Redaktionskommitté för Vägval i skolans historia
Sara Backman Prytz, Uppsala, är gymnasielärare i svenska och historia, och fil. mag. i litteraturvetenskap. Sara disputerade 2014 på avhandlingen ”Borgerlighetens döttrar och söner. Kvinnliga och manliga ideal bland läroverksungdomar, ca. 1880−1930” vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet.
Roger Bodin är speciallärare och var under 90-talet med om att bygga upp Individuella programmet vid Vallentuna gymnasium. Har senare arbetat vid gymnasieskolans introduktionsprogram. Arbetar fortfarande tidvis vid Vallentuna gymnasium. Från 1995 till 2007 var han ledamot i Lärarförbundets förbundsstyrelse, mellan 2001 och 2007 som vice ordförande. Under den perioden hade han en central roll i implementeringen av lärares yrkesetik. Roger har också varit vice ordförande i Lärarstiftelsen. Sedan en tid tillbaka är han styrelseledamot i nättidningen Skola och Samhälle.
Bertil Bucht, Medlem i FSUH sedan 15 år. Utbildning: Fil lic. i slaviska språk, Lärarutbildning, Yrkeskarriär: Lärare, Universitetslektor, Metodiklektor, Skolledare 1971-76 Tjänsteman i Skolöverstyrelsen 1976-80, i Utbildningsdepartementet 1980-1995 och i Internationella programkontoret inom utbildningsområdet (EU-program) 1996-2006.Övertog 2006 redaktörskapet för Vägval från dess grundare Sven-Åke Johansson. Bertil är även ledamot i FSUH:s styrelse.
Britten Ekstrand, docent i pedagogik. Mitt forskningsintresse kretsar kring pedagogik/utbildningsvetenskap och informationsvetenskap, forskningsöversikter och forskningssynteser. Vidare forskningskommunikation, utbildningars vetenskapliga grund, samt relationen teori och praktik. Den forskning jag bedrivit har också medfört några djupdykningar på områden som närvaro kontra frånvaro och avhopp i grundskolan samt detsamma i högre utbildning och särskilt vid distansstudier. Med ett grundlagt intresse för pedagogikhistoria genom mitt avhandlingsarbete om småbarnsskolans hundraåriga historia, en studie med fokus på förändring i den inre pedagogiska verksamheten, finns som regel alltid ett historiskt perspektiv med i all min forskning.
Jakob Evertsson, f. 1975, är docent och forskare vid historiska institutionen, Uppsala universitet. Han leder för närvarande ett utbildningshistoriskt forskningsprojekt finansierat av Vetenskapsrådet med titeln ”Skolinspektionen och implementeringen av folkskolan i Sverige 1861-1930”. I projektet granskas undervisningens framväxt i de olika ämnena genom att analysera folkskoleinspektörernas berättelser och skolrådsprotokoll på lokalnivån. Han har tidigare forskat bland annat om den tidigmoderna skolan i Sverige under 1500-talet.
Joanna Giota, Göteborg är professor pedagogik vid Göteborgs universitet. Huvudsakligt forskningsintresse är barns och ungdomars egna syften med att gå i skolan och härmed hur olika typer av motivation hänger samman med deras prestationer över tid, deras självuppfattning och välbefinnande, framtida studieval, familjebakgrund och kön. Vilken inverkan faktorer såsom läroplaners innehåll och gestaltning samt stödinsatser har på elevers växande och livschanser ligger också inom forskningsintresset. Studierna bygger på longitudinella och nationellt representativa data.
Agnes Hamberger är gymnasielärare i historia och engelska och doktorand i utbildningssociologi vid Uppsala universitet. Agnes avhandlingsprojekt handlar om flickor i den svenska folkskolan 1840-1919.
Magnus Hultén, Linköping Biträdande professor i naturvetenskapernas didaktik vid Linköpings universitet. Huvudsakligt forskningsintresse är policy, bedömning och utbildningshistoria med inriktning mot naturvetenskap och teknik i folkskola och grundskola. Han driver det av Vetenskapsrådet finansierade projektet Elever på gränsen, en studie av de senaste decenniernas reformer av den svenska skolan. Han driver även projektet Animerad kemi, ett projekt om animation som hjälpmedel i yngre barns lärande av kemi, finansierat av Skolforskningsinstitutet.
Joakim Landahl, är professor i pedagogik med inriktning mot utbildningshistoria. Han har bland annat publicerat Politik och pedagogik: en biografi över Fridtjuv Berg (2016), Stad på låtsas (2013), Den läsande läraren (2009) och Auktoritet och ansvar (2006). För närvarande forskar han om internationella kunskapsmätningar och om skolkrisernas historia. Joakim är ledamot i FSUH:s styrelse.
Agneta Linné, Örebro är professor emerita i pedagogik vid Örebro universitet. Hennes forskning ägnas utbildningshistoria, läroplansteori, forskning om lärares utbildning och arbete samt kunskapstraditioner i högre utbildning. Ett spår gäller hur utbildning av lärare för obligatorisk skola tagit form historiskt, hur dess innehåll skiftat över tid utifrån förändrade samhälleliga intressen, värderingar och pedagogiska traditioner, och vilka krav som ställts på en god lärare i olika tider. Andra studier gäller lärares arbete och hur den pedagogiska praktiken kom att ta lektionens form, med givna regler för hur talet mellan lärare och elev skulle gestaltas. Under senare år har Agneta Linné också studerat möten mellan kunskapstraditioner och kunskapskulturer i högre utbildning. Hon har även undersökt liv och strategier hos kvinnliga pedagoger verksamma kring sekelskiftet 1900. (Foto: Linn Björkstrand)
Ulf P Lundgren, Uppsala Professor emeritus, Uppsala universitet. Psykolog 1968, Filosofie doktor 1972, Docent Göteborgs universitet (1972), Professor pedagogik och Psykologi Aalborg universitet 1974, Professor pedagogik, Högskolan för lärarutbildning i Stockholm (HLS) 1975, Rektor HLS 1990, Generaldirektör Skolverket 1991, Professor utbildningspolitik Uppsala universitet 2000, Huvudsekreterare Vetenskapsrådet 2004 – 2008. Senior professor Uppsala universitet 2009 – 2011.
Gästprofessor University of Illinois at Urbana-Champaign, USA, Deakin University, Australia, Mälardalens högskola, Linnéuniversitetet, Nationellt Centrum för Matematikundervisning, Göteborgs universitet.
Ordförande vetenskapliga rådet Psykologförbundet, Föreningen för svensk undervisningshistoria, Skolverksutredningen, Läroplanskommittén, Barnomsorg- skolakommittén, 1999 års skollagsutredning, Centre for Educational Research and Innovation, OECD.
Ledamot styrelsen för KK-stiftelsen, styrelsen för Centre for Educational Research and Innovation, OECD, Pedagogiska nämnden,Mittuniversitets styrelse, Göteborgs universitetst styrelse, Utdanningvitenskapelige fakultetsstyret, Oslo universitet.
Sakkunnig utbildningsdepartementet, Sverige, Norge, Portugal, OECD, UNESCO, Europarådet, Världsbanken, Strategic Management Group OECD, Haut Conseil de l’évaluation de l’école, ministère éducation, Paris, SIA utredningen, Lärarutbildningskommittén,
Forskning, studier av klassrumsspråk, utvecklande av ramfaktorteorin som en del av läroplansteori, utvärderingsforskning, utbildningspolitik och utbildningshistoria.
Sofia Persson, Göteborg, är forskare och lektor vid Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet. Hon disputerade 2008 på en avhandling om läraryrkets uppkomst och förändring inom den grundläggande utbildningen i Sverige ca 1800-2000. I och med avhandlingsarbetet grundlades ett särskilt intresse för folkskollärares liv och arbete, inte minst utifrån ett genusperspektiv. Därtill är hennes forskningsfokus på lärares arbetsvillkor, fackliga organisering och professionella projekt.
Johanna Ringarp, är fil dr i historia och lektor i pedagogik med inriktning mot utbildningshistoria. Hon disputerade 2011 vid Lunds universitet på avhandlingen: Professionens problematik. Lärarkårens kommunalisering och välfärdsstatens förvandling (Makadam förlag). Hennes forskning är främst inriktad på välfärds- och utbildningsfrågor. För närvarande forskar hon om etableringsutbildningar för nyanlända och om epilepsins historia i Sverige. Foto: Clément Morin.
Elisabet Rudhe, Stockholm FK, Journalistexamen har varit journalist på Lärarnas tidning sedan starten 1990, dessförinnan på tidningen Fackläraren från 1986. Hon har också varit anställd som expert vid Skolverket under några år på 1990-talet. Har bland annat skrivit om forskning för Lärarnas tidning. Är sedan hösten 2013 pensionerad från Lärarnas tidning.
David Sjögren, Uppsala FD, forskare i historia vid historiska institutionen, Uppsala universitet. Han disputerade 2010 på en avhandling om svensk utbildningspolitik för inhemska minoriteter från sekelskiftet 1900 till grundskolans införande 1962. Hans forskning efter disputationen har bland annat behandlat den tidiga folkskollärarkårens relationer till skolledning, föräldrar och allmogen samt assimilerings- och integrationsaspekter gällande romer i Sverige under 1900-talet. Den senare forskningen har genomförts inom ramen för regeringens vitboksprojekt om övergrepp och oförrätter mot romer under 1900-talet, inom vilket han också var anställd som ämnessakkunnig.
Jonas Qvarsebo är docent och lektor i utbildningsvetenskap vid fakulteten för lärande och samhälle, Malmö Universitet. Hans forskningsintressen kretsar kring utbildning, fostran och medborgarskap i ett historiskt perspektiv. Han har särskilt intresserat sig för utbildningsinstitutioner, både skola och förskola, som en arena där unga och barn observeras, klassificeras och formas på olika sätt. Inspirerad av Michel Foucault och governmentalitytraditionen fokuserar han på olika vetanden, tekniker och praktiker som har växt fram i anslutning till utbildningsinstitutioner och pedagogiska program och dess konsekvenser för såväl individer som samhället i stort.