Kategoriarkiv: Artikel

Artikel

Realiserad skolpolitik i en föränderlig värld – tidig datalära i grundskolan

Lämna en kommentar

ULLA RIIS

Historien om hur datorn, som den tekniska skapelse den är, nådde skolans värld är ett tydligt exempel på hur offentliga medel har använts till ensidiga push-kampanjer(1) – ofta insvepta i pedagogisk retorik(2). Här vill jag teckna den relativt intensiva utvecklingen under 1980-talets första del och översiktligt skissera den något långsammare upptakten under 70-talet. Historien handlar inte bara om apparaterna utan också om hur undervisning om och med datorer – i varje fall på formuleringsarenan – skulle göras till en del av grundskolans allmänbildning.

Fortsätt läsa Realiserad skolpolitik i en föränderlig värld – tidig datalära i grundskolan →

Artikel

Datalogiskt tänkande: ett förhoppningsbaserat argument för att införa programmering i skolan

Lämna en kommentar

LARS BJÖRKLUND

När regeringen i september år 2015 gav skolverket uppdrag att föreslå nationella it-strategier för skolväsendet skapades ett samarbetsprojekt ”Tripple Helix” mellan skolverket, universiteten, företrädare för skolan och mjukvaruindustrin. Under ett antal möten och workshops diskuterades innehåll och formuleringar i den kommande läroplansrevisionen. Såväl från universitetens datavetare och från industrin framfördes vikten av att låta elever utveckla ett så kallat datalogiskt tänkande.

Fortsätt läsa Datalogiskt tänkande: ett förhoppningsbaserat argument för att införa programmering i skolan →

Artikel

Inledning

Lämna en kommentar

SARA BACKMAN PRYTZ

Detta nummer av Vägval kan sägas kretsa kring frågor om motstånd och kompromisser, nog så passande i en tid där nyhetssändningarna präglats av den komplicerade regeringsbildningen som nu äntligen fått sin lösning. Läsaren kommer att få följa med från 1700-talets debatter om universitetsutbildningens syfte och vidare till 1800-och 1900-talets cigarettrökande skolelever för att landa i två konkreta exempel på 1900-talets omvälvningar: införande av ett nytt betygssystem och utvecklandet av lärarnas yrkesetik.

Fortsätt läsa Inledning →

Artikel

Nya universitetsregler vid 1700-talets mitt

Lämna en kommentar

FREDRIK BERTILSSON

Vid mitten av 1700-talet påbörjade den svenska staten, genom den så kallade uppfostringskommissionen, ett storskaligt arbete med att i grunden förändra det svenska utbildningsväsendet. Direktiven för reformarbetet var omfattande. Kommissionens uppdrag var att revidera både de akademiska konstitutionerna och skolordningen. Dessa regelverk styrde över stora delar av utbildningen varför de ofta har kommit i fokus för mer ambitiösa förändringsförsök. Visserligen slutförde kommissionen aldrig sitt officiella uppdrag men den fick ändå betydande konsekvenser.

Fortsätt läsa Nya universitetsregler vid 1700-talets mitt →

Artikel

Rökande skolungdom: förbud, undervisning och självbestämmande

Lämna en kommentar

GERMUND LARSSON

Om man studerar skolan och dess regelsystem är det tydligt att rökningen under hela 1900-talet var en viktig tvistefråga. Det går också att se att rökningen inte bara varit en fråga som har involverat skolans ledning och lärare, utan också föräldrar, målsmän, myndigheter och privata intresseorganisationer i samhället. Aktörer som både enskilt och tillsammans verkade för att motarbeta ungdomens rökningsvanor. Denna påverkan, från en till del auktoritär vuxenvärld, kan ställas mot elevernas aktiva och passiva motstånd, vilket tog sig uttryck genom att exempelvis öppet trotsa rökningsförbud och ignorera antirökningspropagandans budskap.

Fortsätt läsa Rökande skolungdom: förbud, undervisning och självbestämmande →

Artikel

Hur Sverige fick målrelaterade betyg

Lämna en kommentar

MAGNUS HULTÉN

Under tidigt 1990-tal utvecklades en ny typ av betygssystem, med avsikt att mäta kunskap och i första hand fylla pedagogiska funktioner snarare än att fungera som grund för urval till gymnasium och högre utbildning. Förhoppningarna var högt ställda, nu skulle kunskap föras i fokus istället för sortering, och betygen skulle få en entydigt motiverande funktion. I denna text berättas om det vägval Sverige stod inför i slutet av 1980-talet, när förtroendet bland allmänhet, lärare, elever och politiker för det relativa betygssystemet var kört i botten, och hur det kom sig att valet föll på det dittills, av forskarvärlden, kritiserade målrelaterade betygssystemet.

Fortsätt läsa Hur Sverige fick målrelaterade betyg →

Artikel

Lärarna utvecklar sin egen yrkesetik

Lämna en kommentar

ROGER BODIN

Lärarna har idag en egen yrkesetik som utarbetats inom lärarkåren. Den bärs upp och förvaltas av de två lärarorganisationerna Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund. Denna artikel vill beskriva bakgrunden till att dessa lärarförbund bestämde sig för att påbörja ett arbete med att utveckla en egen, av lärarna själva utformad yrkesetik. Den vill också beskriva hur man gick tillväga för att få igång en yrkesetisk diskussion bland lärarna.

Fortsätt läsa Lärarna utvecklar sin egen yrkesetik →

Artikel

Inledning

Lämna en kommentar

JOHANNA RINGARP

Artiklarna som presenteras i detta nummer av Vägval kan sägas följa tre spår. Det första spåret handlar om eliter och elitprojekt och deras påverkan på skolan. Det andra handlar om nationella önskningar och möjligheter till (re)formering av en skola; dels uppbyggnaden av folkskolan, dels matematiken och de naturvetenskapliga ämnena under grundskolans guldår. Internationellt trender och influenser är ytterligare ett spår som följs upp i artiklarna. Nära sammanknutet med det sistnämnda finns den eviga frågan om krisen i skolan. Slutligen får vi i det femte bidraget en personlig inblick i kvinnofolkhögskolorna och deras historia.

Fortsätt läsa Inledning →

Artikel

Den olympiska skoltävlingen som elitprojekt

2 kommentarer

DANIEL LÖVHEIM
Den svenska skoltävlingen är ett utbildningshistoriskt fenomen som sträcker sig minst 100 år tillbaka i tiden. Inledningsvis begränsad till idrott har floran av arrangemang vuxit under 1900-talets gång. Tävlingar i nutidsorientering, teckning och schack är bara några exempel på inslag som tillkommit efterhand och bidragit till ett alltmer vidsträckt landskap av kunskapskonkurrens. Elevers prestationer inom folkskola, läroverk, grundskola och gymnasium har på så sätt skapat grund för anda typer av jämförelser än de som betygen frammanat. Ibland har det varit de individuella resultaten som lyfts fram, ibland har istället skolor eller enskilda klasser hamnat i fokus. Resultatet har blivit bestående och skoltävlingen har klarat klivet in i 2000-talet – låt vara att den ibland tvingats uppdatera sig och omfamna nya trender (tänk bara på matlagning eller programmering).

Fortsätt läsa Den olympiska skoltävlingen som elitprojekt →