Inledning

JOAKIM LANDAHL

Det här numret bjuder på fem utbildningshistoriska studier som bland annat handlar om marknadisering, internationell påverkan, barnträdgårdens historia, kristendomsundervisning och gymnasieinspektion.

I numrets första artikel “What Japan Learnt from Swedish Education: From Thunberg to Thunberg” skildrar Kampei Hayashi hur internationella impulser, särskilt svenska, gjort sig gällande i Japan, från Linnélärjungen Carl Peter Thunbergs besök i Nagasaki 1775, via exempelvis svensk gymnastik och fram till dagens klimatdiskussioner med Greta Thunberg i spetsen.

Internationella influenser är också ett påtagligt inslag i artikeln ”Talet om material och arbetssätt i barnträdgårdens historia” av Annelie Fredricson, som utifrån sin nyutkomna avhandling beskriver hur man i tidskriften Barnträdgården resonerade om material och arbetssätt under perioden 1918–1945. Barnträdgården, en föregångare till dagens förskola, var under den aktuella tiden fortfarande präglad av ett historiskt arv från Fröbel som man samtidigt sökte frigöra sig från, och där spelade material och arbetssätt en stor roll.

Förskolans roll i den mer närliggande samtiden behandlar Esbjörn Larsson och Johannes Westberg i ”Den svenska förskolemarknadens födelse: Från Lex Pysslingen till barnomsorgspeng.” Författarna uppmärksammar den dramatiska omsvängning som skett i synen på privat drift av förskola, från 1980-talets Lex Pysslingen som förbjöd offentliga bidrag till privata vinstdrivande förskolor (efter att Electrolux startat ett dotterbolag som drev förskolan Pysslingen), fram till dagens situation där barnomsorgspengen gjort förskolan till en sorts marknad.

Emma Hellström riktar i sitt bidrag uppmärksamheten mot skolans religionsundervisning. I artikeln ”Objektivitet och konfessionell undervisning – dagens syn på konfessionell undervisning i ljuset av det tidiga 1900-talets debatt om kristendomsundervisningen” ställs nutid mot dåtid. En aktuell statlig utredning, Nya regler för skolor med konfessionell inriktning (SOU 2019:64) bildar fond till de resonemang om skola och kristendomsundervisning som formulerades under tidigt 1900-tal inte minst i Svensk läraretidning.
Numrets femte bidrag skiljer sig från övriga bidrag genom att den grundar sig i personliga erfarenheter.

I ”Minnen från gymnasieinspektionen” berättar Martin Järnek om åren 1977-1982 när han var verksam inom inspektionen. Det är en färgstark berättelse om ett uppdrag som inkluderade en mängd resor, besök på skolor och den typen av möten som uppstår när en part inspekterar och en annan inspekteras. Järnek menar att fokus låg på utveckling snarare än kontroll, men visar också hur skolor använde strategier för att undgå själva granskningen när inspektören kom på besök, exempelvis genom att sköta undervisningen med hjälp av bildband från Pogo pedagog.


Joakim Landahl, är professor i pedagogik med inriktning mot utbildningshistoria. Han har bland annat publicerat Politik och pedagogik: en biografi över Fridtjuv Berg (2016), Stad på låtsas (2013), Den läsande läraren (2009) och Auktoritet och ansvar (2006). För närvarande forskar han om internationella kunskapsmätningar och om skolkrisernas historia. Joakim är ledamot i FSUH:s styrelse.

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.