Kategoriarkiv: Artikel

INLEDNING

BRITTEN EKSTRAND

Detta nummer av Vägval i skolans historia består av fyra från varandra fristående nedslag i svensk skolhistoria. Först behandlas framväxten och utvecklingen av den tekniska elementarskolan 1855–1920 fram till dess fackskolan ersatte densamma. Härefter får vi möta den pedagogiska pionjären, reformpedagogen och en av ledarna för den kvinnliga rösträttsrörelsen Anna Whitlock (förebild för Dagmar Friman i den svenska TV-serien Fröken Frimans krig). Vidare uppmärksammas 1946 års skolkommissions inre arbete. Det vill säga frågan om hur själva arbetet gick till; det omfattande arbetet som ledde fram till betänkandet. Slutligen fokuseras ett utbildningspolitiskt vägval på 1980-talet då regeringen tillät kommunerna att inrätta musikklasser inom grundskolans ram. Ett beslut som blev början på en avreglering som lett till framväxten av profileringen i såväl fristående som kommunala skolor.

Fortsätt läsa INLEDNING

En ny utbildning för ett nytt Sverige – Den tekniska elementarskolan 1855–1920

FAY LUNDH NILSSON

Redan under 1800-talets första hälft hade frågan om att få fler att ägna sig åt näringsyrken i stället för ”tärnade” yrken i statens tjänst diskuterats i såväl riksdagen som bland skolfolk. Bättre utbildningsmöjligheter och en i förlängningen högre grad av social rörlighet ansågs gynna en snabbare industrialiseringsprocess och därmed också Sveriges konkurrenskraft på de internationella marknaderna. Vid 1800-talets mitt framstod bristen på tekniskt kunnig personal som akut. Inom de lokalt och regionalt baserade industrierna hade de flesta förmän och personer i ledande ställning ingen annan utbildning än den de kunnat få genom praktiskt arbete direkt på arbetsplatsen. För att råda bot på bristen på tekniskt utbildad personal och för att stödja den regionala industriella och ekonomiska utvecklingen beslöt riksdagen därför i början av 1850-talet att inrätta ett antal tekniska elementarskolor. Denna artikel handlar om lokaliseringen av skolorna, vad de erbjöd av undervisning samt i vilken mån de kan sägas ha uppfyllt ambitionen att stärka den regionala utvecklingen.

Fortsätt läsa En ny utbildning för ett nytt Sverige – Den tekniska elementarskolan 1855–1920

Anna Whitlock – en pedagogisk pionjär

ANDERS JOHNSON

Anna Whitlock föddes i Stockholm 1852. Det är hon som är förebilden till Dagmar Friman i TV-serien om fröken Friman. Anna grundade det kvinnliga konsumentkooperativet Svenska Hem och hon var under många år ledare för den kvinnliga rösträttsrörelsen. Men framförallt var hon lärare och skolledare. Hon grundade en flickskola 1878. Den omvandlades till en samskola 1893. Anna gick i pension 1918, men hon var ordförande i skolans stiftelse till sin död 1930.

Fortsätt läsa Anna Whitlock – en pedagogisk pionjär

Skolkommissionens inre arbete: skolutredning på lärares beprövade erfarenhet och vetenskaplig grund

JOHAN SAMUELSSON

I år 2021 är det 75 år sedan skolkommissionen startade sitt arbete med ett första sammanträde 28 januari 1946. Närvarande var bland annat Tage Erlander, Alva Myrdal, Josef Weijne, Per Åsbrink, Stellan Arvidson och Ingemar Düring. Ordföranden, Tage Erlander, öppnade sammanträdet och man beslutade att kommissionen skulle ges namnet 1946 års skolkommission. Drygt två senare den 10 april 1948 påbörjades en nästan tre månader lång korrekturläsning som avslutades den 4 juni. Betänkandet signerades och överlämnades till ansvarigt statsråd den 18 juni kl 16.30. Resten är som det brukar heta historia, eller snarare skolhistoria. Även om betänkandet egentligen bara dokumenterade en del av skolkommissionens sexåriga arbete är det framförallt det som brukar förknippas med skolkommissionen och det är själva arbetet som ledde fram till betänkandet som är artikelns huvudsakliga fokus.

Fortsätt läsa Skolkommissionens inre arbete: skolutredning på lärares beprövade erfarenhet och vetenskaplig grund

Vägvalet att inrätta och tillåta musikklasser: En berättelse om etableringen av profilerade grundskolor

JONATHAN LILLIEDAHL

Under 1980-talet gjordes det utbildningspolitiska vägvalet att tillåta så kallade musikklasser inom grundskolans ram. Därmed beviljades avsteg från principer för en gemensam studiegång och sammanhållna klasser. I vidare mening fick detta tillsynes oansenliga ställningstagande symbolisk betydelse i talet om likvärdighet, profilering och valfrihet. Med utgångspunkt i en pågående studie om musikklassernas etablering i det svenska utbildningslandskapet, presenteras i denna artikel några betydelsebärande nedslag och sätt att begripa de kontextuella förutsättningarna.

