Etikettarkiv: barnobservationer

Talet om material och arbetssätt i barnträdgårdens historia

ANNELIE FREDRICSON

Vilket material och vilket arbetssätt som förskolan ska arbeta med är frågor som varit och är en betydande del av förskolan verksamhet. Det är frågor som har haft och har som mål att skapa de bästa förutsättningarna för barns utveckling och lärande, oavsett när i förskolans historia. I detta bidrag lyfter jag fram några röster i form av skribenter som blev kända för mig under arbetet med avhandlingen Barnträdgårdens didaktik. Kontinuitet och förändring i talet om material och arbetssätt i tidskriften Barnträdgården 1918–1945. Syftet var att undersöka hur tidskriftens innehåll, som handlade om material och arbetssätt, skapade föreställningar om innehållet i barnträdgårdens verksamhet. Vilka argument framfördes för att bibehålla eller förändra material och arbetssätt?

Fortsätt läsa Talet om material och arbetssätt i barnträdgårdens historia

Inledning

GÄSTREDAKTÖRER: ANNE-LI LINDGREN & SARA BACKMAN PRYTZ

Med början under det sena 1700-talet ökade det vetenskapliga intresset för barn och barndom – barn behövde studeras och forskas på och fick med detta alltså en ny position som studieobjekt. Barnobservationer började utvecklas som metod.

Barnobservationer har alltså en lång tradition i barnforskningens och pedagogikens brokiga historia. Vi lyfter här inledningsvis fram en mindre känd del av denna historia, nämligen den om de barnobservationer som dokumenterats i dagböcker från ett barns födelse och framåt, här kallade barndagböcker (engelska: baby diaries).

Fortsätt läsa Inledning

Nya perspektiv på förskolans historia: Etnografiska ögonblicksbilder från lek och institutionellt vardagsliv på 1930-talet

ANNE-LI LINDGREN, INGRID SÖDERLIND

1930-talet var en tid präglad av förändringsvilja och öppenhet för nya influenser såväl politiskt som i undervisning och vardagsliv, åtminstone i västvärlden. I Sverige var allmän och lika rösträtt nyligen införd, barnfamiljernas levnadsförhållanden lyftes fram i samhällsdebatten och aktörer med anknytning till lärarorganisationer och nationell utbildningspolitik stred för att skolans undervisning och nya teknologiska landvinningar som film och radio skulle användas för att sprida arbetsformer och idéer som gjorde medborgarna delaktiga i offentligheten. Skolbarn var en särskilt viktig målgrupp (Lindgren 1999). Även när det gäller förskoleliknande verksamheter pågick stora förändringsarbeten vid samma tid. Institutionerna för barn innan skolåldern hade lite olika karaktär, men gemensamt för dem var att de till skillnad från skolan inte omfattades av några regelverk och de erhöll inte heller några statliga bidrag (Lindgren & Söderlind 2019).

Fortsätt läsa Nya perspektiv på förskolans historia: Etnografiska ögonblicksbilder från lek och institutionellt vardagsliv på 1930-talet