Alla inlägg av Elisabet Rudhe

Inledning

AGNETA LINNÉ
Det här numret av Vägval innehåller fyra fristående artiklar som berör så vitt skilda områden som förskolepolitik, svensk skola under reformationen, lärares mångsyssleri under senare delen av 1800-talet samt modersmålsutbildningen från 1950-talet och framåt med policyfrågor i fokus. Numret rymmer också ett minitema som ger några ögonblicksbilder från lärarpressens historia.

Fortsätt läsa Inledning

Vägval i den statliga förskolepolitiken: Halv- eller heldagsverksamhet, i hemmiljö eller på institution

INGRID SÖDERLIND, ANNE-LI LINDGREN

I Sverige deltar idag nästan alla barn i förskoleverksamhet, också i glesbygdsområden. Av andelen barn i åldern två till fem gäller det 84 procent, av ettåringarna nästan hälften. Förskola på heltid är den dominerande tillsynsformen för barn innan skolåldern, men sett i ett längre perspektiv har det funnits flera olika tillsynsformer som också utmanat varandra, exempelvis det egna hemmet, halvdag på institution, heldag på institution och familjedaghem (idag pedagogisk omsorg). Det har inte varit givet vilka satsningar som skulle göras. Det har förts en kamp mellan olika synsätt på barns behov och förmåga, om vad som setts som lämplig ålder för institutionsvistelse, hur lång den bör vara och vad den ska innehålla. Det har också förts politiska strider om vad som ansetts vara föräldrars ansvar, kommuners ansvar respektive statens ansvar.
I den här artikeln ska vi ta upp två frågor som haft en viktig plats i diskussioner om hur den statliga förskolepolitiken skulle utformas och där det också skett stora omsvängningar i hur olika lösningar värderats. Den ena gäller synen på hel- respektive halvdagsverksamhet, den andra synen på organiserad tillsyn i hemmiljö.

Fortsätt läsa Vägval i den statliga förskolepolitiken: Halv- eller heldagsverksamhet, i hemmiljö eller på institution

Skolans nedgång i Sverige under 1500-talet

JAKOB EVERTSSON

Reformationen medförde en kraftig tillbakagång för skolan i Sverige vilken varade under den större delen av 1500-talet. Detta kan tyckas förvånande eftersom införandet av protestantismen ofta brukar förknippas med en förbättrad skolundervisning och en ökad läskunnighet. Att skolan hamnade i problem vid denna tid är dock tydligt och berodde på en rad olika faktorer. Genom studier av officiellt källmaterial från konung och riksdag kan orsakerna till nedgången förklaras och sättas in sitt sammanhang.

Fortsätt läsa Skolans nedgång i Sverige under 1500-talet

Lärares mångsyssleri under 1800-talets andra hälft

JOHANNES WESTBERG

Arbetsvillkoren för lärare är och förblir omdiskuterade. En av de punkter som diskuterats under 2010-talet är frågan om vad lärare egentligen ägnar sin tid åt. En rapport från 2013 kunde därvidlag visa att grundskollärare enbart använde 34 procent av sin tid för att undervisa, och 12 procent för att planera undervisning. Resten användes åt bedömning, administration, omsorg och ordning och så vidare. Redan 2011 kunde Lärarförbundets Eva-Lis Sirén hävda att ”[m]ångsyssleriet måste får ett omedelbart slut och vi kommer att fortsätta arbeta hårt för en rimlig arbetsbörda för lärarna”. I denna artikel kommer jag att ge en historisk bakgrund till denna diskussion kring lärares yrke.

Fortsätt läsa Lärares mångsyssleri under 1800-talets andra hälft

Modersmålsutbildningens policy i Sverige 1957-2017

NUHI BAJQINCA

Under min doktorsutbildning vid institutionen för sociologi och arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet har jag ofta tänkt på min roll som forskare inom modersmålsutbildning. Som albansktalande migrant till Sverige har jag också ett annat modersmål än svenska. När jag själv formellt kom i kontakt med det svenska språket från Kosovo i början av 1990-talet, blev det tydlig för mig hur kraftfullt språk kan vara när det gäller utbildning och integration i ett nytt utbildningsystem och samhälle. Detsamma gäller, antar jag, för de flesta individer i Sverige vars modersmål inte är svenska. Föreliggande artikeln grundas på min avhandling Mother Tongue Education – The Interest of a Nation (2019). Den övergripande sammanfattning som jag har bearbetat från min avhandling handlar om modersmålsutbildningens policy med fokus på hur den svenska nationalstatens politik och samhällsförändring har präglat statusen och positioneringen av modersmålsutbildningen i det svenska skolsystemet från 1957 till 2017. Med modersmålsutbildning avses utbildning i modersmålet som ett skolämne för elever vars modersmål inte är svenska.

Fortsätt läsa Modersmålsutbildningens policy i Sverige 1957-2017

Svensk läraretidning – en fråga om facklig sammanhållning (1)

JOAKIM LANDAHL

Sveriges allmänna folkskollärarförening (SAF) – föregångaren till Lärarförbundet – bildades 1880 och året därpå kom det första numret av dess organ, Svensk Läraretidning. Tillkomsten av föreningen och tidningen var ett uttryck för att folkskollärarkåren började formera sig som ett kollektiv. Inom ramen för föreningen och tidningen skrev man sin egen historia, sökte påverka den nationella utbildningspolitiken och genomförde olika typer av fortbildningsinsatser. Den här artikeln ger exempel på hur denna gemenskap byggdes upp, men också hur gemenskapen utmanades av intern splittring.

Fortsätt läsa Svensk läraretidning – en fråga om facklig sammanhållning (1)

Från fri tidning till utförsäljning – en reporters berättelse

ENIKÖ ARNELL-SZURKOS

Under perioden jag arbetade på Lärarförbundets tidningsavdelning pågick en betydande nedmonteringen av förutsättningarna för ett fritt journalistiskt arbete. Det började med några lugna år, men förvandlades sedan till ett turbulent kapitel i mitt yrkesliv. Jag kommer att beskriva ”förändringsresan” som slutligen ledde till att Lärarförbundets tidningsavdelning våren 2019 lades ner, och tidningsproduktionen lades ut på contentbyrån Make Your Mark, ett bolag inom Aller media.

Fortsätt läsa Från fri tidning till utförsäljning – en reporters berättelse

Striden om en fri och obunden fackförbundstidning

STEN SVENSSON

Lärartidningen/Svensk skoltidning startade 1967 när Sveriges Lärarförbund och Sveriges Småskollärarförbund gick samman i ett förbund och bildade Sveriges Lärarförbund. Sammanslagningen ägde rum några år efter att den nioåriga grundskolan hade införts och inför att gymnasieskolan byggdes ut i början på 1970-talet. Hela den offentliga sektorn, inklusive skolan, växte kraftigt under dessa år och antalet medlemmar i lärarförbunden ökade.

Fortsätt läsa Striden om en fri och obunden fackförbundstidning

Inledning

JOANNA GIOTA

De fyra artiklarna som presenteras i tidskriften Vägval utgår från temat ”Hjärnan, lärandet och framtidens skola”. Artiklarna diskuterar hur skolan med stöd i modern hjärnforskning och ökad kunskap om hjärnan tillsammans med pedagogisk forskning kan visa vägen till större kreativitet, socioemotionell kompetens, inre motivation, känsla av gemenskap och livslångt lärande för eleverna. Dessa förmågor tillsammans med kognitiva sådana påverkar elevers resultat och välmående i skolan och rustar dem bäst för en snabbt föränderlig framtid.

Fortsätt läsa Inledning