AGNES HAMBERGER
Årets tredje nummer av Vägval i skolans historia bjuder på en omväxlande läsning, från det sena 1800-talets lärarliv fram till 1990-talets organisationsreformer. Gemensamt har artiklarna ett intresse för de förändringar som präglat den svenska skolan under ett händelserikt århundrade där nya förutsättningar och krav på skolan drivit på utvecklingen.
I den första artikeln undersöker Josefin Englund lärares kontaktannonser från 1890-1980-talet. Varje annons kan ses som en minibiografi där de ogifta lärarnas liv och längtan framträder, ofta med specifik information kring klasstillhörighet och ekonomiska förutsättningar. Att hitta en partner som kompletterar en själv men samtidigt har en liknande social bakgrund framträder som en viktig faktor, i synnerhet under de första decennierna. Utifrån faktorer som klass och kön diskuterar Englund läraryrkets förändring under perioden och hon lyfter precis som författarna till Vägvals andra artikel särskilt 1930-talet som en brytningstid präglad av demokratisk och samhällelig utveckling för i synnerhet kvinnor.
I numrets andra text ger oss Anne-Li Lindgren och Ingrid Söderlind en inblick i 1930-talets dynamiska förskola. Kvinnlig rösträtt hade införts och i den offentliga debatten diskuterades hur nya former för medborgardelaktighet skulle spridas genom skolundervisning och ny teknik. Barnfamiljer och skolbarn stod i fokus, men det som särskilde barnomsorgen för barn innan skolåldern var att den stod utanför statlig kontroll, liksom dess bidragslösningar. Författarna betonar det arbete som bedrevs av de första barnträdgårdspionjärerna tillsammans med kvinnliga socialdemokratiska politiker för att utveckla en offentligt finansierad barnomsorg. Särskilt fokuserar Lindgren och Söderlind på den forskning och utbildning av barnträdgårdsledarinnor som förekom, bland annat i form av observationsstudier av barn i den pedagogiska verksamheten. Genom att använda sig av källmaterial som observationstudieanteckningar, fotografier och dagböcker vill författarna visa på nya sätt att studera synen på barn i förskoleliknande verksamhet.
Annelie Holmberg lyfter slöjdens historia genom att titta på de minnen som Nordiska Museet efterlyste inför sin utställning om skolslöjd 2012. Utifrån brev och slöjdalster som skickades in undersöks vad tidigare elever väljer att lyfta fram som centralt från slöjdundervisning. Målet är att få syn på vad elever minns och hur detta förändrats över tid. Centralt i artikeln blir också diskussionen om hur vi minns, till exempel föremåls funktion i skapandet av minnen. Holmberg intresserar sig också för de känslor som uppstår i och med att vi minns, positiva som negativa, och de spår som undervisningen lämnat i människor många decennier efter de lämnat skolan.
Med avstamp i den första läroplanen för grundskolan 1962 undersöker Åsa Broberg den praktiska yrkes- eller arbetslivsorienterings utveckling. I artikeln diskuteras de olika syften som legat till grund för yrkesorientering inom skolan, från konkreta arbetsinsatser till ett stöd för ungdomar vid ett framtida inträde på arbetsmarknaden. Centralt står relationen mellan utbildning och arbetsmarknad när Broberg jämför Pryo, 1962 års praktiska yrkesorientering, med det år 2018 återinförda Praoämnet. En sentida rörelse mot en mer marknadsekonomisk inriktning, liksom den förändrade synen på arbete och arbetare är några av de frågor som tas upp i artikeln.
Slutligen ger oss Martin Järnek en personlig inblick i skolans kommunalisering och Skolverkets start 1991. Det är en omvälvande och kaotisk tid som beskrivs, där de människor som rymts i den gamla organisationen ofta tappades bort eller sorterades ut. Att omorganisationen även skulle sammanfalla med en omfattande datorisering och effektivisering av det administrativa arbetet bidrog också till den nya personalpolitiken. Järnek beskriver utifrån tidigare erfarenheter uppbyggnaden av den nya myndigheten och kommer i texten bland annat in på utmaningarna med att lansera en läroplan och ta fram nya mål och kursplaner för en ny treårig gymnasieskola.
Agnes Hamberger är gymnasielärare i historia och engelska och doktorand i utbildningssociologi vid Uppsala universitet. Agnes avhandlingsprojekt handlar om flickor i den svenska folkskolan 1840-1919.