Alla inlägg av Elisabet Rudhe

“Från järnåldern till hjärnåldern!”

AADU OTT

Skulle den här artikelns målsättning kunna beskrivas med hjälp av ovanstående citat?

Citatet har formulerats av professor Rolf Ekman. Jag har, med tillstånd av Rolf, använt citatet som rubrik på föreläsningar inom ramen för Chalmers samhällsorienterande kurser. Citatet associerar till Bohusläns historiska hällristningar och till den moderna hjärnforskning som bedrivs vid Sahlgrenska akademin i Göteborg. Citatet fångar lite av vår föränderliga tidsanda: tvånget att alltid befinna sig i ständig utveckling och förändring. Att alltid sträva efter det som kan skönjas bortom dagens kunnande. Att ständigt passera gränser mellan olika ämnesdiscipliner. Men att ändå bygga på ”etablerad kunskap och beprövad erfarenhet.”

Fortsätt läsa “Från järnåldern till hjärnåldern!”

Kreativitet – mänsklighetens viktigaste resurs

PER-OLOF NILSSON

Vår omvärld förändras nu extremt snabbt. Vi förnyar ständigt vår teknologi, men glömmer de mänskliga systemen. Vår hjärna är i stort sett densamma som när vi levde nere i Afrika och har inte alls anpassats till vårt accelererande samhälle, vilket har fått stora negativa konsekvenser.
De förändringar som hotar mänskligheten måste redan nu bemötas. Kreativitet är därvidlag vår största resurs. Tyvärr nämns detta inte explicit detta bland EUs åtta nyckelkompetenser, även om kreativitet antas ingå implicit. Modern neurovetenskap visar att med hjälp av hjärnans plasticitet kan kreativitet läras, som vilken annan färdighet som helst. Om kreativitet införs i skolans undervisning skulle vi få kraftfulla verktyg för att bemöta hoten mot mänskligheten.

Fortsätt läsa Kreativitet – mänsklighetens viktigaste resurs

Blir man bättre i skolan av musik?

BJÖRN VICKHOFF

År 2018 publicerade BBC ett inslag om en skola i England: ”How a school in Bradford is beating the odds with music.” Skolan ligger i ett utsatt område. De flesta eleverna har engelska som andraspråk. Förklaringen som gavs i programmet var att skolan satsat på musik. Eleverna fick kollektivt engagera sig i att spela och att röra sig till musik. De elever som gått längst i skolan låg bland de 2% i landet som förbättrat sig mest i matematik och engelska. Det är en anmärkningsvärd förbättring. I programmet hörs rektorn säga: ”Det är ett stort tryck på skolorna nuförtiden att inte hålla på med konstnärliga ämnen för man är rädd att andra ämnen kommer att ta stryk. I själva verket är musik och konst grundvalen för pedagogisk framgång.”
Programmet väcker frågor: Kan man lyfta en skola med musik? Hur ska man använda musik i skolan som estetiskt övergripande lärprocess? Vilka skolor är mest mottagliga för metoden?

Fortsätt läsa Blir man bättre i skolan av musik?

Vägar till en hjärnsmart skola

FRANK WEDDING,  ANN-CHRISTINE WENNERGREN

Syftet med denna text är att bidra med kunskap om vad som prioriteras och genomförs på en gymnasieskola när visionen är att bli en ”hjärnsmart skola”. I texten delges tankarna bakom konceptet hjärnsmart och hur det tillämpats i praktiken med hjälp av tio-goda-vanor, från 2013 och framåt. De tio vanorna handlar om hälsofrämjande insatser kring: mat/näring, fysisk aktivitet, positiva tankar, hantera stress, lära sig nya saker, repetition, omväxling, ta egna beslut, vänner och relationer samt vila/sömn.

Fortsätt läsa Vägar till en hjärnsmart skola

Vägvalen i yrkesutbildningen- som jag minns dem! Från Yrkesskola till Gymnasieskola, tiden fram till 1991

PETER HOLMBERG

Den 3 maj 1971 började jag min anställning på dåvarande Skolöver-styrelsens (SÖ) planeringsavdelning. Denna vår var en intensiv period på SÖ, då riksdagen 1970 beslutat att yrkesutbildningen skulle reformeras och integreras i den nya gymnasieskolan inför läsåret 1971/72. Mina första arbetsuppgifter bestod i att manuellt ställa samman de inströmmande uppgifterna om hur eleverna valt till de helt nya yrkeslinjerna. Att det var ett hett material förstod jag då mina chefer dagligen efterfrågade läget eftersom utbildningsdepartementet var angeläget om att snabbt få in resultatet av elevernas val.

Fortsätt läsa Vägvalen i yrkesutbildningen- som jag minns dem! Från Yrkesskola till Gymnasieskola, tiden fram till 1991

På spaning efter den goda lärarutbildningen i Sverige och Finland

BJÖRN FURUHAGEN

Vad är en god lärarutbildning? Åsikterna om vad som är en god lärarutbildning varierar mycket, och lärarutbildningen har varit och är ännu ofta omdebatterad. Den som studerar lärarutbildningens moderna historia finner högst varierande och motstridiga åsikter om lärarutbildningen som också utformats på olika sätt när den förändrats. I den här uppsatsen jämförs lärarutbildningens förändring i Sverige med hur samma utbildning förändrats i Finland, men tyngdpunkten ligger på den svenska lärarutbildningen. Tyngdpunkten ligger också på idéer och förslag om hur lärarutbildningen ska utformas, inte på hur den faktiskt fungerat. Tidsperioden sträcker sig från slutet av 1940-talet till nutiden.

Fortsätt läsa På spaning efter den goda lärarutbildningen i Sverige och Finland

Skolans religiösa historia: Om övergången från statlig kristendom till statlig religionskritisk sekularism

VIKTOR ALDRIN

Religionens plats i svensk skola har på senare år kommit att bli ett av de mest omdiskuterade ämnena i svensk offentlig debatt. Ett exempel på en sådan diskussion har varit bruket med skolavslutningar i kyrkan och konfessionella friskolor. Men problematiken är långt större och rör idag huruvida religion över huvud taget ska få tillåtas i skolan. Hur kom det sig att religion började att upplevas som problem? Hur kan denna förändring förstås?

Fortsätt läsa Skolans religiösa historia: Om övergången från statlig kristendom till statlig religionskritisk sekularism

Recension: Magnus Hultén, Striden om den goda skolan

GÖRAN BERGSTRÖM

Det finns ett stort antal studier som behandlat olika konflikter och strider inom svensk skola över tid. Exempelvis striden om latinets vara eller inte vara, kristendomens plats i skolan, grundskolans införande, konflikter mellan olika partier inom politikområdet skola för att nämna några exempel. Mer sällsynt är studier som tar fasta på centrala frågor som rör skolans inre liv.

I Magnus Hulténs bok ”Striden om den goda skolan” står konflikter kring kunskapsbegreppet i centrum, närmare bestämt hur frågan om betyg och läroplaner skapade både konfliktlinjer och till sist så pass mycket samförstånd att banbrytande reformer kunde sjösättas. Tidsspannet är i första hand 1980- och 90-tal. Visst hade kunskaper diskuterats tidigare i skolsammanhang, men Hulthén visar på ett övertygande sätt hur styrningen av skolans kunskapsuppdrag fick en ny och mer central innebörd från 1980-talets början, först i skoldebatten men senare också i reformarbetet. Han benämner förändringen ”Den nya kunskapspolitiken”.

Fortsätt läsa Recension: Magnus Hultén, Striden om den goda skolan

Inledning

SOFIA PERSSON

Detta nummer av Vägval i skolans historia är ett temanummer som uppmärksammar lärarinnors insatser för den svenska skolan och det vidare samhället. I numret möter vi fem lärarinnor som sammantaget levde och var verksamma från mitten av 1800-talet till sent 1900-tal. I artiklarna belyses villkor som präglade lärarinnornas situation i samtiden, deras engagemang och projekt, samt vilka insatser de gjorde. Lärarinnorna bedrev skolutveckling lokalt och nationellt, de utgjorde nav i pedagogiska, politiska och sociala nätverk, samt var pionjärer på centrala positioner inom skolväsendet, i partier, ideella föreningar, organisationer och sociala rörelser.

Fortsätt läsa Inledning