Artikel

Det svenska skolhuset i Central park – att skapa och använda utlandsbilder av skolan

CHRISTIAN LUNDAHL

På västra sidan av Central park i New York vid 79e gatan, inte alls långt ifrån det berömda minnesmärket över John Lennon, står sedan 1877 ett svenskt skolhus som benämns The Swedish Cottage. Skolhuset byggdes ursprungligen av svenskt trä och av svenska hantverkare till världsutställningen i Filadelfia 1876.

Hur kom det sig att Sverige gjorde denna i jämförelse ganska kraftfulla ansträngning att ställa ut ett helt skolhus? Var skolhuset representativt, eller vad annars kan det sägas ha representerat? Vad hade skolhuset för effekt på besökarna på världsutställningen, och hade den svenska ansträngningen i USA någon återverkanseffekt hemma i Sverige? Jag ska försöka ge svar på dessa frågor utifrån arkivmaterial, officiella handlingar från världsutställningarna och med hjälp av tidningsartiklar.

Fortsätt läsa Det svenska skolhuset i Central park – att skapa och använda utlandsbilder av skolan →

Artikel

Estetikens triumf: Skolan på världsutställningen i Paris 1900

JOAKIM LANDAHL

Utan överdrift skulle man kunna åt senare hälften af innevarande sekel gifva beteckningen ”utställningarnas tidevarf”; ty ett af dess kännetecken är just det formliga raseri för uppvisningar af allehanda slag, hvilket för närvarande gör sig gällande.
– Otto Salomon 1884.

Världsutställningen som internationell pedagogisk tävling

Idag jämförs nationers skolor med hjälp av storskaliga internationella mätningar. Trots sin relativt korta historia har de etablerats som en nästan självklar måttstock på hur skolväsendet fungerar i ett land. Men även om PISA och motsvarande undersökningar har en kort historia är internationella jämförelser mellan nationer inte någon nyhet.
Den här artikeln handlar om en tidig form av internationella jämförelser av skolor: pedagogiska utställningar på världsutställningar. Dessa fungerade på flera sätt analogt med dagens storskaliga kunskapsmätningar. När länder presenterade sitt undervisningsväsen i utställningsform var det en form av tävlan, och aktörerna som deltog var nationer. Att man verkligen tävlade underströks av att priser och medaljer delades ut. Samtidigt som man tävlade försökte man också lära sig av varandra.

Fortsätt läsa Estetikens triumf: Skolan på världsutställningen i Paris 1900 →

Artikel

Internationella mätningar och historien om PISA

ULF P LUNDGREN

Berättelsen om internationella mätningar går tillbaka till trettiotalets början. Den ekonomiska krisen – den stora depressionen – hade börjat med ”Wall Street – kraschen” 29 oktober 1929.
I Sverige nåddes kulmen med Krügerkraschen 1932. Fascismen bredde ut sig i Tyskland, Italien, Spanien och Portugal. År 1933 blir Hitler rikskansler.

Den nya pedagogiken grundad i progressivismens idéer om nyttan och individen i centrum hade utvecklats i Europa och USA åren före och efter sekelskiftet. Under tjugotalet pågick en rad olika försök utgående från progressivismen. I Europa tog den sig framför allt uttryck i aktivitetspedagogiken. Denna hade sina rötter i tanken om människans verksamhet som grund för medvetande, lärande och identitet. Betydelsefulla pedagoger var Georg Kerschensteiner (Arbeitsschule) i Tyskland, Rudolf Steiner i  Österrike, Celestin Freinet (“Education du travail”) i Frankrike, Adolphe Ferrière, (”L’Ecole active”) i Schweiz  och Peter Petersen (Jenaplanen) i Tyskland. Elsa Köhler från Österrike kom att verka i Norge och Sverige med fortbildning för lärare i aktivitetspedagogik. De europeiska reformpedagogerna hade utbyte med och följde den progressiva idédebatten i USA. Mot 30-talets mitt förändras samhällsklimatet och en svart pedagogik träder in i Europa.

Fortsätt läsa Internationella mätningar och historien om PISA →

Artikel

Föregångare på efterkälke? Internationella kunskapsmätningars inverkan på tysk och svensk utbildningspolitik efter år 2000

JOHANNA RINGARP

Internationella kunskapsmätningar som ”Trends in International Mathematics and Science Study”(TIMSS) och ”Programme for International Student Assessment” har fått ett stort genomslag i utbildningsdebatten.

Att vara ”bäst i klassen” har blivit ett mål att sträva efter för länderna. Vad innebär det då när elevernas kunskapsresultat inte lever upp till den självbild som en nation har på sig själv som utbildningsland?

I följande text presenterar jag mitt pågående forskningsprojekt som analyserar den utbildningspolitiska utvecklingen i Tyskland respektive Sverige efter PISA 2000.

