Inledning och reflektioner

AGNETA LINNÉ

Detta nummer av Vägval har en bred ansats. Det innehåller fyra artiklar som berör olika teman.

I den första artikeln ställer Johannes Westberg frågan Hur ska folkskoleväsendets framväxt förklaras? Tidigare forskning har inte sällan sett folkskolans tillkomst antingen som ett led i de härskande klassernas behov av att disciplinera och kontrollera en växande befolkning i spåren av industrialisering och urbanisering, eller som nära förbunden med formeringen av nationalstater och idéer om medborgerlig bildning.

Fortsätt läsa Inledning och reflektioner

Hur ska folkskoleväsendets framväxt förklaras?

JOHANNES WESTBERG

Skolväsendenas framväxt tillhör utan tvekan ett av de senaste århundrandenas viktigaste förändringar. Från att ha varit något framförallt förbehållen en elit, blev skolan en självklar del av vardagen för de allra flesta.

Idag är rätten till utbildning inskriven i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna (artikel 24), och hela 91 procent av alla världens barn gick i skola enligt UNICEF:s senaste uppgifter från 2012. I Västvärlden var detta en utveckling som kommit långt redan vid 1900-talets början.

Fortsätt läsa Hur ska folkskoleväsendets framväxt förklaras?

Demokratifostran som brottsprevention

PAULA WAHLGREN

När regeringens samordnare mot våldsbejakande extremism tidigare i år släppte ett undervisningsmaterial till skolor fick det stor uppmärksamhet.

Materialet bestod av ett metodstöd, en samtalskompass, som skulle vägleda lärare och andra aktörer i genomförandet av ”demokratiska samtal” med unga som befaras befinna sig i riskzon för att radikaliseras. Metoden beskrivs som motiverande samtal ”för att öka den inre motivationen till förändring”. Materialet fick stor kritik, främst för att olika grupper av politiskt aktiva ungdomar klumpades ihop och pekades ut som potentiella våldsverkare och som ett hot mot demokratin. Att på detta sätt skilja ut vissa grupper av ungdomar som potentiella extremister i behov av särskild fostran är ett nytt inslag i skolan.

Fortsätt läsa Demokratifostran som brottsprevention

En bok om slöjd, bildning och kultur

SVEN HARTMAN

Boken Slöjd, bildning och kultur. Om pedagogisk slöjd i historia och nutid (Carlsson Förlag 2014) kom ut för några månader sedan. Där skriver sju slöjdforskare om skolslöjden som en viktig del av det svenska kulturarvet.

Jag själv har varit redaktör för boken och har dessutom bidragit med en del allmänpedagogiska reflektioner. Boken inleds med en genomgång av några centrala begrepp samt en översikt över samhällsutvecklingen under åren 1880–1920. Det var den period när den pedagogiska slöjden i Sverige etablerades och fick nationell och internationell spridning.

Fortsätt läsa En bok om slöjd, bildning och kultur

Pedagogiskt arbete – utanför skolan exemplet kolonirörelsen i Stockholm

INGRID HEYMAN

Kolonirörelsen i Stockholm tog sin början 1904 på initiativ av fröken Anna Lindhagen. I Tyskland hade rörelsen funnits sedan 1830-talet, i Frankrike från 1903. Den spreds raskt vidare till övriga Europa och även till USA.

En internationell kongress rörande kolonifrågan planerades gå av stapeln 1914 men hindrades av kriget. Under krigsår världen runt har familjer som blivit utan arbete haft stor glädje av att själva kunna odla mat – om än i liten utsträckning – för att inte direkt svälta ihjäl. I Tyskland liksom i Frankrike var det vanligtvis filantropiska företag som delade ut jordlotter till fattiga och barnrika familjer. År 1904 påbörjades arbetet att etablera föreningen Stockholms koloniträdgårdar och ett par områden bland annat i Stadshagen anlades. År 1905 skrev Anna Lindhagen broschyren Om koloniträdgårdar med exempel från Danmark och i januari 1906 bildades en föreningen Stockholms koloniträdgårdar. Lindhagen valdes till ordförande och var verksam fram till 1921, då staden övertog ansvaret.

