Inledning

JOHANNA RINGARP

Artiklarna i detta nummer av Vägval åskådliggör den stora bredd som finns inom området utbildningshistoria. Det handlar om yrkesutbildningens historia, lärarutbildningens utveckling, religionens plats i skolan. Slutligen recenseras en nyutkommen bok på 1990-talets utbildningsreformer.

I artikeln ”Vägvalen i yrkesutbildningen- som jag minns dem!” ges en beskrivning av skolreformer från den delen av utbildningsväsendet som länge var ”artskild från annan utbildning och sällan (har) förekommit i skoldebatten.” Peter Holmberg visar i artikeln på de många vägval och kompromisser som ledde fram till dagens gymnasieskola, utifrån yrkesutbildningens perspektiv. Genom det personliga inslaget skildas såväl yrkesutbildningens historik som den kommande gymnasieskolan organisering. Det framkommer tydligt att politiska intentioner på området har lett till organisatoriska efterdyningar, men att yrkesutbildningen möjligen med tiden har kommit att införlivas allt mer i den allmänna skoldebatten.

Genom en komparativ ansats skildrar Björn Furuhagen i sin artikel lärarutbildningens historiska utveckling. Furuhagen frågar sig vad är en god lärarutbildning, och jämför den svenska skolans ideal och utbildningsreformer med vad som hände i Finland under samma tid. Att Finland får stå som komparerande land har att göra med att Finland och Sverige länge hade likartade utbildningssystem. Ytterligare en anledning som inte nämns i texten men som ofta brukar tas upp när det finska och svenska utbildningssystemet jämförs är att Finland har klarat sig bättre i PISA-undersökningarna. En anledning till det som brukar tas upp är att lärarprofessionen i Finland har en starkare ställning en den svenska. Furuhagen nämner alltså inte PISA specifikt, som en anledning till komparationen, men visar genom sin genomgång av de två länderna att den finska lärarutbildningen är mer forskningsorienterad och att utbildningen tidigare fick en större vetenskaplig tyngd än den svenska.

I Viktor Aldrins artikel tas en annan brännande fråga när det gäller den svenska skolan upp; religionsundervisningens roll i skolan. Genom att utgå från begreppen statsindividualism och nordisk protestantisk sekularism, analyserar Andrin först kristendomsundervisningen och sedan religionsundervisningens plats i den svenska skolan. Hans slutsats är att trots att det råder religionsfrihet i Sverige verkar den tidigare symbiosen mellan den svenska kyrkan och staten ha medfört att religionen i dagens sekulära samhälle är satt på undantag, kanske till och med hotad.

Slutligen kan man i detta nummer av Vägval läsa en recension av Magnus Hulténs bok Striden om den goda skolan som behandlar 1990-taltets skolreformer. Statsvetaren Göran Bergström som har skrivit recensionen menar att Hultén i sin analys om tiden 1980- och 1990-talet visar på hur kunskapsfrågan fick en ny aktualitet under perioden, samtidigt som en mer mål- och resultatstyrd styrning av den offentliga sektorn ägde rum. Enligt Bergström är studien ett viktigt bidrag för att förstå de efterföljande debatter om skolan som har följt efter det.


Johanna Ringarp, är fil dr i historia och lektor i pedagogik med inriktning mot utbildningshistoria. Hon disputerade 2011 vid Lunds universitet på avhandlingen: Professionens problematik. Lärarkårens kommunalisering och välfärdsstatens förvandling (Makadam förlag).  Hennes forskning är främst inriktad på välfärds- och utbildningsfrågor. För närvarande forskar hon om etableringsutbildningar för nyanlända och om epilepsins historia i Sverige.  Foto: Clément Morin.

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *