folkskollärare | FÖRENINGEN SVENSK UNDERVISNINGSHISTORIA // TIDSKRIFTEN VÄGVAL i SKOLANS HISTORIA

EMIL MARKLUND

Under 1850-talet öppnades läraryrket upp för kvinnor i Sverige och under det kommande seklet expanderade utbildningsväsendet från rudimentärt till väletablerat. Utifrån socio-ekonomisk bakgrund och med avstamp i levnadsbanorna hos tre kvinnliga lärare fokuserar denna undersökning på bakgrundsförhållanden hos lärare i norra Sverige. De tre lärarnas socio-ekonomiska bakgrund sätts därefter in i ett större sammanhang där bakgrunden för nästan 1200 lärare redovisas. Resultaten visar att de bättre möjligheterna till lärarutbildning för kvinnor medförde att Västerbotten under studieperioden hade en högre andel kvinnliga lärare än övriga Sverige (ca 80%).

Fortsätt läsa Komministerdottern Magdalena, skomakardottern Lotten och hemmansägardottern Hilda – Den socio-ekonomiska bakgrunden hos lärare i norra Sverige under sent 1800- och tidigt 1900-tal →

MAGNUS HULTÉN

När naturvetenskapens historia i grundläggande utbildning skrivs så uppmärksammas framför allt kända vetenskapsmän. Dessa bidrog till att etablera en naturvetenskap för folket, Naturlära, som ämnet kallades i folkskolan. Vad som inte uppmärksammats är att även folkskollärare tidigt skrev läromedel i ämnet. Faktum är att de mot slutet av 1800-talet hade övertagit stafettpinnen från vetenskapsmännen. Och inte bara det, de hade även förändrat Naturläran i grunden. De förvetenskapligade innehållet, kan man säga, och det i dubbel bemärkelse.

För det första förändrade de framställningen av naturen så att naturvetenskapen blev mer synlig. Det var under 1800-talet som naturvetenskapen blev en specialiserad vetenskap. Medan vetenskapsmännen inte nämnvärt lät denna utveckling få inverkan på innehållet i läroböckerna, utan skrev på i en gammal tradition av nyttig kunskap – en tradition med rötter i 1700-talet och den typen av rön som förmedlades av Kungliga vetenskapsakademin – så såg folkskollärarna till att rensa ut i och förändra innehållet så att en mer modern och laboratoriebaserad naturvetenskap gavs plats.

Fortsätt läsa Folkskollärarna och naturvetenskapen i 1800-talets folkskola, en professionaliseringshistoria →