BERT MÅRALD
Flickläroverken existerade från sent 1920-tal till tidigt 1960-tal. Flickläroverken skiljer sig såväl pedagogiskt som ideologiskt från flickskolorna, som ofta startades på privat initiativ och i ett senare skede vanligen kommunaliserades. Den som vill veta mer om flickskolorna kan läsa Gunhild Kyles avhandling från 1972.
Läroverken har sitt ursprung i medeltidens katedralskolor och stormaktstidens stiftsgymnasier. Under 1800-talets senare del omorganiserades de till högre allmänna läroverk, med latin- och reallinje, från 1950-talet även med en allmän linje.
Länge var läroverken en patriarkal bastion. För ambitiösa flickor med studentexamen i sikte, fanns länge bara privata alternativ. De skolor, som beviljats dimissionsrätt var i huvudsak lokaliserade till våra tre största städer plus de båda universitetsorterna Uppsala och Lund. Därtill kom de fashionabla villasamhällena Djursholm och Saltsjöbaden.
Med den stora skolreformen 1927 ändrades detta. Flickorna bereddes tillträde till gymnasiet på samma villkor som pojkarna. Med demokratins införande och därtill knutna ideal skulle enbart begåvning, inte klass eller kön, vara avgörande. Målet, som lät vänta på sig, var avskaffandet av parallellskolesystemet genom en sammanhållen skola för de sex första åren. Det var en linje som länge drivits av folkskollärarkåren. Två av dess ledande representanter blev ecklesiastikministrar, liberalen Fridtjuv Berg, död 1916 och socialdemokraten Värner Rydén, central aktör 1927.
Häftiga debatter
Det är naturligt att i 1920-talets idéklimat, med den kvinnliga rösträtten och de könsutjämnande behörighetslagarna som viktiga inslag, flickorna skulle beredas tillträde till de statliga läroverken. Därmed skulle tycker man, vägen ligga fri för att flickorna naturligt skulle integreras i pojkläroverken. Så blev dock inte fallet på alla håll. Benägenheten att på varje ort omedelbart införa könsintegration var inte alldeles given.
Särskilda skolsakkunniga tillsattes för att lösa de organisatoriska detaljerna och en alternativ lösning var att upprätta särskilda flickläroverk.

Detta skedde omgående i Stockholm, Göteborg, Malmö och Helsingborg. I nio städer, Lund, Borås, Jönköping, Linköping, Norrköping, Karlstad, Örebro , Västerås och Uppsala stod det och vägde om särskilda flickläroverk skulle inrättas eller inte. Våren 1930 fattade riksdagen beslutet att också Örebro skulle få ett särskilt flickläroverk. Här hade en lektor vid Karolinska läroverket, Fredrik Sandewall, tillika högerriksdagsman, agerat kraftfullt för denna lösning. Samtidigt beslöts att läroverken i Lund och Västerås skulle bli samläroverk, samt övriga bli tillgängliga för flickorna på gymnasienivå. På dessa orter bereddes alltså flickorna inte tillträde till realskolorna, varigenom även fortsättningsvis en nisch bevarades åt flickskolorna. Vägen via flickskolorna innebar dock oftast ett års fördröjning med studentexamen.
Rektorer avgår
På flera orter var debatten hård för att inte säga hätsk, med justeringar till följd. Så blev även i Lund läroverket tvåkönat enbart på gymnasienivå och där, vid traditionsrika Katedralskolan, som brukade räkna sina anor tillbaka till tidig medeltid, upplevdes den första kvinnliga lärjungen som något omvälvande. I Uppsala gjorde såväl stadsfullmäktige som läroverkskollegiet med rektor Sixten Samuelsson i spetsen ett sista försök att få till stånd ett statligt flickläroverk, med ecklesiastikministern och högermannen Claes Lindskogs goda minne. Voteringen utföll lyckligt i andra kammaren men inte i första, varpå frågan gick till sammanjämkning, varvid fastställdes att flickorna skulle släppas in i existerande statliga läroverks gymnasium. I Jönköping och Skara utspann sig så häftiga debatter att rektorerna, som ogillade förändringen, valde att avgå.
Flickorna strömmar in
Då de första kvinnliga studenterna utexaminerades från de statliga läroverken vårterminen 1929 var det en viktig massmedial händelse. Veckotidningen Idun utkom med ett specialnummer, med hela spaltutrymmet ägnat häråt. På omslaget hade chefredaktören Eva Hökerberg placerat den unga studentskan Kid Severin, en blivande kollega, som just tagit sin examen på Södermalms flickläroverk, inhyst i provisoriska lokaler vid Mariatorget.
Att flickorna gavs formellt tillträde till våra högre allmänna läroverk innebar inte att de omedelbart släpptes in i stugvärmen. Dagmar Lange och Eva Åsbrink, som senare – förutom att de var kända i andra sammanhang – blev rektorer, vittnar härom i sina memoarer om sin gymnasietid i Västerås respektive Gävle.
Dagmar Lange släpptes liksom övriga flickor inte in i gymnasiets kulturförening och fick enligt egen utsago på grund av sitt kön sämre betyg än hon förtjänade. Eva Åsbrink utsattes för gliringar av kvinnofientliga lärare. Då inslaget av flickor ökade alltmer skedde förstås en avdramatisering. Från tjugo procent under tjugotalet hade flickornas andel redan under andra världskriget stigit till en tredjedel. Innan läroverksbegreppet skrotades 1966 hade full balans uppnåtts.
Funktionalistisk arkitektur
De fem statliga flickläroverk som riksdagen beslutade om innebar på fyra orter – Stockholm begåvades ju med två – nya skolbyggen, utformade i så modernistisk, funktionalistisk stil, att de stack ut rent arkitektoniskt. Framför allt gällde detta Högre allmänna flickläroverket på Norrmalm, dvs. Sveaplans gymnasium, ritat av arkitekterna Nils Ahrbom och Helge Zimdal, färdigt 1936. Åren dessförinnan byggdes läroverken i Helsingborg 1933 och Göteborg och Malmö, båda färdigställda 1935. Invigningstalare var i samtliga fall den socialdemokratiske ecklesiastikministern Arthur Engberg, känd för sin något svulstiga retorik. Vid invigningen av flickgymnasiet vid Sveaplan fick han också, i närvaro av Gustav V , prinsessan Sibylla, biskop och landshövding, avslöja sin kvinnosyn, då han pläderade för en mer huslig inriktning av flickornas gymnasieutbildning. Från kvinnligt håll mötte detta särartstänkande skarpa mothugg. Ingrid Gärde Widemar, nybliven jur.kand. senare justitieråd, anklagade Engberg för en konservativ kvinnosyn, som stod mer i samklang med kontinentens fascistiska och nazistiska idélära och i bjärt kontrast till vad svensk kvinnorörelse stod för.
Kvinnliga rektorsprofiler
Till de kritiska hörde också historikern Beth Hennings,som snart skulle bli vårt första kvinnliga undervisningsråd och därefter bli rektor för Stockholms andra flickläroverk, beläget vid Skanstull på Södermalm. Hon kan beskrivas som likhetsfeminist så till vida att hon avvisade allt tal om pojk- och flickaktigt. Kategoriskt avvisade hon att hushållsundervisning eller kvinnlig slöjd skulle upptas i kursplanen. Då hennes eget läroverk stod färdigt, likaså ritat av arkitekterna Ahrbom och Zimdal och invigt av den nyblivne ecklesiastikministern Tage Erlander, vars fru Aina var lärare i matematik och kemi vid skolan, utsmyckades den med en feministisk relief, där konstnärinnan Tyra Lundgren låter Beth Hennings själv få plats i kretsen av svenska märkeskvinnor, från Heliga Birgitta över Fredrika Bremer till Ellen Key, Selma Lagerlöf, Elin Wägner och”söderflickan” Greta Garbo.
Såsom rektorer för Flickläroverkens rektorer tog ytterligare några välmeriterade kvinnor plats. En förutsättning var att de disputerat och var innehavare av ett ordinarie lektorat. Förutom redan nämnda Beth Hennings är det värt att lyfta fram docenten i romanska språk Marianne Mörner, från starten rektor för Malmö Flickläroverk och litteraturvetaren Gerda Rydell, från 1946 rektor vid Flickläroverket i Örebro. Vid flickläroverket på Södermalm efterträddes Beth Hennings av den disputerade nordisten Gertrud Areskog. I akademisk kompetens stod flickläroverken knappast de andra efter.
