SARA BACKMAN PRYTZ

För ett par månader sen fick vi som är intresserade av utbildningshistoria ett nytt spännande verk att ta del av – Joakim Landahl har skrivit en gedigen biografi över folkskolläraren och ecklesiastikministern Fridtjuv Berg. Till detta nummer av Vägval i skolans historia har Tomas Kroksmark recenserat Landahls verk, och om man inte var intresserad av att läsa om Fridtjuv Berg sedan innan blir man kanske det efter att ha läst Kroksmarks positiva recension. Landahls biografi över Berg rekommenderas alltså varmt till alla som är intresserade av utbildningshistoria! Kanske passande läsning för den stundande sommarledigheten?
Boksläppet av Landahls bok ägde rum på Lärarnas Hus I Stockholm lite tidigare i vår. Det var en välbesökt tillställning och det var ett nöje att få ta del av författarens presentation av sitt omfattande arbete med boken. Under kvällen diskuterades även kopplingen mellan historia och dagens skoldebatt – ett tema som i allra högsta grad är aktuella för detta nummer av Vägval…

Mats Ekholms inledande artikel knyter an till just frågan om vårt nuvarande utbildningssystem i förhållande till skolans historia. Genom att presentera de långa perspektiven på skolans styrning sätts de förutsättningar dagens skola har i ett förklarat ljus. Att kunna dra linjerna i skolans utveckling århundraden tillbaka är sannerligen nödvändigt för förståelsen av både stora och små reformer. Artikeln belyser i och med detta just de vägval i skolans historia som vi tycker är så viktiga.

Med Ekholms artikel som bakgrund blir det särskilt intressant att fördjupa sig i Ringarps och Románs artikel om hur grundskolans införande skedde utifrån ett lokalt kommunalt perspektiv. Här lyfts konkreta exempel på hur en av 1900-talets mest omfattande skolreformer inleddes och förankrades i skilda kommuner. Kommunernas olika förutsättningar och sätt att ta sig an de utmaningar som reformen innebar bidrar till att ytterligare nyansera ett av de stora vägvalen i skolans historia. Ringarps och Románs artikel belyser just det faktum att på en reform följer inte bara ett vägval, utan varje lokal aktör ställs också inför egna val.

Globaliseringen av samhället har även influerat skolan på olika sätt. Andreas Nordins artikel bjuder på en intressant fördjupning i detta ämne. Nordin kan genom det lokala perspektivet från tre olika kommuner visa på hur skolan internationaliserats allt mer. Nordins fördjupning visar oss på ett konkret sätt hur vårt samhälle förändras och hur vårt utbildningssystem anpassar sig till detta. Frågan om internationalisering och utbildning berör idag alla nivåer i det svenska utbildningssystemet, även den högre utbildningen. Förankringen i utbildningens historia ger oss ett värdefullt brett perspektiv, av stor vikt för vår förståelse av hur frågan hanteras idag.

I Stina Hallséns artikel möter vi ett tema som hittills inte belysts särskilt ofta. Hallsén presenterar i denna en analys av hur kommunikationsteknologiska undervisningshjälpmedel använts. I och med införandet av enhetsskolan såg man från statligt håll stora möjligheter med till exempel radio och film i skolan. Idag är modern teknologi och hur den ska användas i undervisningen en fråga av stort intresse för många lärare och politiker – särskilt intressant blir det utifrån vårt samtida perspektiv alltså att se hur liknande frågor berördes vid 1900-talets mitt.

Sammantaget ger artiklarna från detta nummer oss en nyanserad bild av utbildningssystemets reformer och utvecklingslinjer. Oavsett om det rör sig på lokal nivå eller visar på de långa linjerna i historien belyses ändå de vägval som bidragit till att forma dagens skola. Från redaktionskommittén önskar vi er läsare en glad sommar med mycket intressant läsning!

Sara Backman Prytz, Uppsala, är gymnasielärare i svenska och historia, och fil. mag. i litteraturvetenskap. Sara disputerade 2014 på avhandlingen ”Borgerlighetens döttrar och söner. Kvinnliga och manliga ideal bland läroverksungdomar, ca. 1880−1930” vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet.