Kategoriarkiv: Artikel

Inledning

GÄSTREDAKTÖRER: ANNE-LI LINDGREN & SARA BACKMAN PRYTZ

Med början under det sena 1700-talet ökade det vetenskapliga intresset för barn och barndom – barn behövde studeras och forskas på och fick med detta alltså en ny position som studieobjekt. Barnobservationer började utvecklas som metod.

Barnobservationer har alltså en lång tradition i barnforskningens och pedagogikens brokiga historia. Vi lyfter här inledningsvis fram en mindre känd del av denna historia, nämligen den om de barnobservationer som dokumenterats i dagböcker från ett barns födelse och framåt, här kallade barndagböcker (engelska: baby diaries).

Fortsätt läsa Inledning

Från objekt till aktör i barnforskning – en omläsning av Piaget

SARA OHLIN

Sedan slutet av 1800-talet och de industrialiserade samhällenas ökade intresse för barn och barndom har barn kommit att stå i centrum för en mängd olika kunskapsproduktioner och forskningspraktiker. Hur barn positioneras i forskningen och vilket inflytande de har över forskningsprocessen varierar i relation till bland annat historisk och vetenskaplig kontext, i vilket fält en studie situeras samt dess epistemologiska och ontologiska utgångspunkter.

Fortsätt läsa Från objekt till aktör i barnforskning – en omläsning av Piaget

Barns positioner i lek i en barnträdgård på 1930-talet – barn tränar ledarskap

JOHANNA SUNDSTRÖM

Idag ser vi på leken som en naturlig del i förskolans verksamhet och den nuvarande läroplanen beskriver leken som ett sätt för barnen att utveckla sin fantasi, bearbeta och imitera andra. I läroplanen framhålls även att de vuxnas ledning och aktiva närvaro är viktigt för lekens pedagogiska funktion, kommunikation och att samspel utvecklas i barns lek. Leken framställs som en metod för barns lärande där både barnens egna lekinitiativ och de vuxnas initierade och ledda lekar räknas med. Detta kan jämföras med den tidigare läroplanen där leken beskrevs som en viktig del i barns lärande, men det var inte lika tydligt skrivet om barns spontana lek och den vuxenledda leken (Skolverket 2016).

Fortsätt läsa Barns positioner i lek i en barnträdgård på 1930-talet – barn tränar ledarskap

Personlighetsbilden av Lars – en analys av en ledarinnas seende

HANNA VRETBLOM

I barnträdgårdens verksamhet kunde barn från olika sociala klasser mötas, även om det fram till 1980-talet var relativt liten andel barn som var i det vi idag kan kalla förskoleliknande verksamhet. De fattiga barnen skulle genom att tillbringa tid på barnträdgården skyddas mot fattigdom liksom det som följde med fattigdom såsom sjukdomar, hunger, smuts och oreda. Barn till bättre beställda skulle tränas i självständighet och förberedas för skolan. Genom de barnobservationer som genomfördes i barnträdgården från början av 1930-talet har vi idag ett historiskt material där skyddsaspekter riktade mot barn kan studeras.

Fortsätt läsa Personlighetsbilden av Lars – en analys av en ledarinnas seende

Våra barns hemliga liv. En jämförande och spårande analys av observation- och dokumentationspraktiker 1920−2020

MARIA HYLBERG

Hösten 2020 pågick en debatt om tv-programmet Våra barns hemliga liv (2020). I programmet fick tittaren följa en, menar jag, fiktiv förskola där barnen utsattes för olika lösningsorienterade experiment. Dessa experiment innebar ofta att barnen själva skulle hantera och reda ut olika problematiska situationer, helst utan inblandning av en vuxen. Programmet diskuterades, lovordades och kritiserades i såväl sociala medier som i dagstidningar (Brodrej 2020; Jansson et al, 2020; Wyndhamn 2020). Bland annat påpekades huruvida programmet var etiskt försvarbart utifrån att barnen utsattes för iscensatta experiment där barnens beteenden analyserades – av vuxna på bästa sändningstid.

Fortsätt läsa Våra barns hemliga liv. En jämförande och spårande analys av observation- och dokumentationspraktiker 1920−2020

INLEDNING

BRITTEN EKSTRAND

Detta nummer av Vägval i skolans historia består av fyra från varandra fristående nedslag i svensk skolhistoria. Först behandlas framväxten och utvecklingen av den tekniska elementarskolan 1855–1920 fram till dess fackskolan ersatte densamma. Härefter får vi möta den pedagogiska pionjären, reformpedagogen och en av ledarna för den kvinnliga rösträttsrörelsen Anna Whitlock (förebild för Dagmar Friman i den svenska TV-serien Fröken Frimans krig). Vidare uppmärksammas 1946 års skolkommissions inre arbete. Det vill säga frågan om hur själva arbetet gick till; det omfattande arbetet som ledde fram till betänkandet. Slutligen fokuseras ett utbildningspolitiskt vägval på 1980-talet då regeringen tillät kommunerna att inrätta musikklasser inom grundskolans ram. Ett beslut som blev början på en avreglering som lett till framväxten av profileringen i såväl fristående som kommunala skolor.

Fortsätt läsa INLEDNING

En ny utbildning för ett nytt Sverige – Den tekniska elementarskolan 1855–1920

FAY LUNDH NILSSON

Redan under 1800-talets första hälft hade frågan om att få fler att ägna sig åt näringsyrken i stället för ”tärnade” yrken i statens tjänst diskuterats i såväl riksdagen som bland skolfolk. Bättre utbildningsmöjligheter och en i förlängningen högre grad av social rörlighet ansågs gynna en snabbare industrialiseringsprocess och därmed också Sveriges konkurrenskraft på de internationella marknaderna. Vid 1800-talets mitt framstod bristen på tekniskt kunnig personal som akut. Inom de lokalt och regionalt baserade industrierna hade de flesta förmän och personer i ledande ställning ingen annan utbildning än den de kunnat få genom praktiskt arbete direkt på arbetsplatsen. För att råda bot på bristen på tekniskt utbildad personal och för att stödja den regionala industriella och ekonomiska utvecklingen beslöt riksdagen därför i början av 1850-talet att inrätta ett antal tekniska elementarskolor. Denna artikel handlar om lokaliseringen av skolorna, vad de erbjöd av undervisning samt i vilken mån de kan sägas ha uppfyllt ambitionen att stärka den regionala utvecklingen.

Fortsätt läsa En ny utbildning för ett nytt Sverige – Den tekniska elementarskolan 1855–1920

Anna Whitlock – en pedagogisk pionjär

ANDERS JOHNSON

Anna Whitlock föddes i Stockholm 1852. Det är hon som är förebilden till Dagmar Friman i TV-serien om fröken Friman. Anna grundade det kvinnliga konsumentkooperativet Svenska Hem och hon var under många år ledare för den kvinnliga rösträttsrörelsen. Men framförallt var hon lärare och skolledare. Hon grundade en flickskola 1878. Den omvandlades till en samskola 1893. Anna gick i pension 1918, men hon var ordförande i skolans stiftelse till sin död 1930.

Fortsätt läsa Anna Whitlock – en pedagogisk pionjär

Skolkommissionens inre arbete: skolutredning på lärares beprövade erfarenhet och vetenskaplig grund

JOHAN SAMUELSSON

I år 2021 är det 75 år sedan skolkommissionen startade sitt arbete med ett första sammanträde 28 januari 1946. Närvarande var bland annat Tage Erlander, Alva Myrdal, Josef Weijne, Per Åsbrink, Stellan Arvidson och Ingemar Düring. Ordföranden, Tage Erlander, öppnade sammanträdet och man beslutade att kommissionen skulle ges namnet 1946 års skolkommission. Drygt två senare den 10 april 1948 påbörjades en nästan tre månader lång korrekturläsning som avslutades den 4 juni. Betänkandet signerades och överlämnades till ansvarigt statsråd den 18 juni kl 16.30. Resten är som det brukar heta historia, eller snarare skolhistoria. Även om betänkandet egentligen bara dokumenterade en del av skolkommissionens sexåriga arbete är det framförallt det som brukar förknippas med skolkommissionen och det är själva arbetet som ledde fram till betänkandet som är artikelns huvudsakliga fokus.

Fortsätt läsa Skolkommissionens inre arbete: skolutredning på lärares beprövade erfarenhet och vetenskaplig grund

Vägvalet att inrätta och tillåta musikklasser: En berättelse om etableringen av profilerade grundskolor

JONATHAN LILLIEDAHL

Under 1980-talet gjordes det utbildningspolitiska vägvalet att tillåta så kallade musikklasser inom grundskolans ram. Därmed beviljades avsteg från principer för en gemensam studiegång och sammanhållna klasser. I vidare mening fick detta tillsynes oansenliga ställningstagande symbolisk betydelse i talet om likvärdighet, profilering och valfrihet. Med utgångspunkt i en pågående studie om musikklassernas etablering i det svenska utbildningslandskapet, presenteras i denna artikel några betydelsebärande nedslag och sätt att begripa de kontextuella förutsättningarna.

Fortsätt läsa Vägvalet att inrätta och tillåta musikklasser: En berättelse om etableringen av profilerade grundskolor