EMIL BERTILSSON
Höstterminen 2016 började drygt 16 000 studenter ett lärarutbildningsprogram vid något av de 27 lärosäten runt om i landet som utbildar blivande lärare. Sammantaget utgjorde dessa studenter drygt 16 procent av alla nybörjare som valt ett att påbörja ett utbildningsprogram i högskolan. Lärarutbildningarna utgör därmed högskolans största professionsutbildning sett till antalet studenter.
Fortsätt läsa Lärarförsörjningen: en utmaning av historiska mått
JOSEFINA ERIKSON
År 1991 fattades beslut om att införa en ny gymnasieskola i Sverige där alla program, såväl yrkesförberedande som teoretiska, skulle vara treåriga. I och med detta fick Sverige under en period en av världens mest sammanhållna gymnasieskolor där samtliga elever fick grundläggande behörighet till universitetet. Reformen har i efterhand ofta betraktats som en jämlikhetsreform men var det enbart ideal om jämlikhet som låg till grund för reformen?
Fortsätt läsa Gymnasiereformen 1991 – En skola för jämlikhet eller en skola för arbetsmarknaden?
LARS ERIK HANSEN
Den 24 april 2018 hade Föreningen för svensk undervisningshistoria (FSUH)sitt årsmöte i TAM-Arkivs lokaler. Som ett inslag av många under årsmötet gavs en presentation och visning av FSUH:s arkiv. Föreningen bildades 1920 på initiativ av Bror Rudolf Hall. Syftet var att öka kännedomen om undervisningens och undervisningsinstitutionernas historia i Sverige. Detta genom att söka upp, samla in och bevara arkivalier rörande svensk undervisningshistoria.
Fortsätt läsa Föreningen för svensk undervisningshistoria – ett arkiv träder fram
Du som inte är medlem och vill ha årsboken kan mejla info@undervisningshistoria.se för att beställa boken.
Så här berättar Björn Edman:
– Inte visste jag speciellt mycket om Östra real i Göteborg när jag en varm sensommardag 1955, 11 år gammal, tog spårvagnen till skolan. Den hade nog valts för att den låg närmast hemmet, bara tre kilometer bort. När sedan skolan fick gymnasium valde jag att gå kvar där eftersom jag kände till lärarna och kamraterna även om jag hade haft möjlighet att börja på Hvitfeldtska eller Vasa hal som ansågs “finare”. Men det var en skola av den gamla sorten där det han många kufar som lärare och vissa lärare trakasserade eleverna och lyfte dem i håret.
Jag är alltså född 1944, utbildade mig som läkare i Göteborg och har varit yrkesverksam i 40 år i Göteborgstrakten.
När man tänker tillbaka på skoltiden uppfattar man den knappast som märkvärdig men jämfört med dagens skola framstår den ju som synnerligen “historisk”, alltså något att berätta för yngre generationer. Då var det ju alltså lärarna som slog eleverna, nu är det ju tvärtom!
Vi var 30 som började gymnasiet 1959. Några kom till under åren men bortfallet var stort. Nyligen har vi haft 55-årsjubileum av vår studentexamen. Då var vi bara 10 kvar som träffades och berätta gamla minnen för varandra.
JOAKIM LANDAHL
Det här numret består av fem artiklar som på olika sätt skildrar i 1900-talets utbildningshistoria. Numrets två första artiklar handlar om olika aspekter av yrkesutbildning. Inledningsvis beskriver Sandra Hellstrand debatterna om lärlingsutbildning kring sekelskiftet 1900.
SANDRA HELLSTRAND
Innan början av 1800-talet hade de flesta europeiska länder ett skråsystem. Inom de olika hantverksskråna fanns en etablerad yrkesutbildningstradition, som inleddes med lärlingsutbildning, som följdes av gesällåren och till sist mästarprov och därmed rättighet att starta sin egen verkstad och anställa egna lärlingar och gesäller. I mitten av 1800-talet svepte en liberaliseringsvåg fram i de europeiska länderna. Allt fler ansåg att skråna missbrukade sin monopolmakt och hämmade utvecklingen inom hantverket.
Fortsätt läsa Debatterna om svensk lärlingsutbildning 1890-1917
ÅSA BROBERG
Bedömning är centralt i all utbildning och handlar inte bara om att mäta kunskapsnivåer utan också om att sortera människor efter kunskaper och förmågor av olika kvantitet och kvalitet. Men hur det gått till, ser och har sett lite olika ut mellan skolformer och genom tiderna. I den här artikeln tar jag upp en bedömningspraktik som kallades prövotid och som utövades i de praktiska ungdomsskolorna, det vill säga det statligt reglerade och finansierade yrkesutbildningssystem, som fanns i Sverige mellan 1918 och 1971.
AGNETA JÄRNANKAR
Rubriken ovan är hämtad ur ett utkast till en artikel från ca 1917-1918, författad av skolkökslärarinnan Ida Norrby där hon diskuterar ”vår tids kvinnor och hemmets arbete”. På nutidens kvinnor ställdes många krav och ett av de mest betydelsefulla för samtid och framtid var att kvinnan måste genomföra en omvärdering av hemmets gärning. Den skulle lyftas upp på ett högre plan och föras in på rationella banor.
Fortsätt läsa ”Vi måste lära oss hitta ginvägar inom det husliga arbetet!”
BERT MÅRALD
I den intensiva skoldebatten nämns numera sällan realskolan. Självfallet beror det på att den sedan länge är avskaffad och minnena av den förträngts. Inom utbildningshistoriens vida ram är den föga uppmärksammad, nästintill bortglömd. För att täppa till denna lucka har denna summariska text tillkommit.
MAJSA ALLELIN
Göte Rudvall, 92 år, även kallad ”en av grundskolans fäder”, var med och utvecklade en av enhetsskolans 14 försöksverksamheter i Österåker, vars modell – Österåkersystemet – kom att bli föregångsexemplet för den grundskola vi har än idag. Efter åren i Åkersberga fortsatte Göte engagera sig i skolfrågor.
Fortsätt läsa ”Inom grundskolans ram erövrar realskolan åter” – Intervju med Göte Rudvall