Kategoriarkiv: Artikel

Läroverksprogressivismen, perspektiv på policy och praktik 1920-1950

JOHAN SAMUELSSON

Den förändringsprocess som intensifierades i svensk skolan under mellankrigstiden kom i förlängningen att innebära att parallellskolesystemet med folkskola och läroverk upplöstes och ersattes med en gemensam obligatorisk nioårig grundskola på 1960-talet. I denna process har representanter för de skolformerna vanligtvis tillskrivits olika roller och ställningstaganden. Läroverkslärarna har i många sammanhang fått symbolisera god undervisning och klassisk kunskap. Tillskyndare av en skola där läxor, traditionsförmedling och lärarens auktoritet är i fokus lyfter gärna fram perioden före enhetsskolans införande som en gyllene tidsålder för svensk skola, en period då skolan var fri från progressiv pedagogik och experiment. Även kritiker av läroverken kom att beskriva läroverksinstitutionen på ett snarlikt vis.

Fortsätt läsa Läroverksprogressivismen, perspektiv på policy och praktik 1920-1950

Varför blev den svenska skolmatematiken så bra på 1980-talet?

JOHAN PRYTZ

I en artikel av Jan-Eric Gustafsson och Sigrid Blömeke ges ett svar på frågan om varför de svenska resultaten i internationella kunskapsmätningar gällande grundskolan kunde vara så bra under perioden 1970–1995. Forskarna för fram hypotesen att det berodde på en kombinerad effekt av olika åtgärder som vidtagits för att förbättra skolan. Och den som känner den svenska skolans historia vet att 1962 års grundskolereform medförde en hel del utvecklingsarbete, både innan och efter reformen. Någon mer specifik faktor eller anledning till de goda kunskapsresultaten identifierar Gustafsson och Blömeke dock inte.

Fortsätt läsa Varför blev den svenska skolmatematiken så bra på 1980-talet?

Från AMU till Lernia AB: Marknadsanpassningens konsekvenser för svensk arbetsmarknadsutbildning

JOHANNA RINGARP

“Kära vänner! Ni må tro att det är trevligt att stå här inför er. Här finns våra operativa chefer som har den svåra men spännande uppgiften att lotsa oss in i framtiden. Här finns våra färdledare, entusiaster som tror på vårt företag och som volonterat för att påta sig rollen som lokala ledare av Färden, vårt rådslag på väg mot ett framgångsrikt år 2002” (Carrick, 1999, s. 1).

Med de orden började vd:n för AmuGruppen AB, Peter Carrick, sitt tal till sina underordnade inom företaget i mars 1999.

Fortsätt läsa Från AMU till Lernia AB: Marknadsanpassningens konsekvenser för svensk arbetsmarknadsutbildning

Komministerdottern Magdalena, skomakardottern Lotten och hemmansägardottern Hilda – Den socio-ekonomiska bakgrunden hos lärare i norra Sverige under sent 1800- och tidigt 1900-tal

EMIL MARKLUND

Under 1850-talet öppnades läraryrket upp för kvinnor i Sverige och under det kommande seklet expanderade utbildningsväsendet från rudimentärt till väletablerat. Utifrån socio-ekonomisk bakgrund och med avstamp i levnadsbanorna hos tre kvinnliga lärare fokuserar denna undersökning på bakgrundsförhållanden hos lärare i norra Sverige. De tre lärarnas socio-ekonomiska bakgrund sätts därefter in i ett större sammanhang där bakgrunden för nästan 1200 lärare redovisas. Resultaten visar att de bättre möjligheterna till lärarutbildning för kvinnor medförde att Västerbotten under studieperioden hade en högre andel kvinnliga lärare än övriga Sverige (ca 80%).

