Övergång från skola till arbete i ett historiskt perspektiv: den svenska ”sinnesslövården” under 1900-talets första hälft

av THOMAS BAROW

En nyanserad historiesyn. Hur ser de historiska rötterna till dagens situation ut? Det är en fråga som alltid bör diskuteras när samhälleliga förändringar är aktuella.

Detta gäller också för den aktuella implementeringen av den reformerade gymnasiesärskolan, och här särskilt övergången från skola till arbete, som var en av drivkrafterna bakom reformen (SOU 2011:38). Att etableras på arbetsmarknaden är betydligt svårare för gymnasiesärskolans elever än för andra elever (Arvidsson et al., 2013).

Fortsätt läsa Övergång från skola till arbete i ett historiskt perspektiv: den svenska ”sinnesslövården” under 1900-talets första hälft

Differentiering och likvärdighet i backspegeln – ett utvecklingsperspektiv

JEREMIAS (JERRY) AULIN ROSENQVIST

Alan Dyson, vid Manchester University, gjorde vid ett seminarium på Malmö högskola hösten 2014 en intressant vinkling av specialpedagogikens utveckling under de senaste decennierna. Han exemplifierade med förändringen av innebörden i begreppen integration och inklusion över tid och använde sig själv som ”norm”.

Han antydde därvid att han idag betraktas som en radikaliserad förespråkare för en fördjupad inklusion, medan han själv menar sig stå kvar vid den inställning han alltid haft beträffande inkludering i skolan. Det är sålunda den specialpedagogiska inkluderingspraktiken som har blivit mindre radikal medan han själv har samma förhållning som tidigare, menar Dyson. (En liknande föreläsning, under rubriken ”From Special Needs to Equity”, finns inspelad från Specialpedagogiska skolmyndighetens konferens Lika värde 2014 /Dyson, 2014/.) Dyson beskriver förhållanden i Storbritannien. Här nedan skall göras ett försök att ge en bild av motsvarande utveckling i Sverige, med några internationella utblickar.

Fortsätt läsa Differentiering och likvärdighet i backspegeln – ett utvecklingsperspektiv

Statliga perspektivskiften inom specialpedagogik. Exemplet: speciallärare och/eller specialpedagoger

JOHAN MALMQVIST

Beslut kring lärares utbildning är en viktig del i styrningen av skolväsendet. I föreliggande artikel beskrivs radikala perspektivskiften inom det specialpedagogiska området som de framkommer i statliga utredningar, utvärderingar och reformer inom lärarutbildning.

Beskrivningarna är främst från 80-talet och framåt. Perspektivskiftena handlar i stor utsträckning om vilka lärarkategorier som ska undervisa elever i skolsvårigheter. Det handlar lika mycket om var dessa elever ska undervisas, om de ska vara kvar i sina ordinarie klasser eller ha en segregerad undervisningssituation. Skiftena i perspektiv är alltså mer eller mindre i riktning åt inkludering eller mot exkludering. Exemplen presenteras i kronologisk ordning och baseras på statliga dokument med skrivningar om utbildningar till speciallärare respektive specialpedagoger. En mycket kortfattad tillbakablick, till 1920-talet, finns med som bakgrund för att beskriva speciallärares tidiga funktioner i svensk skola.

Fortsätt läsa Statliga perspektivskiften inom specialpedagogik. Exemplet: speciallärare och/eller specialpedagoger

Värdegrund och specialpedagogik

INGER ASSARSON, INGELA ANDREASSON, LISBETH OHLSSON

Specialpedagogik kan inte ses som frikopplad från de demokratiseringssträvanden som tog fart i Sverige under förra seklet och som efter andra världskriget bildade grund för utvecklandet en skola som skulle nå fler elever.

På ett övergripande plan har specialpedagogiken kopplats till rättigheter för personer med funktionshinder, rätten att läsa och skriva, att skapa och vara kreativ, att förstå sin egen livsvärld, att få tillgång till utbildningsresurser och att utveckla individuella och kollektiva färdigheter (UNESCO, 1990).

Fortsätt läsa Värdegrund och specialpedagogik

Konsekvenser av individualiserad undervisning för elevers motivation

Konsekvenser av individualiserad undervisning för elevers motivation i lärandet och prestationer över 50 år – utbildningsreformer och samhällsförändringar.

