BRITTEN EKSTRAND
Vägval nr 2, 2018 har fem artiklar med skilda fokus. Texterna handlar dock alla i sin förlängning om övergripande mål i utbildningssystemet. Det handlar om undervisning för framtida beredskap, nationell identitet, skolornas likvärdighet och en skola för jämlikhet eller för arbetsmarknaden.
I Mikael Odins och Annika Ullmans artikel samtalar författarna omkring temat att vara rektor i förändringstider utifrån gemensamma nämnare i Nya Elementarskolan och rektorsrollen. På vad sätt kan samtidserfarenheter och utbildningshistoria befrukta varandra? Mikael Odin är rektor på Nya Elementar och står mitt uppe i en utbyggnad av skolan, arbete med att förverkliga den reviderade läroplanens krav på digital kompetens och svårigheterna att rekrytera och behålla lärare i en tid av lärarbrist. Annika Ullman har nyligen avslutat ett forskningsprojekt om C.J.L. Almqvist som reformrektor för Nya Elementarskolan på 1830-talet och de utmaningar man stod inför då. Samtalet avslutas med frågan om hur undervisning i nutid kan förbereda för framtid.
Henrik Edgrens bidrag handlar om den finske nationalförfattaren Zacharias Topelius. Det är 200 år sedan Topelius föddes. Som tidningsman, historiker och författare verkade Topelius i en tid då nationalismen befästes i Europa. Edgren frågar sig hur det kan komma sig att Topelius fick så stor betydelse i formerandet av den svenska nationella identiteten. En nyckelfaktor knyts till hans bidrag till Läsebok för folkskolan vars första utgåva dateras till 1868. Liksom till flera texter när revideringar var påkallade på 1870- och 1880-talen och Topelius pedagogiska förmåga bidrog till förnyelsen. Att hans texter vann gehör i denna tid i Sverige relaterar Edgren också till de kulturella likheterna Sverige och Finland emellan och den gemensamma historien.
Lärarförsörjningen diskuteras i Emil Bertilssons artikel. Lärarutbildningarna är utan tvekan landets största professionsutbildning. I takt med större elevkullar, pensionsavgångar och att alltfler lärare hoppar av ökar problemet med lärarbrist. I artikeln diskuteras rekryteringsbasen och rekryteringsförändringarna över tid. Och i försök att förstå utvecklingen sätts uppgifterna i relation till förändringar i hela högskolesystemet och hur en breddad rekrytering visar att den sociala selektionen inte längre sker i samband med studie- och yrkesval utan inom högskolan. Lärarutbildningarnas minskande attraktivitet och härmed rekrytering av studenter med allt svagare skolmeritering har också betydelse. Samtidigt har det blivit allt svårare idag att rekryterare lärare, vilket leder till skevhet ur likvärdighetssynpunkt skolor emellan.
Josefina Erikson har granskat problemformuleringar i politiska dokument med relevans för gymnasiereformen 1991, vilken gjorde Sveriges gymnasieskolor till världens mest sammanhållna och gav samtliga elever högskolebehörighet. Men var det primära syftet med denna gymnasiereform att skapa en mer jämlik skola? Fanns också pragmatiska, samhällsekonomiska överväganden? Det visar sig att likvärdighetsfrågan relaterats mer till undervisningen än till jämlikhetssträvanden och likt utbildning generellt betraktats som en lösning på samhällsekonomiska problem. Reformen har snarare framförallt motiverats utifrån samhällsekonomiska intressen, vilket är särskilt intressant i relation till den vikt en teoretisk grund fick i denna reform i relation till vad som senare blivit alltmer uttunnat till förmån får yrkesförberedande program.
Till slut presenterar Lars-Erik Hansen och Dag Björklund i en artikel vad som finns att hämta på TAM Arkiv som är tjänstemannarörelsens arkiv.
Britten Ekstrand, docent i pedagogik vid Linnéuniversitetet i Växjö. Mitt forskningsintresse rör informationsvetenskap, forskningsöversikter och forskningssynteser. Vidare forskningskommunikation, relationen forskning och utbildning samt teori och praktik. Den forskning jag bedrivit har också medfört några djupdykningar på områden som skolnärvaro respektive distansstudier. Med ett grundläggande intresse för pedagogikhistoria finns som regel ett historiskt perspektiv med i all min forskning.