Inledning

JONAS QVARSEBO

Fostran har, jämte kunskapsförmedling, alltid varit en central aspekt av skolans verksamhet. Skolans fostran av eleverna inrymmer många olika processer, beroende på tidsperiod och samhällskontext. Det kan röra sig om allt från mer hårdföra metoder, exempelvis aga och stränga förmaningar, till mildare förfaringssätt där man mer betonar saker som personlighetsutveckling, råd och stöd. Beroende på perspektiv kan skolans fostrande verksamhet beskrivas med hjälp av olika begrepp, som just fostran eller som karaktärsdaning, personlighetsutveckling, värdegrundsarbete med mera. I detta temanummer utgår vi från begreppet disciplinering som ett paraplybegrepp för många olika typer av fostran som har använts inom skolan.

Disciplinbegreppet har en negativ klang men behöver inte förstås enbart i termer av repression och bestraffning. Med utgångspunkt i den franske filosofen och idéhistorikern Michel Foucaults tänkande kan man med disciplin och disciplinering syfta på den modell för att påverka människors uppförande och beteende som växer fram från mitten av 1700-talet i Europa. Disciplineringen, i Foucaults beskrivning, utmärks framför allt av att den är produktiv och normaliserande, inte främst bestraffande. Syftet med de institutioner som växer fram under mitten av 1700-talet i Europa – fängelserna, skolorna, fabrikerna, hospitalen, militärkasernerna och arbetsstugorna – var inte att bestraffa människor, det var snarare att normalisera dem; att rehabilitera, bota, omforma, skapa produktivitet, effektivitet och nytta för samhället i stort.

Disciplinering, som vi använder begreppet i detta temanummer, ska alltså inte förstås som något ensidigt repressivt, även om disciplinering under vissa historiska skeden och även i vissa nutida sammanhang kan inrymma bestraffningar av olika slag. Det mer övergripande i disciplineringen handlar om normalisering av människor via olika institutioner och om praktiker och tekniker som syftar till att forma medborgare som anses vara nytta för samhället. Om vi med ett sådant perspektiv på disciplinering studerar skolans fostran genom historien kan vi lägga märke till diskontinuitet – olika förändringar och förskjutningar av idéer och praktiker – men också viss kontinuitet där skolan framträder som en central arena för formandet av barn och ungdomar oavsett tidsperiod. I detta temanummer har vi som författare valt ut delar från vår forskning för att belysa hur skolans disciplinering har kommit till uttryck under olika tidsperioder.

I den första artikeln, ”Skoldisciplin som pedagogik, didaktik och lärandets motivationskraft”, lyfter Björn Norlin fram disciplineringens förankring i pedagogiskt tänkande – som en undervisningskonst – från dess början i Grekland på 400-t f.Kr fram till början av 1800-talet. Den andra artikeln, ”Skolagans former under 1800-talets andra hälft” är skriven av David Sjögren och handlar om olika former av tillrättavisning av elever som användes för att upprätthålla ordning och fostra eleverna till sedlighet. Germund Larsson skriver i den tredje artikeln, ”Flit, ordning och uppförande – att betygsätta moral” om moralbetygens historia som en aspekt av skolans disciplinering. Artikeln spänner över det tidiga 1800-talets bedömning av elevernas flit och uppförande till uppförandebetygens avskaffande 1969.
Thom Axelsson skriver i den fjärde artikeln, ”Uppfostringsanstalt – mellan skola och fängelse: Ungdomskriminalitet, disciplinering och begåvning under det tidiga 1900-talet”, om de elever som betraktades som särskilt svårfostrade och där skolans fostran och disciplinering inte ansågs räcka till. Artikeln belyser särskilt uppfostringsanstalten Hall som kan beskrivas som ett mellanting mellan skola och fängelse. I den femte och avslutande artikeln, ”Skolan och disciplineringens mutationer 1918-1962”, belyser Jonas Qvarsebo några centrala utvecklingslinjer i skolans fostran med utgångspunkt i tre skolutredningar under 1900-talet.


Jonas Qvarsebo är Docent och lektor i utbildningsvetenskap vid Institutionen för Barndom, utbildning, Samhälle, Malmö Universitet. Till hans senaste publikationer hör Skola och medborgarfostran: Mellan pedagogik, vetenskap och moral (Qvarsebo & Axelsson), Lund 2022 och “The Historical Emergence of Modern Childhood”, i Fairchild, Peters, Salazar Perez, Tesar & Yelland (Eds.), The Sage Handbook of Global Childhoods, Sage 2021.


 

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.