Fortsätt läsa Föregångare på efterkälke? Internationella kunskapsmätningars inverkan på tysk och svensk utbildningspolitik efter år 2000 →

Artikel, Tidskrift, Vägval i Skolan

Nr 1 / 2014, Tema: Kvalitet

Innehållsförteckning Vägval nr 1 / 2014

Artikel

Vägval i skolans historia – nu i digital form

ELISABET RUDHE

Återblick och pånyttfödelse. Tidskriften ”Vägval i skolans historia” återföds nu i digital form efter att ha legat slumrande under en period. Det första digitala numret innehåller fyra tidigare publicerade artiklar och en för numret nyskriven artikel. Tanken är att i fortsättningen försöka åstadkomma temanummer.

Digitaliseringen innebär att Vägval i skolans historia blir tillgänglig och sökbar på ett helt annat sätt än tidigare. Det betyder inte att behovet av medlemmar som betalar medlemsavgifter till Föreningen för svensk undervisningshistoria (FSUH) minskar. Betala därför medlemsavgiften på 250 kronor till plusgiro: 58001-9 så fort som möjligt om du inte gjort det tidigare. För studenter kostar det 100 kronor och för makar som bara vill ha en uppsättning av årsböckerna är taxan 300 kronor.

Fortsätt läsa Vägval i skolans historia – nu i digital form →

Artikel

Nittio år i undervisningshistoriens tjänst

ESBJÖRN LARSSON

I år är det 90 år sedan Föreningen för svensk undervisningshistoria (FSUH) grundades och sedan dess har föreningen publicerat inte mindre än 216 volymer i sin skriftserie »Årsböcker i svensk undervisningshistoria» (ÅSU). Den här texten beskriver föreningens utveckling under dessa år i ett försök att framförallt karaktärisera föreningens huvudverksamhet, utgivningen av årsböckerna.

Utöver föreningens utgivning bygger denna framställning på tidigare skrifter som givits ut i samband föreningens jubiléer. Därtill har även föreningens årsboksredaktör, Stig G. Nordström, bidragit med värdefull kunskap.

Fortsätt läsa Nittio år i undervisningshistoriens tjänst →
Artikel

Förskolorna som försvann. Småbarnsskolornas marginalisering 1860–1937

JOHANNES WESTBERG

Förskolans historia är längre än vad man i allmänhet tror. Långt före de senaste decenniernas expansion beledsagad av barnstugeutredningen (1972/1974), Pedagogiskt program för förskolan (1987) och Läroplan för förskolan (1998) fanns allmänna eller offentliga inrättningar, öppna för barn under skolåldern.

Fortsätt läsa Förskolorna som försvann. Småbarnsskolornas marginalisering 1860–1937 →

Artikel

Folkskollärarna och naturvetenskapen i 1800-talets folkskola, en professionaliseringshistoria

MAGNUS HULTÉN

När naturvetenskapens historia i grundläggande utbildning skrivs så uppmärksammas framför allt kända vetenskapsmän. Dessa bidrog till att etablera en naturvetenskap för folket, Naturlära, som ämnet kallades i folkskolan. Vad som inte uppmärksammats är att även folkskollärare tidigt skrev läromedel i ämnet. Faktum är att de mot slutet av 1800-talet hade övertagit stafettpinnen från vetenskapsmännen. Och inte bara det, de hade även förändrat Naturläran i grunden. De förvetenskapligade innehållet, kan man säga, och det i dubbel bemärkelse.

För det första förändrade de framställningen av naturen så att naturvetenskapen blev mer synlig. Det var under 1800-talet som naturvetenskapen blev en specialiserad vetenskap. Medan vetenskapsmännen inte nämnvärt lät denna utveckling få inverkan på innehållet i läroböckerna, utan skrev på i en gammal tradition av nyttig kunskap – en tradition med rötter i 1700-talet och den typen av rön som förmedlades av Kungliga vetenskapsakademin – så såg folkskollärarna till att rensa ut i och förändra innehållet så att en mer modern och laboratoriebaserad naturvetenskap gavs plats.

Fortsätt läsa Folkskollärarna och naturvetenskapen i 1800-talets folkskola, en professionaliseringshistoria →

Artikel, Matematik

Från kulram till datorer

GUDRUN MALMER

Titeln på en av mina böcker är ”Matematik – ett glädjeämne”. Den innehåller sju av mina totalt tolv biennalföreläsningar (1980–1992). Mottot för den allra första biennalen år 1980 var just Matematik – ett glädjeämne. Men orsaken till att jag valde den titeln beror också på att jag verkligen har och länge haft ett kärleksfullt förhållande till mate­matiken.

Tyvärr är det alltför få som instämmer i detta, färre ju längre tid de tillbringat i skolan och där blivit utsatta för matematikundervisning. Varför det är så har upptagit både tid och intresse inte bara under min aktiva tid i skolan utan även efter min pensionering.

Fortsätt läsa Från kulram till datorer →

Translate »