Etikettarkiv: Jämförelse

Artikel, Nytt nummer, Tidskrift, Vägval i Skolan

Nr 2/14, Tema: Internationella jämförelser

Innehållsförteckning Vägval nr 2 / 2014

Inledning
Detta temanummer handlar om internationella jämförelser av skolor och skolsystem. Det är en dagsaktuell fråga som också har historiska rötter, och som på flera sätt har utbildningshistorisk relevans.

Det exempellösa inflytande som internationella kunskapsmätningar har fått har, bland mycket annat, påverkat den allmänna uppfattningen av utbildningens historia. Genom att mätningar som PISA, TIMSS och PIRLS upprepas med jämna intervall har de bidragit till ett nytt sätt att tala om hur den nutida skolan förhåller sig till hur skolan såg ut under tidigare decennier. Skolan beskrivs i ökande utsträckning i termer av försämring eller förbättring, och dessa processer utmålas som objektivt mätbara. På så sätt bidrar de internationella mätningarna till att skapa en särskild syn på historiska processer. Vi skolas in i att tänka på utbildningens historia i statistiska termer, och i Sverige sammanfattas denna skenbart objektiva bild just nu i form av en slokande kurva i en graf. Den massiva spridningen av dessa data har gjort att väldigt många har en uppfattning om hur skolan historiskt har förändrats. Med OECD i bakfickan har alla blivit en form av utbildningshistoriker…

Fortsätt läsa Nr 2/14, Tema: Internationella jämförelser →

Artikel

Det svenska skolhuset i Central park – att skapa och använda utlandsbilder av skolan

CHRISTIAN LUNDAHL

På västra sidan av Central park i New York vid 79e gatan, inte alls långt ifrån det berömda minnesmärket över John Lennon, står sedan 1877 ett svenskt skolhus som benämns The Swedish Cottage. Skolhuset byggdes ursprungligen av svenskt trä och av svenska hantverkare till världsutställningen i Filadelfia 1876.

Hur kom det sig att Sverige gjorde denna i jämförelse ganska kraftfulla ansträngning att ställa ut ett helt skolhus? Var skolhuset representativt, eller vad annars kan det sägas ha representerat? Vad hade skolhuset för effekt på besökarna på världsutställningen, och hade den svenska ansträngningen i USA någon återverkanseffekt hemma i Sverige? Jag ska försöka ge svar på dessa frågor utifrån arkivmaterial, officiella handlingar från världsutställningarna och med hjälp av tidningsartiklar.

Fortsätt läsa Det svenska skolhuset i Central park – att skapa och använda utlandsbilder av skolan →

Artikel

Estetikens triumf: Skolan på världsutställningen i Paris 1900

JOAKIM LANDAHL

Utan överdrift skulle man kunna åt senare hälften af innevarande sekel gifva beteckningen ”utställningarnas tidevarf”; ty ett af dess kännetecken är just det formliga raseri för uppvisningar af allehanda slag, hvilket för närvarande gör sig gällande.
– Otto Salomon 1884.

Världsutställningen som internationell pedagogisk tävling

Idag jämförs nationers skolor med hjälp av storskaliga internationella mätningar. Trots sin relativt korta historia har de etablerats som en nästan självklar måttstock på hur skolväsendet fungerar i ett land. Men även om PISA och motsvarande undersökningar har en kort historia är internationella jämförelser mellan nationer inte någon nyhet.
Den här artikeln handlar om en tidig form av internationella jämförelser av skolor: pedagogiska utställningar på världsutställningar. Dessa fungerade på flera sätt analogt med dagens storskaliga kunskapsmätningar. När länder presenterade sitt undervisningsväsen i utställningsform var det en form av tävlan, och aktörerna som deltog var nationer. Att man verkligen tävlade underströks av att priser och medaljer delades ut. Samtidigt som man tävlade försökte man också lära sig av varandra.

Fortsätt läsa Estetikens triumf: Skolan på världsutställningen i Paris 1900 →

Artikel

Internationella mätningar och historien om PISA

ULF P LUNDGREN

Berättelsen om internationella mätningar går tillbaka till trettiotalets början. Den ekonomiska krisen – den stora depressionen – hade börjat med ”Wall Street – kraschen” 29 oktober 1929.
I Sverige nåddes kulmen med Krügerkraschen 1932. Fascismen bredde ut sig i Tyskland, Italien, Spanien och Portugal. År 1933 blir Hitler rikskansler.

Den nya pedagogiken grundad i progressivismens idéer om nyttan och individen i centrum hade utvecklats i Europa och USA åren före och efter sekelskiftet. Under tjugotalet pågick en rad olika försök utgående från progressivismen. I Europa tog den sig framför allt uttryck i aktivitetspedagogiken. Denna hade sina rötter i tanken om människans verksamhet som grund för medvetande, lärande och identitet. Betydelsefulla pedagoger var Georg Kerschensteiner (Arbeitsschule) i Tyskland, Rudolf Steiner i  Österrike, Celestin Freinet (“Education du travail”) i Frankrike, Adolphe Ferrière, (”L’Ecole active”) i Schweiz  och Peter Petersen (Jenaplanen) i Tyskland. Elsa Köhler från Österrike kom att verka i Norge och Sverige med fortbildning för lärare i aktivitetspedagogik. De europeiska reformpedagogerna hade utbyte med och följde den progressiva idédebatten i USA. Mot 30-talets mitt förändras samhällsklimatet och en svart pedagogik träder in i Europa.

Fortsätt läsa Internationella mätningar och historien om PISA →

Artikel

Föregångare på efterkälke? Internationella kunskapsmätningars inverkan på tysk och svensk utbildningspolitik efter år 2000

JOHANNA RINGARP

Internationella kunskapsmätningar som “Trends in International Mathematics and Science Study”(TIMSS) och “Programme for International Student Assessment” har fått ett stort genomslag i utbildningsdebatten.

Att vara ”bäst i klassen” har blivit ett mål att sträva efter för länderna. Vad innebär det då när elevernas kunskapsresultat inte lever upp till den självbild som en nation har på sig själv som utbildningsland?

I följande text presenterar jag mitt pågående forskningsprojekt som analyserar den utbildningspolitiska utvecklingen i Tyskland respektive Sverige efter PISA 2000.

Fortsätt läsa Föregångare på efterkälke? Internationella kunskapsmätningars inverkan på tysk och svensk utbildningspolitik efter år 2000 →