Innehållsförteckning Vägval nr 3–4 / 2014
Välkommen till senaste numret av Vägval.
LARZ JOHANSSON
Låt mig börja med ett citat, hämtat från Johan Ludvig Runebergs ”Färik Ståls sägner” där han låter huvudpersonen på sin ålders höst utbrista ”Jo, därom kan jag ge besked, om herrn så vill, ty jag var med”. Till denna närvaro skall jag återkomma lite senare i denna text.
Debatten om skolan och elevernas allt sämre prestationer har varit livlig under senare år och nådde nya höjder under den senaste valrörelsen. Om man bemödar sig att se bortom alla övertoner och försök att finna syndabockar så framträder en mångfasetterad bild som föga lämpar sig enkla beskrivningar eller enkla lösningar. Käcka utrop som att återförstatliga skolan avslöjar bara en förskräckande historielöshet och brist på fundamentala kunskaper om de processer som format den skola vi ser i dag. De är inte heller någon bra grund på vilken man kan bygga kommande reformer.
ERLAND RINGBORG
Det politiska språket är förrädiskt. Appellen ”Förstatliga skolan!” klingar falskt i mina öron, liksom påståendet att skolan kommunaliserades 1991.
Vad som då hände var att ansvaret för – de redan hos kommunerna anställda – lärarnas löne- och anställningsvillkor fördes över från staten till de kommunala huvudmännen. Men i fråga om ansvar för skolan som helhet kan det aldrig vara fråga om stat eller kommun.
Fortsätt läsa Skolan, staten och kommunerna – några reflektioner
STINA HALLSÈN, JOHANNA RINGARP
HENRIK ROMÁN, ANDREAS NORDIN
Krav på och diskussioner kring ett förstatligande av skolan har de senaste åren framförts i olika sammanhang från en rad olika aktörer, såsom politiker, media och fackliga företrädare. Trots att det i dessa önskemål sällan framgår vad det är som bör förstatligas (Jarl 2012) så är kraven på att staten ska vara huvudman för skolan ofta förknippade med visioner om att en sådan ansvarsförskjutning skulle leda till en ökad likvärdighet i det svenska skolsystemet (se t ex Björklund & Nylander 2014; Björklund & Fjelkner 2011; Lärarnas Riksförbund 2011; Sveriges Radio 2014).
Att det ofta talas om ett återförstatligande istället för ett förstatligande inrymmer också en föreställning om en återgång till något som varit, om att vrida klockan tillbaka till en tid med ett likvärdigt skolsystem.
Fortsätt läsa Skolans villkor som kommunal angelägenhet under 60 år
ELISABET RUDHE
Slutsatsen i utredningen är att staten inte får abdikera från sitt ansvar för skolan. Men vad det innebär konkret ingår inte i utredningens uppdrag att uttala sig om.
Det är inte realistiskt att gå tillbaka till de ansvarsförhållanden och den centraliserade regelstyrning som rådde före kommunaliseringen. En modern skola med statligt huvudmannaskap skulle kräva en regional eller lokal statlig förvaltning med en viss självständighet från regeringen eller de centrala skolmyndigheterna, står det i utredningen.
