FAY LUNDH NILSSON
Redan under 1800-talets första hälft hade frågan om att få fler att ägna sig åt näringsyrken i stället för ”tärnade” yrken i statens tjänst diskuterats i såväl riksdagen som bland skolfolk. Bättre utbildningsmöjligheter och en i förlängningen högre grad av social rörlighet ansågs gynna en snabbare industrialiseringsprocess och därmed också Sveriges konkurrenskraft på de internationella marknaderna. Vid 1800-talets mitt framstod bristen på tekniskt kunnig personal som akut. Inom de lokalt och regionalt baserade industrierna hade de flesta förmän och personer i ledande ställning ingen annan utbildning än den de kunnat få genom praktiskt arbete direkt på arbetsplatsen. För att råda bot på bristen på tekniskt utbildad personal och för att stödja den regionala industriella och ekonomiska utvecklingen beslöt riksdagen därför i början av 1850-talet att inrätta ett antal tekniska elementarskolor. Denna artikel handlar om lokaliseringen av skolorna, vad de erbjöd av undervisning samt i vilken mån de kan sägas ha uppfyllt ambitionen att stärka den regionala utvecklingen.
Fortsätt läsa En ny utbildning för ett nytt Sverige – Den tekniska elementarskolan 1855–1920