Inledning

AGNETA LINNÉ

Det nummer av Vägval i skolans historia som nu presenteras innehåller sex intressanta artiklar som spänner över flera aktuella områden. Inte minst berörs skolans styrning. Erik Nilsson, med bakgrund som bland annat skolborgarråd i Stockholm, diskuterar betygsantagningen till gymnasieskolorna i Stockholm i den första artikeln. Vad hände när marknaden tog över? Läsaren ges en personlig bild av den kamp om antagningssystemet som utspelades i början av 2000-talet. En rad varandra ömsesidigt förstärkande marknadskrafter omintetgjorde försöken att på olika vägar motverka ökad social segregation i den förändrade antagningens spår. Nilssons slutsats är att själva logiken i marknadssystemet bidrog till en skarpare selektion av eleverna och att en enskild kommun inte på egen hand kan införa principer som strider mot denna logik.

I artikeln som följer går Jakob Evertsson tillbaka till 1860-talet och belyser skolinspektionens roll i folkskollärarnas tidiga professionalisering. Under 1860-talet började staten stärka sin makt över skolan, bland annat genom att inrätta en centralt styrd skolinspektion. Evertsson har studerat skolinspektionens bidrag till utvecklingen av folkskolans pedagogiska arbete mellan 1861 och 1910. Utgångspunkt är skolinspektörsberättelserna i Uppsala stift. Spänningen mellan lokal och central styrning åskådliggörs, liksom problemen att klara skolans åtagande i den pressade ekonomiska situation som rådde och hur skolor och lärare hanterade den påbjudna övergången från växelundervisning till samlad klassundervisning. Studien bidrar med kunskap om de komplexa villkoren för lärarnas arbete under den tidiga professionaliseringsfasen men också hur de lyckades utveckla sin roll över en längre tidsperiod.

Intressant i skolans historia är den lärarprogressivism som växte fram under 1920-talet och framåt. Inte sällan är det progressivismen bland folkskollärarna som diskuteras. Här tar nu Johan Samuelsson upp progressivismen bland läroverkens lärare. Syftet är att beskriva hur progressi¬vism som pedagogisk idé och praktik kom att få genomslag på svenska läroverk, samt att belysa hur frågan om undervisningen behandlades i några skolutredningar med start i 1918 års skolkommission. Utgångspunkt tas i ett arkivmaterial insamlat efter ett upprop i 1946 års skolkommission, där läroverkslärare berättar om sin undervisning, och i matriklar med biografisk information om läroverkslärare. Artikeln bidrar med intressanta exempel på hur undervisning som inspirerats av progressivismens idéer och praktik kunde iscensättas i 1930- och 1940-talets läroverk.

I nästa artikel återkommer Johanna Ringarp till marknadsanpassningen och diskuterar dess konsekvenser för svensk arbetsmarknadsutbildning när den statliga arbetsmarknadsutbildningen AMU blev Lernia AB. Omvandlingen ses som en del i den förändrade styrning som brukar benämnas New Public Management och som handlar dels om ökad ekonomisk styrning, decentralisering, mål- och resultatstyrning, dels om valfrihetsreformer och konkurrensutsättning. Artikeln undersöker arbetsmarknadsutbildningens stegvisa förändringar under 1980- och 1990-talen fram till först den bolagisering där AMU-gruppen 1993 omvandlades till ett statligt bolag, sedan den omorganisering till tre olika affärsområden som skedde 1997, och därefter namnbytet till Lernia AB år 2000. Samtidigt lyfts konsekvenserna av den förändrade styrningen fram ur olika aspekter.

Matematik och matematikundervisning har länge varit ett aktuellt ämne i skoldiskussionen, och i numrets femte artikel ställer Johan Prytz frågan om varför den svenska skolmatematiken blev så bra på 1980-talet. Analysen visar övertygande att några av de ansträngningar som gjordes under 1970-talet för att förbättra grundskolans matematikundervisning var viktiga. Det gäller dels den nya kursplanen i matematik som var en del av 1980 års läroplan (Lgr80) med kommentarmaterial, dels ett forsknings- och utvecklingsprojekt, Processanalyser av undervisning i Matematik/Psykolingvistik (PUMP), som pågick mellan 1973 och 1977. Artikeln diskuterar inte minst samspelet mellan FoU-projektet och läroplansarbetet liksom betydelsen av den snabba spridningen till lärare och läroboksförfattare t.ex. via lärartidningar, konferenser och fortbildning som projektets resultat fick.

Avslutningsvis låter Emil Marklund läsarna möta komministerdottern Magdalena, skomakardottern Lotten och hemmansägardottern Hilda i en studie av den socioekonomiska bakgrunden hos lärare i norra Sverige under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal. Artikeln diskuterar levnadsbanorna hos de här tre kvinnliga lärarna i relation till resultaten från en statistisk undersökning av socio-ekonomisk bakgrund hos närmare 1200 lärare (småskollärare och folkskollärare) i sju församlingar i Västerbotten mellan 1870 och 1950. Resultaten visar bland annat att Västerbotten hade en högre andel kvinnliga lärare än genomsnittet för Sverige. Här hade ju också folkskoleseminariet i Umeå för kvinnliga studerande etablerats. Liksom tidigare forskning visar även denna studie att kvinnliga folkskollärare växt upp i mer resursstarka hem än manliga folkskollärare sett till faderns yrke.


Agneta Linné, Örebro är professor emerita i pedagogik vid Örebro universitet. Hennes forskning ägnas utbildningshistoria, läroplansteori, forskning om lärares utbildning och arbete samt kunskapstraditioner i högre utbildning. Ett spår gäller hur utbildning av lärare för obligatorisk skola tagit form historiskt, hur dess innehåll skiftat över tid utifrån förändrade samhälleliga intressen, värderingar och pedagogiska traditioner, och vilka krav som ställts på en god lärare i olika tider. Andra studier gäller lärares arbete och hur den pedagogiska praktiken kom att ta lektionens form, med givna regler för hur talet mellan lärare och elev skulle gestaltas. Under senare år har Agneta Linné också studerat möten mellan kunskapstraditioner och kunskapskulturer i högre utbildning. Hon har även undersökt liv och strategier hos kvinnliga pedagoger verksamma kring sekelskiftet 1900. (Foto: Linn Björkstrand)


 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *