Janne Holmén (ordförande FSUH), Joakim Landahl och Daniel Lövheim.
Till Vägval nr 1 2024 har vår redaktör Henrik Edgren fått hjälp av gästredaktörerna Joakim Landahl och Daniel Löwheim. De har satt ihop ett temanummer med artiklar som på olika sätt belyser den svenska elevrörelsen under 1900-talets andra hälft. Tillsammans ger bidragen perspektiv på hur skolungdomars kollektiva handlande och politiska aktörskap tagit sig uttryck och förändrats under perioden. I en inledande artikel skriver Victor Johansson om de nationella elevförbunden TLE (Tekniska Läroverkens Elevförbund) och SECO (Sveriges Elevers Centralorganisation) som bildades 1938 respektive 1952. Johansson skildrar en rörelse där tillväxten och enigheten under efterkrigstidens första decennier utmanas av radikalisering och fraktionsstrider i slutet av 1960-talet. Han lyfter också fram enskilda frågor som protester mot betygen under nästkommande decennium och den oundvikliga sammanslagningen av förbunden i början av 1980-talet.
En av de mest framgångsrika kampanjer som SECO var delaktiga i under 1960-talet var Operation Dagsverke. Björn Lundberg skriver om dess tillkomst och expansion i nästa artikel. Han visar hur idén om att skolungdomar utförde ”vanligt arbete” under en dag och lät ersättningen gå till välgörenhet slog an och snabbt etablerade en mångårig tradition. I artikeln framgår också kampanjens betydelse för internationaliseringen av svensk elevrörelse och framväxten av ett mer globalt medvetande under decenniet.
Ytterligare aktioner som ingick i repertoaren för elevers kollektiva aktörskap var demonstrationer. Under det sena 1980-talet upplevde skolan – till skillnad från tidigare decennier under efterkrigstiden – nedskärningar i sin andel av den statliga budgeten. Om manifestationerna mot detta skriver Joakim Landahl och Daniel Lövheim. Artikeln belyser också den organiserade skolungdomens relation till massmedia respektive staten. Båda dessa aktörer kan sägas ha spelat en central roll under protesterna, men på helt olika sätt. Medan den förstnämnda engagerade sig i aktionerna och bidrog till att vidareförmedla elevernas budskap, fungerade den andra som en tydlig motpart i konflikten mot vilken skolungdomen kunde rikta sina krav.
Utöver artiklarna på temat elevrörelsen så inleds numret med en artikel av Axel Hörstedt om latinska disputationer på gymnasiet under 1600-talet, ett fenomen som han med rätta beskriver som en bortglömd undervisningsform. Därpå följer en artikel skriven av Johan Samuelsson, Esbjörn Larsson och Björn Lundberg, med fokus på den stora betydelse som folkrörelsesverige också hade för framkallandet av en beredskaps- och försvarsanda under såväl andra världskriget som det efterföljande kalla kriget.