Kategoriarkiv: Artikel

Den svenska förskolemarknadens födelse: Från Lex Pysslingen till barnomsorgspeng

ESBJÖRN LARSSON, JOHANNES WESTBERG

Även om privatisering av offentlig verksamhet är något som ofta kritiseras är möjligheten för föräldrar att välja förskola för sina barn något som många idag tar för givet. Att kunna välja mellan olika slags förskolor har emellertid inte alltid varit en självklarhet. Så sent som 1984 förbjöds offentliga bidrag till privata vinstdrivande förskolor och det var först genom införandet av en barnomsorgspeng 2009 som förskolan blev ett slags marknad.

Fortsätt läsa Den svenska förskolemarknadens födelse: Från Lex Pysslingen till barnomsorgspeng

Objektivitet och konfessionell undervisning – dagens syn på konfessionell undervisning i ljuset av det tidiga 1900-talets debatt om kristendomsundervisningen

EMMA HELLSTRÖM

Att skolans religionsundervisning ska vara objektiv och icke-konfessionell för att svara upp mot religionsfriheten ses idag – oftast – som något självklart. Så har det emellertid inte alltid varit. Vid 1900-talets början när skolans religionsundervisning diskuterades intensivt i såväl lärarorganisationer som i politiska och kyrkliga sammanhang ansåg flertalet aktörer att religionsundervisningen utan problem kunde vara konfessionell och ändå svara upp mot de ökade kraven på objektivitet och religionsfrihet. Genom att lyfta fram hur begreppen konfessionalitet, objektivitet och religionsfrihet diskuterades under 1900-talets första decennier syftar denna artikel till att visa på hur förståelsen av dessa begrepp sammanfaller med och skiljer sig åt från hur vi idag förstår dessa begrepp.

Fortsätt läsa Objektivitet och konfessionell undervisning – dagens syn på konfessionell undervisning i ljuset av det tidiga 1900-talets debatt om kristendomsundervisningen

Minnen från gymnasieinspektionen

MARTIN JÄRNEK

Det är snart fyrtio år sedan gymnasieinspektionen försvann. Den är redan historia och det är kanske inte så många idag som kommer ihåg gymnasieinspektörernas verksamhet. Därför tycker jag att det kan vara dags att skriva ned några minnen från denna verksamhet, där jag var verksam i perioden 1977-1982. Det var min start inom den statliga skoladministrationen. Verksamheten upphörde 1982 genom en omorganisation där länsarbetsnämnderna övertog inspektionsverksamheten även över gymnasieskolan.

Fortsätt läsa Minnen från gymnasieinspektionen

Inledning

MAGNUS HULTÉN

Lärarhögskolan i Stockholm (LHS)(1) fanns mellan 1956–2007. Den 1 januari 2008 uppgick dess verksamhet under turbulenta former i Stockholms universitet. En gång i tiden var den landets ledande lärarutbildning, kronjuvelen i det svenska skolbygget. Med tiden kom dock ”lärarhögskolan” också att ses som roten till det dåliga i svensk skola.

Fortsätt läsa Inledning

Lärarhögskolan från vaggan till graven

ERLAND RINGBORG

Lärarhögskolan i Stockholm inrättades 1956 på förslag av 1946 års skolkommission. Kommissionen hade lagt förslag om införande av nioårig grundskola och såg att nya krav ställdes på lärarutbildningen. Det behövdes en förstärkning av forskning och utvecklingsarbete med anknytning till skolan. Därför skapades landets första lärarhögskola, och den försågs med en pedagogisk institution och en professur i pedagogik.

Fortsätt läsa Lärarhögskolan från vaggan till graven

Från lärarkandidat till prorektor

ASTRID PETTERSSON

Lärarhögskolan i Stockholm har haft betydelse för mig under många år och jag har lärt mig mycket genom mina olika roller.
Det började höstterminen 1970 då jag skulle fullfölja min ämneslärarutbildning med ett år på Lärarhögskolan. Efter tre års ämnesstudier vid Stockholms universitet skulle jag läsa pedagogik och metodik men också få mycket praktik, nio veckor under den första terminen och en halvtidsanställning under den andra terminen, då även betyg i lärarskicklighet skulle sättas utifrån en tregradig skala. Det var mycket jag lärde mig under det året som jag haft nytta av under min tid som lärare i grundskolans högstadium och gymnasieskolan.

Fortsätt läsa Från lärarkandidat till prorektor

Lärarhögskolans uppgång och fall – några intryck

SVEN HARTMAN

När jag för mer än femtio år sedan fick min första anställning på Lärarhögskolan hade pedagogiska forskningen nyligen flyttat från E-flygeln i den gamla seminariebyggnaden på Rålambsvägen upp till sjunde våningsplanet i Svenska Dagbladshuset. Somliga menade att pedagogerna då hade dragit sig tillbaka till sitt elfenbenstorn och fjärmat sig från vardagsslitet i lärarutbildningen. Jag för min del kom direkt från studier i Uppsala, en akademisk miljö som på många sätt var mycket olik miljön på Lärarhögskolan. Det skulle dröja innan jag riktigt förstod vad det var för ställe jag hade kommit till.

Fortsätt läsa Lärarhögskolans uppgång och fall – några intryck

Gemensamt campus för lärarutbildningarna

HANS PERSSON

År 1976 började jag som lärare i Bild:form/Slöjd på förskoleseminariet i Solna. Barnstugeutredningens betänkande SOU 1975:67, Utbildning i samspel, hade just lagts fram. Personalbehovet inom förskolan var stort och en försöksutbildning av barnskötare till förskollärare på 50 poäng startades.

Fortsätt läsa Gemensamt campus för lärarutbildningarna

Estetiska inslag i lärarutbildningen – från självklarhet till ovisshet

EVA ÖSTERLIND

Jag kom till lärarhögskolan i dess sista skälvande minut. Min anställning som lektor i drama med didaktisk inriktning påbörjades 1 januari 2008. Lektoratet var placerat på UTEP, en i dubbel bemärkelse nyskapad institution. Förkortningen stod för Utbildningsvetenskap med inriktning mot Tekniska, Estetiska och Praktiska kunskapstraditioner. Syftet var att samla de ämnen inom lärarutbildningen som hade en praktisk dimension och saknade djupa rötter i akademin.

Fortsätt läsa Estetiska inslag i lärarutbildningen – från självklarhet till ovisshet