Fortsätt läsa Pedagogiskt arbete – utanför skolan exemplet kolonirörelsen i Stockholm

NR 1 / 15, TEMA: Differentiering och likvärdighet

VÄGVAL NR 1  / 2015 – INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Ulf P Lundgren
Inledning och reflektioner

Joanna Giota | Ingemar Emanuelsson
Differentieringsproblematiken i en skola för alla under 100 år

Thomas Barow
Övergång från skola till arbete i ett historiskt perspektiv:
den svenska ”sinnesslövården” under 1900-talets första hälft

Jeremias (Jerry) Aulin Rosenqvist
Differentiering och likvärdighet i backspegeln
– ett utvecklingsperspektiv

Johan Malmqvist
Statliga perspektivskiften inom specialpedagogik.
Exemplet: speciallärare och / eller specialpedagoger

Inger Assarson | Ingela Andreasson |  Lisbeth Ohlsson
Värdegrund och specialpedagogik

Joanna Giota | Ingemar Emanuelsson
Konsekvenser av individualiserad undervisning för
elevers motivation

Inledning och reflektioner

Bidragen i detta nummer av Vägval behandlar specialundervisning och därmed olika teorier och föreställningar om exklusion och inklusion av elever.

I grunden handlar frågan om specialundervisningen om en mycket grundläggande pedagogisk frågeställning, nämligen differentieringsfrågan, när och hur skall skolan skilja ut elever med hänsyn till deras förmåga och möjligheter att lära.
All framgångsrik skolundervisning handlar om att anpassa undervisning och undervisningsmaterial till elevens förkunskaper, intresse och förmåga att lära och minnas. I det ögonblick undervisning inte handlar om en elev och en lärare måste undervisningen utformas med hänsyn till flera individers förkunskaper, intresse och förmåga att lära och minnas.

Fortsätt läsa Inledning och reflektioner

Differentierings- problematiken i en skola för alla under 100 år

JOANNA GIOTA, INGEMAR EMANUELSSON

I denna artikel kommer vi att på olika sätt behandla differentieringsproblematiken, både innan och efter införandet av grundskolan – en skola för alla – i början av 1960-talet. Vi kommer att visa hur behovet av specialundervisning, som ökade kraftigt under grundskolans första decennier, kom att förstås som skolans behov av differentieringsmöjligheter snarare än ”speciella” elevers.

Detta innebar en breddning av perspektivet i diskussioner och synsätt, eftersom man tidigare i stort sett begränsat begreppet till enbart frågan om hur man bäst skulle kunna ta tillvara ”begåvningarna”.
Det vill säga, de elever som tidigare normalt gått över till realskolorna. Vi kommer att hänvisa till skrivningar i utrednings- och kommissionstexter, styrdokument, forskning och debatter. Trots att de övergripande målen i styrdokumentens portalparagrafer inte ändrats nämnvärt sedan 1940- och 1950-talen, har på senare tid kraven på tillgång till avskild specialundervisning återigen ökat. För erfarna specialpedagoger och skolverksamma, såväl som forskare, känns det som att det skulle vara fråga om ”att börja om från början igen”.

Fortsätt läsa Differentierings- problematiken i en skola för alla under 100 år

Övergång från skola till arbete i ett historiskt perspektiv: den svenska ”sinnesslövården” under 1900-talets första hälft

av THOMAS BAROW

En nyanserad historiesyn. Hur ser de historiska rötterna till dagens situation ut? Det är en fråga som alltid bör diskuteras när samhälleliga förändringar är aktuella.

Detta gäller också för den aktuella implementeringen av den reformerade gymnasiesärskolan, och här särskilt övergången från skola till arbete, som var en av drivkrafterna bakom reformen (SOU 2011:38). Att etableras på arbetsmarknaden är betydligt svårare för gymnasiesärskolans elever än för andra elever (Arvidsson et al., 2013).

Fortsätt läsa Övergång från skola till arbete i ett historiskt perspektiv: den svenska ”sinnesslövården” under 1900-talets första hälft

Differentiering och likvärdighet i backspegeln – ett utvecklingsperspektiv

JEREMIAS (JERRY) AULIN ROSENQVIST

Alan Dyson, vid Manchester University, gjorde vid ett seminarium på Malmö högskola hösten 2014 en intressant vinkling av specialpedagogikens utveckling under de senaste decennierna. Han exemplifierade med förändringen av innebörden i begreppen integration och inklusion över tid och använde sig själv som ”norm”.

Han antydde därvid att han idag betraktas som en radikaliserad förespråkare för en fördjupad inklusion, medan han själv menar sig stå kvar vid den inställning han alltid haft beträffande inkludering i skolan. Det är sålunda den specialpedagogiska inkluderingspraktiken som har blivit mindre radikal medan han själv har samma förhållning som tidigare, menar Dyson. (En liknande föreläsning, under rubriken ”From Special Needs to Equity”, finns inspelad från Specialpedagogiska skolmyndighetens konferens Lika värde 2014 /Dyson, 2014/.) Dyson beskriver förhållanden i Storbritannien. Här nedan skall göras ett försök att ge en bild av motsvarande utveckling i Sverige, med några internationella utblickar.

Fortsätt läsa Differentiering och likvärdighet i backspegeln – ett utvecklingsperspektiv

Translate »