Fortsätt läsa Komministerdottern Magdalena, skomakardottern Lotten och hemmansägardottern Hilda – Den socio-ekonomiska bakgrunden hos lärare i norra Sverige under sent 1800- och tidigt 1900-tal

VÄGVAL NR 3 / 2022, “HÖSTNUMMER”

Inledning

BRITTEN EKSTRAND

“Hotet om ett humanistproletariat – Ett återkommande motiv i 1900-talets expansiva utbildningspolitik”

HAMPUS ÖSTH GUSTAFSSON

“Nioårig grundskola för alla bidrog till förbättrade livschanser”

HELENA HOLMLUND

“De svenska barnpensionatens korta historia”

JOHANNA SJÖBERG, JOHANNA SKÖLD

“Småbarnsskolorna i Sverige i internationell belysning”

BRITTEN EKSTRAND

“Beskedliga och skickliga — eller okunniga och oskickliga? Skolmästarinnor och skolmästare i skolor för fattiga barn kring sekelskiftet 1800”

ÅSA KARLSSON SJÖGREN

Inledning

BRITTEN EKSTRAND

Vägval i skolans historia bjuder i detta nummer på fem från varandra fristående artiklar. I den inledande artikeln av Hampus Östh Gustafsson visas hur humanismens kris återkommande påtalats i 1900-talets utbildningspolitik och till vad nytta. Artikeln bygger på Östh Gustafssons avhandling från 2021. Påföljande artikel av Helena Holmlund lyfter frågan om den nioåriga grundskolan bidrog till förbättrade livschanser. Svårigheter i forskning på området lyfts bland annat fram. I den tredje artikeln beskriver Johanna Sjöberg och Johanna Sköld barnpensionatens korta historia. Ett fenomen i landet som främst förekom mellan 1920- och 1950-talet. Härefter skildras de svenska småbarnsskolorna i internationell belysning, vilket ger stöd åt bilden av småbarnsskolornas skiftande verksamhet under dess hundraåriga historia. Avslutningsvis ställer Åsa Karlsson Sjögren frågan om vilka egenskaper eller kvalifikationer skolmästarinnor och skolmästare kan tillskrivas i några skolor för fattiga barn omkring sekelskiftet 1800.

Fortsätt läsa Inledning

Hotet om ett humanistproletariat – Ett återkommande motiv i 1900-talets expansiva utbildningspolitik

HAMPUS ÖSTH GUSTAFSSON
Studenter, lärare och forskare inom olika humanistiska ämnen är vid det här laget vana, för att inte säga utleda, vid att rannsaka sig själva och parera frågor om vad deras samhällsnytta består i: ”Vad får du för jobb? Kommer det verkligen att löna sig? Till vilken nytta?”.

Fortsätt läsa Hotet om ett humanistproletariat – Ett återkommande motiv i 1900-talets expansiva utbildningspolitik

Nioårig grundskola för alla bidrog till förbättrade livschanser

HELENA HOLMLUND

Att utbildning är en nyckel till välstånd kan många skriva under på. Genom utbildning kan människor förbättra sina kunskaper och färdigheter och bidra mer till samhällsekonomin, och på samma gång kan individens egna livschanser stärkas, till exempel genom att utbildning minskar risken för arbetslöshet, bidrar till bättre hälsa, och stärker individens deltagande i samhället.

Fortsätt läsa Nioårig grundskola för alla bidrog till förbättrade livschanser

De svenska barnpensionatens korta historia

JOHANNA SJÖBERG, JOHANNA SKÖLD

Innan den kommunala dagbarnvården etablerades i Sverige provades en mängd olika institutionaliserade barnpassningsalternativ (Lindgren & Söderlind 2019). Parallellt med verksamheter som barnkrubbor och barnträdgårdar som erbjöd halv- och heldagspassning fanns då en mer okänd variant. Det var barnpensionat, vilka erbjöd en flexibel typ av passning där barnen mot betalning kunde inackorderas i helpension under så lång tid som föräldrarna önskade.

Fortsätt läsa De svenska barnpensionatens korta historia

Småbarnsskolorna i Sverige i internationell belysning

BRITTEN EKSTRAND

Småbarnsskolor växte fram i Sverige på 1830-talet. Långt in på 1900-talet och ett sekel senare fanns verksamma skolor som fortfarande benämndes småbarnsskolor trots vitt skild och mer med tiden anpassad verksamhet. Småbarnsskole-verksamheten med sitt unika syfte var mycket kortvarig. Tidigt skiftade småbarnsskolorna gestalt och kom att arbeta som folkskolor. Följer man småbarnsskolorna via bevarade dokument rullas en hundra år lång och skiftande historia upp. En historia som bidrar med bilder till såväl barnomsorgens och skolans historia som till pedagogikens och undervisningens historia.

Fortsätt läsa Småbarnsskolorna i Sverige i internationell belysning