas på ett komplext sätt i relation till lokalsamhälle, stat och lärarkollektiv.

Fortsätt läsa Skolinspektionens roll i folkskollärarnas tidiga professionalisering →

Artikel

Läroverksprogressivismen, perspektiv på policy och praktik 1920-1950

Lämna en kommentar

JOHAN SAMUELSSON

Den förändringsprocess som intensifierades i svensk skolan under mellankrigstiden kom i förlängningen att innebära att parallellskolesystemet med folkskola och läroverk upplöstes och ersattes med en gemensam obligatorisk nioårig grundskola på 1960-talet. I denna process har representanter för de skolformerna vanligtvis tillskrivits olika roller och ställningstaganden. Läroverkslärarna har i många sammanhang fått symbolisera god undervisning och klassisk kunskap. Tillskyndare av en skola där läxor, traditionsförmedling och lärarens auktoritet är i fokus lyfter gärna fram perioden före enhetsskolans införande som en gyllene tidsålder för svensk skola, en period då skolan var fri från progressiv pedagogik och experiment. Även kritiker av läroverken kom att beskriva läroverksinstitutionen på ett snarlikt vis.

Fortsätt läsa Läroverksprogressivismen, perspektiv på policy och praktik 1920-1950 →

Artikel

Varför blev den svenska skolmatematiken så bra på 1980-talet?

Lämna en kommentar

JOHAN PRYTZ

I en artikel av Jan-Eric Gustafsson och Sigrid Blömeke ges ett svar på frågan om varför de svenska resultaten i internationella kunskapsmätningar gällande grundskolan kunde vara så bra under perioden 1970–1995. Forskarna för fram hypotesen att det berodde på en kombinerad effekt av olika åtgärder som vidtagits för att förbättra skolan. Och den som känner den svenska skolans historia vet att 1962 års grundskolereform medförde en hel del utvecklingsarbete, både innan och efter reformen. Någon mer specifik faktor eller anledning till de goda kunskapsresultaten identifierar Gustafsson och Blömeke dock inte.

Fortsätt läsa Varför blev den svenska skolmatematiken så bra på 1980-talet? →

Artikel

Från AMU till Lernia AB: Marknadsanpassningens konsekvenser för svensk arbetsmarknadsutbildning

Lämna en kommentar

JOHANNA RINGARP

“Kära vänner! Ni må tro att det är trevligt att stå här inför er. Här finns våra operativa chefer som har den svåra men spännande uppgiften att lotsa oss in i framtiden. Här finns våra färdledare, entusiaster som tror på vårt företag och som volonterat för att påta sig rollen som lokala ledare av Färden, vårt rådslag på väg mot ett framgångsrikt år 2002” (Carrick, 1999, s. 1).

Med de orden började vd:n för AmuGruppen AB, Peter Carrick, sitt tal till sina underordnade inom företaget i mars 1999.

Fortsätt läsa Från AMU till Lernia AB: Marknadsanpassningens konsekvenser för svensk arbetsmarknadsutbildning →

Artikel

Komministerdottern Magdalena, skomakardottern Lotten och hemmansägardottern Hilda – Den socio-ekonomiska bakgrunden hos lärare i norra Sverige under sent 1800- och tidigt 1900-tal

Lämna en kommentar

EMIL MARKLUND

Under 1850-talet öppnades läraryrket upp för kvinnor i Sverige och under det kommande seklet expanderade utbildningsväsendet från rudimentärt till väletablerat. Utifrån socio-ekonomisk bakgrund och med avstamp i levnadsbanorna hos tre kvinnliga lärare fokuserar denna undersökning på bakgrundsförhållanden hos lärare i norra Sverige. De tre lärarnas socio-ekonomiska bakgrund sätts därefter in i ett större sammanhang där bakgrunden för nästan 1200 lärare redovisas. Resultaten visar att de bättre möjligheterna till lärarutbildning för kvinnor medförde att Västerbotten under studieperioden hade en högre andel kvinnliga lärare än övriga Sverige (ca 80%).

Fortsätt läsa Komministerdottern Magdalena, skomakardottern Lotten och hemmansägardottern Hilda – Den socio-ekonomiska bakgrunden hos lärare i norra Sverige under sent 1800- och tidigt 1900-tal →

Artikel

VÄGVAL NR 3 / 2022, “HÖSTNUMMER”

Lämna en kommentar
Inledning

BRITTEN EKSTRAND

“Hotet om ett humanistproletariat – Ett återkommande motiv i 1900-talets expansiva utbildningspolitik”

HAMPUS ÖSTH GUSTAFSSON

“Nioårig grundskola för alla bidrog till förbättrade livschanser”

HELENA HOLMLUND

“De svenska barnpensionatens korta historia”

JOHANNA SJÖBERG, JOHANNA SKÖLD

“Småbarnsskolorna i Sverige i internationell belysning”

BRITTEN EKSTRAND

“Beskedliga och skickliga — eller okunniga och oskickliga? Skolmästarinnor och skolmästare i skolor för fattiga barn kring sekelskiftet 1800”

ÅSA KARLSSON SJÖGREN

Artikel

Inledning

Lämna en kommentar

BRITTEN EKSTRAND

Vägval i skolans historia bjuder i detta nummer på fem från varandra fristående artiklar. I den inledande artikeln av Hampus Östh Gustafsson visas hur humanismens kris återkommande påtalats i 1900-talets utbildningspolitik och till vad nytta. Artikeln bygger på Östh Gustafssons avhandling från 2021. Påföljande artikel av Helena Holmlund lyfter frågan om den nioåriga grundskolan bidrog till förbättrade livschanser. Svårigheter i forskning på området lyfts bland annat fram. I den tredje artikeln beskriver Johanna Sjöberg och Johanna Sköld barnpensionatens korta historia. Ett fenomen i landet som främst förekom mellan 1920- och 1950-talet. Härefter skildras de svenska småbarnsskolorna i internationell belysning, vilket ger stöd åt bilden av småbarnsskolornas skiftande verksamhet under dess hundraåriga historia. Avslutningsvis ställer Åsa Karlsson Sjögren frågan om vilka egenskaper eller kvalifikationer skolmästarinnor och skolmästare kan tillskrivas i några skolor för fattiga barn omkring sekelskiftet 1800.

Fortsätt läsa Inledning →

Translate »