Feministiska symboler
I övrigt tycks flickläroverken ha varit könsneutrala då det gäller utsmyckning och symbolspråk. Det finns dock några uttryck för vad som kulle kunna kallas feminism. I trapphuset på Flickläroverket i Göteborg stod en gipsmodell av den Fredrika Bremer-staty, som gjorts av Sigrid Fridman för placering i Humlegården. I samma skolas aula fanns en muralmålning av Göteborgskonstnären Nils Nilsson föreställande unga flickor dansande i en ring. Den är lite otidsenlig då det, om tolkningen är korrekt, förefaller som om flickan då hon uppnått giftermålsålder skulle enleveras av en riddare till häst.
I övrigt hade Flickläroverket ambitionen att inte avvika från närbelägna pojkläroverk. Vid Gustav Adolfsmarscherna 6 november upprätthöll Flickläroverket till och med en striktare militär disciplin än dessa. Om gymnastikdirektör Ingeborg Holms roll i detta sammanhang finns festliga skildringar av f.d. elever, såsom exempelvis av Viveka Lärn i den självbiografiska Maj. Som elev vid Hvitfeldtska upplevde jag själv detta inifrån.
Mansborgar och klosterliv
Naturligtvis fick flickläroverken på de fem orter där de inrättades konsekvenser även för pojkarna. Där kom nämligen de enkönade pojkläroverken att bestå, ända in på 1960-talet. I Stockholm gäller det paradläroverken på malmarna, Norra Latin, Södra Latin, Norra Real och Östra Real, i Göteborg de centralt belägna Latinläroverket och Realläroverket, lite senare omdöpta till Hvitfeldtska och Vasa. I vår tredje största stad gäller det samma om det imposanta Malmö HAL vid den långa Amiralsgatan. Bland de medelstora städerna sticker Helsingborg och Örebro ut med sina flickläroverk.
Pojkläroverken har beskrivits som mansborgar, varför det också blev naturligt att kalla ett flickläroverk, som det i Uppsala, för Magdeburg. Per-Åke Strid har i en dokumentärroman om Örebro tecknat en bild av Karolinska Läroverket och Flickläroverket, belägna på var sin sida av Svartån och där broarnas mer eller mindre avsiktliga placering skulle ha försvårat kontakten. Här har vi på ett oroväckande sätt närmat oss det anekdotiska och kuriosaaktiga. Exempelvis kan frågan ställas om det haft någon betydelse för svensk revykonst, att Tage Danielsson tog studenten vid ett samläroverk, nämligen i Linköping, och Hans Alfredsson vid ett gossläroverk, nämligen i Helsingborg.
Har det haft någon betydelse för svensk politik att vår förste kvinnlige partiledare Karin Söder, senare utrikesminister, gått igenom ett flickläroverk, Göteborgs, liksom att Anna-Greta Leijon, arbetsmarknads- och justitieminister, avlade sin studentexamen vid Sveaplans gymnasium? Härom finns inte mycket skrivet förutom Leijons memoarbok och en charmfull minnesantologi kring Flickläroverket i Göteborg, utan varje vetenskapligt anspråk. På ett roande sätt belyses där tidsandan.
Personligen känner jag igen mig eftersom jag dvaldes i dessa trakter, kring Götaplatsen, som kunde utvecklas till en gemensam ”skolgård” för gymnaisterna från de närbelägna flick- och pojkläroverken. Min fru undvek dilemmat genom att medvetet välja det könsintegrerade Majornas HAL. Lars Olof Franzén, som övergick från läroverket i Linköping till Hvitfeldtska skräder inte orden i sin karakteristik av pojkläroverket: ”På Hvitfeldtska blev det etter värre. Där gick uppemot ett tusental gossar och hela fästningen stank av svett och grabbighet. Det var ett könsfängelse och jag undrar om inte många som gick på det närbelägna Flickläroverket upplevde en liknande instängdhet”.
Odramatisk svanesång
Med införandet av först enhets- sedan grundskolan hade samundervisning blivit allmän norm, och därmed naturlig även för gymnasiestadiet. Utvecklingen gick inte att hejda och det var få som tog strid för flickläroverkens fortsatta existens och därmed även pojkläroverkens bevarande. Redan 1953 hade pojkar antagits vid Flickläroverket i Helsingborg, som omdöptes till Olympiaskolan. I Malmö var det istället flickor som antogs vid stadens pampiga högre allmänna läroverk, som då återtog sitt gamla namn Malmö Latin, med anor från Erik av Pommerns tid.
Inte långt därefter skedde motsvarande vid Karolinska läroverket i Örebro. Under 1960-talet stod läroverken i Stockholm och Göteborg på tur. Det enda problemet under den här processen var egentligen traditionskramande pojkar och ett fåtal hårdnackat konservativa på lärarsidan . De var dock inte i fas med tidsandan.
Det var en tid då kvinnor var på väg in i prästyrket och Eva Moberg utkom med sin nyfeministiska debattskrift Kvinnor och människor. Utan större åthävor försvann flickläroverken, som då hade existerat i cirka tre decennier.
Vid tiden för första världskriget hade den göteborgske lektorn Emil Hägg varnat för Läroverkens feminisering, själva titeln på den temperamentfyllda pamflett han publicerade. Kvinnliga lärare borde inte anställas vid pojkläroverken, ansåg han. Dessa borde också hållas fria från kvinnliga elever. På bägge nivåerna har ju den faktiska utvecklingen blivit den motsatta. I en mer ironisk mening har Emil Hägg med sitt tal om läroverkens feminisering blivit sannspådd. Generellt har skolväsendet utvecklats till en alltmer feminin arena. Redan i samband med 1927 års skolreform hade för övrigt Luleåbiskopen Olof Berqvist tecknat en framtid ”då kjolarna skulle bli de som till största delen skulle befolka våra realskolor och gymnasier” ( AK 1927, motion 406)
Bert Mårald. Född 1938. Doktorsgrad i historia vid Göteborgs Universitet 1974. Gymnasielektor 1969-1979. Verksam som universitetslektor och lärarutbildare vid Luleå Tekniska Universitet 1980-2003.
LITTERATUR
Ambjörnsson Gunila, red, (2009) Vart tog Fredrika vägen? En bok om Flickläroverket och flickorna. Tre böcker, Göteborg
Franzén Lars-Olof ( 2007 )Möte med mig själv: självbiografisk roman. Heidruns, Torsby
Hennings Beth (1963) Resa genom sju decennier.Norstedt
Herrström Gunnar (1966) 1927 års skolreform:en studie i svensk skolpolitik 1918-1927. Studia Historica Upsaliensia ,23
Holmstedt Gustaf / Åsbrink Eva ( 1976 ) Fyra ögon för att leva. Askild och Kärnekull
Hägg Emil (1915) De svenska läroverkens förfall. Elanders, Göteborg
Johansson, Ulla (2000 ) Normalitet, kön och klass. Liv och lärande i svenska läroverk 1927-1960. Visby
Kyle Gunhild ( 1972) Svensk flickskola under 1800-talet. Kvinnohistoriskt Arkiv , 9
Lange Dagmar ( 1985 ) Vem är du? Dagmar Lange eller Maria Lang.Norstedt
Leijon Anna –Greta (1991) Alla rosor ska inte tuktas. Tiden
Lundgren Tyra (1978) Ett liv i konst. Konstakademin, Stockholm
Lärn Viveka (1979) Maj. Stegeland, Göteborg
Moberg, Eva (1962) Kvinnor och människor. Bonniers
Neveus Torgny (2002) Flickornas borg: historia och hågkomster kring en Uppsalaskola. Uppsala stadsarkivs skriftserie, 13
Samuelsson Sixten (1952) Högre allmänn läroverket i Uppsala, en gammal skolas öden från 1200-talet till våra dagar. Uppsala
Strid Per-Åke ( 1997 ) Mansborgen: en skolhistoria med tidsbilder från 1950-talet. Elles böcker, Örebro
Werner Jeff (1997) Nils Nilsson. Konstvetenskapliga institutionen, Göteborg
Åsbrink Brita (2005) Stjärna på en liberal himmel: Ingrid Gärde Widemar, advokat, riksdagsledamot, första kvinnan i högsta domstolen. Atlantis
Hej, Vad roligt att läsa om flickläroverken. Inser hur betydelsefullt det var att flickor fick samma slags utbildning som pojkar.