Fortsätt läsa Vägvalet att inrätta och tillåta musikklasser: En berättelse om etableringen av profilerade grundskolor

INLEDNING

JAKOB EVERTSSON

I detta nummer av Vägval (2020:4) presenteras en spännvidd av utbildningshistoriska teman som på olika sätt även anknyter till dagens situation. Här berörs minoritetsspråks ställning i skolväsendet, pandemiers konkreta inverkan på skolmiljöer, historieämnets roll i samspelet mellan individ och kollektiv liksom samhällskunskaps- och historieämnets fostrande funktion.

Fortsätt läsa INLEDNING

Läroböcker på samiska – En diskussion om att välja ett eller flera samiska skriftspråk på 1720-talet

DANIEL LINDMARK

Det samiska språket är indelat i ett antal varieteter, som tidigare kallades dialekter. Nordsamiskan är den varietet som i dag har flest användare i Sverige, Norge och Finland. I Sverige finns det uppskattningsvis 6 000 samer som talar nordsamiska, medan sydsamiska och lulesamiska har cirka 500 talare vardera. En vanlig bedömning är att pitesamiska och umesamiska talas av ungefär 40 respektive 10 samer. Antalet personer med samisk identitet är dock betydligt större, vilket innebär att många samer inte behärskar någon samisk varietet.

Fortsätt läsa Läroböcker på samiska – En diskussion om att välja ett eller flera samiska skriftspråk på 1720-talet

Pandemin och skolan – Spanska sjukan i lärarpress och skolors årsredogörelser

BJÖRN NORLIN

Corona-pandemins inverkan på utbildningsområdet har knappast undgått någon. Högskolor och gymnasium håller för närvarande på att hitta tillbaka till något som åtminstone delvis liknar vanliga former efter månader på distans, och även för elever och lärare i grundskolan har skollivet förändrats sedan pandemin bröt ut. Trots att svenska grundskolor inte stängts, som på många andra håll i världen, har pandemin ändå lett till nya verksamhetsrutiner och att skolor omgestaltats rumsligt. Elever ska numera stanna hemma vid minsta sjukdomskänning för att istället delta i undervisningen på distans, deras placering i klassrummen har förändrats genom att bänkar flyttats isär, köandet till matsalen – eller till aulan som på vissa håll fått fungera som ett rymligare alternativ – har reglerats i linje med krav på fysisk distansering och nya riktlinjer för hur de ska åka skolbuss på ett för chaufförer smittosäkert sätt har införts.

Fortsätt läsa Pandemin och skolan – Spanska sjukan i lärarpress och skolors årsredogörelser

Historien upprepar sig eller vad tror du själv? Frågor och övningar i efterkrigstidens läroböcker för den svenska folk- och grundskolan

ANDERS PERSSON

Flera av de forskare som önskat undersöka hur historieämnet i den svenska skolan förändrats över tid, har valt att analysera läroböcker. I de flesta fall har dessa studier handlat om textens innehåll. I den här artikeln sammanfattas emellertid resultaten från en studie där intresset istället riktats mot den typ av förtryckta frågor och övningar som ofta förekommer i skolans läromedel. Genomgången av nära tusen uppgiftsformuleringar bidrar till att problematisera bilden av hur skolämnet historia förändrats under efterkrigstiden.

Idén om att kunskap kan förstås som något situerat, att lärande uppstår i mötet mellan någon och något, är ingen ny tanke.Allt sedan den allmänna rösträttens införande har också politiker, läroplansmakare och lärare behövt ta ställning till hur denna didaktiska avvägning bör hanteras i praktiken: Bör skolans uppdrag i första hand förstås som förmedling av redan på förhand givna kunskaper, eller bör utgångspunkten också tas i de ofta oväntade tankar, insikter och funderingar som undervisningen kan bidra till att aktualisera bland eleverna?

Fortsätt läsa Historien upprepar sig eller vad tror du själv? Frågor och övningar i efterkrigstidens läroböcker för den svenska folk- och grundskolan

Framtiden, individen och samhället: Förändringar i målen för skolans samhällskunskaps- och historieundervisning 1970–2000

HENRIK ÅSTRÖM ELMERSJÖ

Statens relation till medborgarna är av naturliga skäl under ständig debatt och mycket tyder på att medborgarnas uppfattningar om denna relation har genomgått stora förändringar under de senaste fyra, fem decennierna. Staten har givits olika grundläggande innebörd i debatten: från en omhändertagande institution – som ser till kollektivet som helhet och därmed också placerar individen i olika kollektiv – till en störande institution – som lägger sig i och begränsar den individuella friheten hos medborgarna, bland annat genom att just binda individen till olika kollektiv.

Under de senaste decennierna har också undervisningen om samhället förändrats. En alltid intressant fråga kopplad till skolan är huruvida samhällsförändringar speglas i skolan, eller om förändrade attityder i samhället tvärtom har sitt ursprung i skolan och den fostran som bedrivs där.

Fortsätt läsa Framtiden, individen och samhället: Förändringar i målen för skolans samhällskunskaps- och historieundervisning 1970–2000