Etikettarkiv: grundskolereform

Inledning

BRITTEN EKSTRAND

Vägval i skolans historia bjuder i detta nummer på fem från varandra fristående artiklar. I den inledande artikeln av Hampus Östh Gustafsson visas hur humanismens kris återkommande påtalats i 1900-talets utbildningspolitik och till vad nytta. Artikeln bygger på Östh Gustafssons avhandling från 2021. Påföljande artikel av Helena Holmlund lyfter frågan om den nioåriga grundskolan bidrog till förbättrade livschanser. Svårigheter i forskning på området lyfts bland annat fram. I den tredje artikeln beskriver Johanna Sjöberg och Johanna Sköld barnpensionatens korta historia. Ett fenomen i landet som främst förekom mellan 1920- och 1950-talet. Härefter skildras de svenska småbarnsskolorna i internationell belysning, vilket ger stöd åt bilden av småbarnsskolornas skiftande verksamhet under dess hundraåriga historia. Avslutningsvis ställer Åsa Karlsson Sjögren frågan om vilka egenskaper eller kvalifikationer skolmästarinnor och skolmästare kan tillskrivas i några skolor för fattiga barn omkring sekelskiftet 1800.

Fortsätt läsa Inledning

Nioårig grundskola för alla bidrog till förbättrade livschanser

HELENA HOLMLUND

Att utbildning är en nyckel till välstånd kan många skriva under på. Genom utbildning kan människor förbättra sina kunskaper och färdigheter och bidra mer till samhällsekonomin, och på samma gång kan individens egna livschanser stärkas, till exempel genom att utbildning minskar risken för arbetslöshet, bidrar till bättre hälsa, och stärker individens deltagande i samhället.

Fortsätt läsa Nioårig grundskola för alla bidrog till förbättrade livschanser

25 år som förändrade skolan: Grundskolans införande 1947-1972 ur ett kommunalt perspektiv

HENRIK ROMÁN, JOHANNA RINGARP

I den här artikeln tar vi upp grundskolereformens genomförande ur ett kommunalt perspektiv, med särskilt fokus på skillnader mellan stad och landsbygd. Störst uppmärksamhet ägnar vi landsbygdens villkor i samband med genomförandet av reformen. Artikeln bygger på data inhämtade i vårt forskningsprojekt ”Vem har styr skolan?” där vi följer den kommunala skolans och skolpolitikens utveckling 1950 – 2010, främst genom att studera kommunerna Stockholm, Tierp och Växjö. [1]. I denna artikel kommer vi dock att ta ett lite bredare grepp och ge exempel även från andra kommuner. Artikeln består av fem delar: Enhetsskoleförsöken; Kommunernas möjligheter att få delta i försöken; Högstadiefrågans lösning – några kommunala varianter; Grundskolans genomförande i Stockholm, Växjö och Tierp; Stad och land – hur skapa en skola för alla kommuner?

Fortsätt läsa 25 år som förändrade skolan: Grundskolans införande 1947-1972 ur ett kommunalt perspektiv