JOHANNA RINGARP
I boken Att möta tidens krav skildrar författaren Leif Mathiasson initierat och kunnigt Lärarförbundets historia och utveckling från bildandet 1991 fram tills idag.
JOHANNA RINGARP
I boken Att möta tidens krav skildrar författaren Leif Mathiasson initierat och kunnigt Lärarförbundets historia och utveckling från bildandet 1991 fram tills idag.
PETER BERNHARDSSON
I en så kallad mantalsuppgift – en form av skattedeklaration – från 1835 redovisade läraren Frans Rouget sin familj och sina tjänare i hemmet på Götgatan i Stockholm. För de två sönerna Johan och Emile gjorde han noteringen ”biträder sin fader” och avslöjade därmed att flera av familjens medlemmar var verksamma inom den undervisning han bedrev. Möjligen deltog även hustrun och döttrarna i undervisningen. Döttrarna skulle i alla fall senare förestå egna flickpensioner i huvudstaden. Rouget är ett exempel på de ”undervisande familjer” som verkade i 1800-talets Stockholm. Med undervisande familjer menas här familjer eller hushåll där flera medlemmar samtidigt och oftast tillsammans verkade som lärare på den privata undervisningsmarknaden.
Fortsätt läsa Privatundervisning som familjeföretag i 1800-talets Stockholm
JOHANNES WESTBERG
Skolväsendenas framväxt tillhör utan tvekan ett av de senaste århundrandenas viktigaste förändringar. Från att ha varit något framförallt förbehållen en elit, blev skolan en självklar del av vardagen för de allra flesta.
Idag är rätten till utbildning inskriven i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna (artikel 24), och hela 91 procent av alla världens barn gick i skola enligt UNICEF:s senaste uppgifter från 2012. I Västvärlden var detta en utveckling som kommit långt redan vid 1900-talets början.
Fortsätt läsa Hur ska folkskoleväsendets framväxt förklaras?