Kategoriarkiv: Vägval i Skolan

VÄGVAL NR 2/2020, TEMA: ”SOMMARNUMMER MED MINITEMA OM LÄRARTIDNINGAR”

INNEHÅLL NR 2 / 2020

Inledning
Agneta Linné

Vägval i den statliga förskolepolitiken: Halv- eller heldagsverksamhet, i hemmiljö eller på institution
Ingrid Söderlind, Anne-Li Lindgren

Skolans nedgång i Sverige under 1500-talet
Jakob Evertsson

Lärares mångsyssleri under 1800-talets andra hälft
Johannes Westberg

Modersmålsutbildningens policy i Sverige 1957-2017
Nuhi Bajqinca

MINITEMA OM LÄRARPRESSEN

Svensk läraretidning – en fråga om facklig sammanhållning (1)
Joakim Landahl

Från fri tidning till utförsäljning – en reporters berättelse
Enikö Arnell-Szurkos

Striden om en fri och obunden fackförbundstidning
Sten Svensson

 

© Omslagsbild: Konstnär Nils Tirén, 1930. Tillhör Göteborgs stadsmuseums samlingar.

Vägval nr 4/2019, Tema: Reformhistoria

Johanna Ringarp
Inledning

Peter Holmberg
Vägvalen i yrkesutbildningen- som jag minns dem! Från Yrkesskola till Gymnasieskola, tiden fram till 1991

Björn Furuhagen
På spaning efter den goda lärarutbildningen i Sverige och Finland

Viktor Aldrin
Skolans religiösa historia: Om övergången från statlig kristendom till statlig religionskritisk sekularism

Göran Bergström
Recension: Magnus Hulthén ”Striden om den goda skolan”

 

VÄGVAL NR 3/2019, TEMA: LÄRARINNOR SOM PIONJÄRER I SKOLA OCH SAMHÄLLE

Sofia Persson
Inledning

Agneta Linné
Lärarutbildare och skolreformatörer – Hedwig Sidner och Anna Sörensen

Madeleine Michaëlsson
Ihärdiga insatser för rösträtt, fred och nykterhet av folkskollärarinnan Cecilia Francke

Sofia Persson
Röda Sofia – Göteborgs radikala folkskollärare

Yvonne Lindholm
Ester Hermansson – en livslång bildningsresa som kom att påverka den svenska skolan

 

Bildtext: Sveriges Folkskollärarinnors (SF:s) ombudsmöte i Sundsvall 1934. Fotograf: Ej angiven. Källa: Sveriges Allmänna Folkskollärareförening (SAF:s) arkiv. Denna bild hämtat från Rohdin, Viola & Larsson-Utas, Gunvor (1998) Alla tiders folkskollärarinnor: pionjärer och förbund. Stockholm: Lärarförbundets Förlag, s. 50.

Differentierings- problematiken i en skola för alla under 100 år

JOANNA GIOTA, INGEMAR EMANUELSSON

I denna artikel kommer vi att på olika sätt behandla differentieringsproblematiken, både innan och efter införandet av grundskolan – en skola för alla – i början av 1960-talet. Vi kommer att visa hur behovet av specialundervisning, som ökade kraftigt under grundskolans första decennier, kom att förstås som skolans behov av differentieringsmöjligheter snarare än ”speciella” elevers.

Detta innebar en breddning av perspektivet i diskussioner och synsätt, eftersom man tidigare i stort sett begränsat begreppet till enbart frågan om hur man bäst skulle kunna ta tillvara ”begåvningarna”.
Det vill säga, de elever som tidigare normalt gått över till realskolorna. Vi kommer att hänvisa till skrivningar i utrednings- och kommissionstexter, styrdokument, forskning och debatter. Trots att de övergripande målen i styrdokumentens portalparagrafer inte ändrats nämnvärt sedan 1940- och 1950-talen, har på senare tid kraven på tillgång till avskild specialundervisning återigen ökat. För erfarna specialpedagoger och skolverksamma, såväl som forskare, känns det som att det skulle vara fråga om ”att börja om från början igen”.