Projektet ”Konsekvenser av individualiserad undervisning för elevers motivation i lärandet och prestationer över 50 år – utbildningsreformer och samhällsförändringar”, vilket beskrivs mer i detalj nedan, finansieras av Vetenskapsrådet och löper över 4 år (2015-2018).

Fortsätt läsa Konsekvenser av individualiserad undervisning för elevers motivation

Nr 3–4 / 14, Tema: Kommunalisering och förstatligande

Innehållsförteckning Vägval nr 3–4  / 2014

Välkommen till senaste numret av Vägval.

Inledning och reflektioner

SOLWEIG EKLUND

Detta nummer av Vägval i skolans historia innehåller artiklar som handlar om vem som ska bestämma över skolan. Det handlar om makten över skolan. Det är en mycket komplex fråga som i debatten görs till en fråga om för eller emot kommunaliseringen eller som man också hör – för eller emot återförstatligande.

Detta är i hög grad komplicerat, för frågan är om skolan någonsin har varit statlig. Vilken del av skolan skulle det vara? Högskolorna är statliga, men vilka andra? Hur som helst gäller det inte grundskolan/folkskolan, den har aldrig varit statlig och inte heller förskolan. Däremot har staten styrt kommunerna med detaljerade statsbidrag sedan många år tillbaks…

Fortsätt läsa Inledning och reflektioner

Vad är ”kommunalisering” av skolan?

LARZ JOHANSSON

Låt mig börja med ett citat, hämtat från Johan Ludvig Runebergs ”Färik Ståls sägner” där han låter huvudpersonen på sin ålders höst utbrista ”Jo, därom kan jag ge besked, om herrn så vill, ty jag var med”. Till denna närvaro skall jag återkomma lite senare i denna text.

Debatten om skolan och elevernas allt sämre prestationer har varit livlig under senare år och nådde nya höjder under den senaste valrörelsen. Om man bemödar sig att se bortom alla övertoner och försök att finna syndabockar så framträder en mångfasetterad bild som föga lämpar sig enkla beskrivningar eller enkla lösningar. Käcka utrop som att återförstatliga skolan avslöjar bara en förskräckande historielöshet och brist på fundamentala kunskaper om de processer som format den skola vi ser i dag. De är inte heller någon bra grund på vilken man kan bygga kommande reformer.

Fortsätt läsa Vad är ”kommunalisering” av skolan?

Skolan, staten och kommunerna – några reflektioner

ERLAND RINGBORG

Det politiska språket är förrädiskt. Appellen ”Förstatliga skolan!” klingar falskt i mina öron, liksom påståendet att skolan kommunaliserades 1991.

Vad som då hände var att ansvaret för – de redan hos kommunerna anställda – lärarnas löne- och anställningsvillkor fördes över från staten till de kommunala huvudmännen. Men i fråga om ansvar för skolan som helhet kan det aldrig vara fråga om stat eller kommun.

Fortsätt läsa Skolan, staten och kommunerna – några reflektioner

Skolans villkor som kommunal angelägenhet under 60 år

STINA HALLSÈN, JOHANNA RINGARP
HENRIK ROMÁN, ANDREAS NORDIN

Krav på och diskussioner kring ett förstatligande av skolan har de senaste åren framförts i olika sammanhang från en rad olika aktörer, såsom politiker, media och fackliga företrädare. Trots att det i dessa önskemål sällan framgår vad det är som bör förstatligas (Jarl 2012) så är kraven på att staten ska vara huvudman för skolan ofta förknippade med visioner om att en sådan ansvarsförskjutning skulle leda till en ökad likvärdighet i det svenska skolsystemet (se t ex Björklund & Nylander 2014; Björklund & Fjelkner 2011; Lärarnas Riksförbund 2011; Sveriges Radio 2014).

Att det ofta talas om ett återförstatligande istället för ett förstatligande inrymmer också en föreställning om en återgång till något som varit, om att vrida klockan tillbaka till en tid med ett likvärdigt skolsystem.

Fortsätt läsa Skolans villkor som kommunal angelägenhet under 60 år

Translate »