Alla inlägg av Elisabet Rudhe

Inledning

MAGNUS HULTÉN och JONAS HALLSTRÖM,
redaktörer för temanumret: Skolans digitalisering

Året var 1958. Grundskolan höll på att införas i Sverige och på radio sände man en serie om fyra program där denna skola
presenterades för allmänheten. Vi hör programledaren i det inledande avsnittet säga:

-Men redan nu kommer vi att kunna göra oss vissa föreställningar om det samhälle våra barn kommer att utbildas för. Det här ljudet till exempel, det kommer att bli mycket vanligt.

[Ett entonigt pipande och faxliknande ljud hörs]

-Vi står framför en matematikmaskin […].

Lite senare ställer programledaren följande fråga:

-Vilka krav kommer nu den tekniska utvecklingen att ställa? Vad bör den nioåriga obligatoriska skolan ge ungdomen, för att den bäst skall klara sig i morgondagens samhälle?

Fortsätt läsa Inledning

Den digitala medborgarens genealogi: en historia om folkbildningsförhoppningar

LINA RAHM

Diskussioner kring utbildning om datorn hänger förstås samman med vad den specifika maskinen vid en viss tid kan, eller inte kan, göra. Men kanske ännu högre utsträckning och särskilt i relation till utbildning, handlar den om vad en fiktiv föreställd framtida dator kan, eller inte kan, och vad denna framtidsbild i sin tur genererar för beskrivningar av hot och möjligheter. Utbildning är ett av de främsta verktygen staten förfogar över för att skapa önskad framtid. Vilken framtid som ska skapas hänger nära samman med hur man tänker sig den tekniska utvecklingen. Datorer handlar således om mycket mer än kiselplattor, minnen och algoritmer – de handlar också i hög grad om samhället och hur dess medborgare ska organiseras och styras. Därför behöver vi undersöka hur vi pratar, och har pratat, om datorer – vilka idéer eller föreställningar om framtiden som ligger bakom de olika, ofta tidsförankrade, beskrivningarna av dessa maskiner, och inte minst, vilka utbildningssatsningar som följt i dess spår.

Fortsätt läsa Den digitala medborgarens genealogi: en historia om folkbildningsförhoppningar

En digital uppväxt och en digital framtid

ROGER SÄLJÖ

Alla samhällen har behov av mekanismer för att återskapa de kunskaper och erfarenheter som är centrala för samhällets fortbestånd och utveckling. Under större delen av människans historia har vardagliga erfarenheter i familjen och i bygemenskapen varit tillräckliga för att man ska nå den kunskapsnivå som krävs för att man ska kunna försörja sig och bidra till gemenskapens fortbestånd. Deltagande i vardagliga sysslor som att odla, jaga, fiska, laga mat och annat har synliggjort de kunskaper och färdigheter som varit samhällsbärande för individen. En relativt låg grad av arbetsdelning har dessutom inneburit att kunskapsbasen varit begränsad och stabil. Men likafullt måste det vardagliga livet organiseras så att viktiga kunskaper görs tillgängliga för uppväxande generationer. Varje samhälle måste ha en pedagogik.

Fortsätt läsa En digital uppväxt och en digital framtid

Programmering i skolan

LENNART ROLANDSSON

Idag beskrivs programmering som en slags lägsta nivå eller allmänbildning för att förstå hur datateknik påverkar samhället. Men det är inte första gången ämnet varit föremål för undervisning. I min forskning om programmering i skolan, hittade jag de första spåren mellan 1970 till mitten av 1980-talet i Skolöverstyrelsens (SÖ) arkiv. Det var en tid då man önskade fler gymnasieelever som satsade på en teknisk och naturvetenskaplig karriär.

Fortsätt läsa Programmering i skolan

Realiserad skolpolitik i en föränderlig värld – tidig datalära i grundskolan

ULLA RIIS

Historien om hur datorn, som den tekniska skapelse den är, nådde skolans värld är ett tydligt exempel på hur offentliga medel har använts till ensidiga push-kampanjer(1) – ofta insvepta i pedagogisk retorik(2). Här vill jag teckna den relativt intensiva utvecklingen under 1980-talets första del och översiktligt skissera den något långsammare upptakten under 70-talet. Historien handlar inte bara om apparaterna utan också om hur undervisning om och med datorer – i varje fall på formuleringsarenan – skulle göras till en del av grundskolans allmänbildning.

Fortsätt läsa Realiserad skolpolitik i en föränderlig värld – tidig datalära i grundskolan

Datalogiskt tänkande: ett förhoppningsbaserat argument för att införa programmering i skolan

LARS BJÖRKLUND

När regeringen i september år 2015 gav skolverket uppdrag att föreslå nationella it-strategier för skolväsendet skapades ett samarbetsprojekt ”Tripple Helix” mellan skolverket, universiteten, företrädare för skolan och mjukvaruindustrin. Under ett antal möten och workshops diskuterades innehåll och formuleringar i den kommande läroplansrevisionen. Såväl från universitetens datavetare och från industrin framfördes vikten av att låta elever utveckla ett så kallat datalogiskt tänkande.

Fortsätt läsa Datalogiskt tänkande: ett förhoppningsbaserat argument för att införa programmering i skolan

Inledning

SARA BACKMAN PRYTZ

Detta nummer av Vägval kan sägas kretsa kring frågor om motstånd och kompromisser, nog så passande i en tid där nyhetssändningarna präglats av den komplicerade regeringsbildningen som nu äntligen fått sin lösning. Läsaren kommer att få följa med från 1700-talets debatter om universitetsutbildningens syfte och vidare till 1800-och 1900-talets cigarettrökande skolelever för att landa i två konkreta exempel på 1900-talets omvälvningar: införande av ett nytt betygssystem och utvecklandet av lärarnas yrkesetik.

Fortsätt läsa Inledning

Nya universitetsregler vid 1700-talets mitt

FREDRIK BERTILSSON

Vid mitten av 1700-talet påbörjade den svenska staten, genom den så kallade uppfostringskommissionen, ett storskaligt arbete med att i grunden förändra det svenska utbildningsväsendet. Direktiven för reformarbetet var omfattande. Kommissionens uppdrag var att revidera både de akademiska konstitutionerna och skolordningen. Dessa regelverk styrde över stora delar av utbildningen varför de ofta har kommit i fokus för mer ambitiösa förändringsförsök. Visserligen slutförde kommissionen aldrig sitt officiella uppdrag men den fick ändå betydande konsekvenser.

Fortsätt läsa Nya universitetsregler vid 1700-talets mitt

Rökande skolungdom: förbud, undervisning och självbestämmande

GERMUND LARSSON

Om man studerar skolan och dess regelsystem är det tydligt att rökningen under hela 1900-talet var en viktig tvistefråga. Det går också att se att rökningen inte bara varit en fråga som har involverat skolans ledning och lärare, utan också föräldrar, målsmän, myndigheter och privata intresseorganisationer i samhället. Aktörer som både enskilt och tillsammans verkade för att motarbeta ungdomens rökningsvanor. Denna påverkan, från en till del auktoritär vuxenvärld, kan ställas mot elevernas aktiva och passiva motstånd, vilket tog sig uttryck genom att exempelvis öppet trotsa rökningsförbud och ignorera antirökningspropagandans budskap.

Fortsätt läsa Rökande skolungdom: förbud, undervisning och självbestämmande

Hur Sverige fick målrelaterade betyg

MAGNUS HULTÉN

Under tidigt 1990-tal utvecklades en ny typ av betygssystem, med avsikt att mäta kunskap och i första hand fylla pedagogiska funktioner snarare än att fungera som grund för urval till gymnasium och högre utbildning. Förhoppningarna var högt ställda, nu skulle kunskap föras i fokus istället för sortering, och betygen skulle få en entydigt motiverande funktion. I denna text berättas om det vägval Sverige stod inför i slutet av 1980-talet, när förtroendet bland allmänhet, lärare, elever och politiker för det relativa betygssystemet var kört i botten, och hur det kom sig att valet föll på det dittills, av forskarvärlden, kritiserade målrelaterade betygssystemet.

Fortsätt läsa Hur Sverige fick målrelaterade betyg