Fortsätt läsa Differentierings- problematiken i en skola för alla under 100 år

Övergång från skola till arbete i ett historiskt perspektiv: den svenska ”sinnesslövården” under 1900-talets första hälft

av THOMAS BAROW

En nyanserad historiesyn. Hur ser de historiska rötterna till dagens situation ut? Det är en fråga som alltid bör diskuteras när samhälleliga förändringar är aktuella.

Detta gäller också för den aktuella implementeringen av den reformerade gymnasiesärskolan, och här särskilt övergången från skola till arbete, som var en av drivkrafterna bakom reformen (SOU 2011:38). Att etableras på arbetsmarknaden är betydligt svårare för gymnasiesärskolans elever än för andra elever (Arvidsson et al., 2013).

Fortsätt läsa Övergång från skola till arbete i ett historiskt perspektiv: den svenska ”sinnesslövården” under 1900-talets första hälft

Differentiering och likvärdighet i backspegeln – ett utvecklingsperspektiv

JEREMIAS (JERRY) AULIN ROSENQVIST

Alan Dyson, vid Manchester University, gjorde vid ett seminarium på Malmö högskola hösten 2014 en intressant vinkling av specialpedagogikens utveckling under de senaste decennierna. Han exemplifierade med förändringen av innebörden i begreppen integration och inklusion över tid och använde sig själv som ”norm”.

Han antydde därvid att han idag betraktas som en radikaliserad förespråkare för en fördjupad inklusion, medan han själv menar sig stå kvar vid den inställning han alltid haft beträffande inkludering i skolan. Det är sålunda den specialpedagogiska inkluderingspraktiken som har blivit mindre radikal medan han själv har samma förhållning som tidigare, menar Dyson. (En liknande föreläsning, under rubriken ”From Special Needs to Equity”, finns inspelad från Specialpedagogiska skolmyndighetens konferens Lika värde 2014 /Dyson, 2014/.) Dyson beskriver förhållanden i Storbritannien. Här nedan skall göras ett försök att ge en bild av motsvarande utveckling i Sverige, med några internationella utblickar.

Fortsätt läsa Differentiering och likvärdighet i backspegeln – ett utvecklingsperspektiv

Statliga perspektivskiften inom specialpedagogik. Exemplet: speciallärare och/eller specialpedagoger

JOHAN MALMQVIST

Beslut kring lärares utbildning är en viktig del i styrningen av skolväsendet. I föreliggande artikel beskrivs radikala perspektivskiften inom det specialpedagogiska området som de framkommer i statliga utredningar, utvärderingar och reformer inom lärarutbildning.

Beskrivningarna är främst från 80-talet och framåt. Perspektivskiftena handlar i stor utsträckning om vilka lärarkategorier som ska undervisa elever i skolsvårigheter. Det handlar lika mycket om var dessa elever ska undervisas, om de ska vara kvar i sina ordinarie klasser eller ha en segregerad undervisningssituation. Skiftena i perspektiv är alltså mer eller mindre i riktning åt inkludering eller mot exkludering. Exemplen presenteras i kronologisk ordning och baseras på statliga dokument med skrivningar om utbildningar till speciallärare respektive specialpedagoger. En mycket kortfattad tillbakablick, till 1920-talet, finns med som bakgrund för att beskriva speciallärares tidiga funktioner i svensk skola.

Fortsätt läsa Statliga perspektivskiften inom specialpedagogik. Exemplet: speciallärare och/eller specialpedagoger

Värdegrund och specialpedagogik

INGER ASSARSON, INGELA ANDREASSON, LISBETH OHLSSON

Specialpedagogik kan inte ses som frikopplad från de demokratiseringssträvanden som tog fart i Sverige under förra seklet och som efter andra världskriget bildade grund för utvecklandet en skola som skulle nå fler elever.

På ett övergripande plan har specialpedagogiken kopplats till rättigheter för personer med funktionshinder, rätten att läsa och skriva, att skapa och vara kreativ, att förstå sin egen livsvärld, att få tillgång till utbildningsresurser och att utveckla individuella och kollektiva färdigheter (UNESCO, 1990).

Fortsätt läsa Värdegrund och specialpedagogik