Konsekvenser av individualiserad undervisning för elevers motivation i lärandet och prestationer över 50 år – utbildningsreformer och samhällsförändringar.
Projektet ”Konsekvenser av individualiserad undervisning för elevers motivation i lärandet och prestationer över 50 år – utbildningsreformer och samhällsförändringar”, vilket beskrivs mer i detalj nedan, finansieras av Vetenskapsrådet och löper över 4 år (2015-2018).
Nivågruppering och segregerande specialpedagogiska stödåtgärder inom grundskolan togs bort som organisatorisk princip vid införandet av den nya läroplanen Lpo 94. Trots det har indelningen och särbehandlingen av elever i olika grupper inte bara fortsatt i många kommuner utan också blivit allt vanligare sedan 1990-talets början (Skolverket, 2009; Giota & Emanuelsson, 2011). Såväl nationella som internationella studier visar att den oftast individbundna och diagnosbaserade kategorisering som stödåtgärder utanför den ordinarie klassens/gruppens arbete bygger på har konsekvenser för de ”speciella” eleverna; oftast negativa (Emanuelsson, Persson & Rosenqvist, 2001).
En kunskapsöversikt av Skolverket (2009) pekar ut den ökande användningen av nivågrupperingar och segregerande stödåtgärder som en huvudorsak till de sjunkande elevresultaten och ökande resultatskillnaderna mellan vissa elevgrupper i Sverige, som har kunnat konstateras från början av 1990-talet och framåt.
En annan huvudorsak som pekas ut är den ökande individualiseringen i betydelsen eget arbete och förändringar i undervisningens utformning såsom mindre lärarledd undervisning och grupparbete. Elever med svårigheter eller i behov av särskilt stöd sägs ha svårt att klara av det friare arbetssätt som individuellt arbete utgör och tappar sin motivation att lära. Konsekvensen av förändringar i undervisningens utformning är att stödet hemifrån – och därmed föräldrarnas utbildningsnivå och kulturella kapital – har fått en ökad betydelse för den enskilde elevens prestationer i skolan där de resurssvaga elevernas utsatthet accentueras.
I en forskningsöversikt skriven på uppdrag av Vetenskapsrådet i samarbete med Skolverket konstaterar Giota (2013) att ledstjärnan i lärares individualiseringsarbete i betydelsen individanpassning är att skapa utrymme för elevernas behov och nyfikenhet, enligt styrdokumentens intentioner. Trots det lyckas skolan varken stödja de svagaste elevernas ansträngningar i lärandet eller utmana de starkaste elevernas nyfikenhet. Skolans undervisning tycks anpassas efter de medelpresterande elevernas engagemang i skolarbetet.
Detta stämmer dåligt överens med hela individualiseringstanken, så som den kommer till uttryck i de olika läroplanerna och tillhörande utredningar, sedan enhetsskolans införande – en skola för alla – på 1960-talet.
De planerade studierna kommer att bygga på uppgifter insamlade inom ”The Gothenburg Educational Database” (GOLD) under vars beteckning data från Individualstatistiken och UGU-projektet (Utvärdering genom uppföljning) förts samman (Svensson, red, 2012). IS/UGU är ett longitudinellt projekt som sedan början av 1960-talet i samverkan med SCB har genomfört nio uppföljningsundersökningar inom skolväsendet med start i grundskolans åk 3. Insamlade uppgifter finns från elever födda 1948, 1953, 1967 samt därefter från var femte
kohort t.o.m. 1998 (ca tio tusen elever i varje). För de sex senaste kohorterna finns även registerdata, som också kommer att användas.
De specifika syftena med projektet är att:
Studera förändringar i undervisningsmönster och vilka konsekvenser dessa har för olika elevgruppers motivation i lärandet och prestationer över tid
Studera förändringar i omfattningen och former av specialpedagogiskt stöd samt deras konsekvenser för elever i behov av särskilt stöd och särskilt för ”svagbegåvade elever i vanlig klass”
Undersöka individualiseringens och differentieringens konsekvenser för olika elevgrupper under 50 år i relation till utbildningsreformer och samhälleliga/marknadsmässiga förändringar.
MEDLEMMAR
Joanna Giota, professor i pedagogik, projektledare
Ingemar Emanuelsson, professor emeritus i specialpedagogik
Doktorand/Post doc