Juridifiering | FÖRENINGEN SVENSK UNDERVISNINGSHISTORIA // TIDSKRIFTEN VÄGVAL i SKOLANS HISTORIA

JOANNA GIOTA

Detta nummer av Vägval kan sägas kretsa kring frågor om motstånd och kamp i svensk skola. I en av artiklarna kommer läsaren att få följa en enskild lärares gärning och kamp i ett lokasamhälle vid sekelskiftet. För många läsare kan maj 1968 förknippas med student- eller ungdomsrevolt, men i en av artiklarna får vi veta hur maj 1968 kom att bli en rörelse i kampen mot bl.a. en ojämlik skola och en skola för alla och det motstånd den möter även idag. Om kamp eller motkamp handlar också artikeln om tidskriften Krut, som genom sina kritiska reportage, synliggjorde bl.a. betygskampen i kölvattnet av betygsutredningen 1973. En annan av numrets artiklar gör läsaren uppmärksam på att kampen om individers större möjligheter att få hävda sina rättigheter gentemot skolan genom lagstiftning kan få konsekvenser som man inte hade räknat med.

Fortsätt läsa Inledning →

CAROLINE RUNESDOTTER

Idag har de flesta skolor tillgång till någon form av juridisk expertis. Större kommuner har ofta anställda jurister som får ta sig an frågor som rör skolans verksamhet, som inte rektorer eller skolchefer klarar av. Och förutom dessa finns ofta personer i skoladministrationen med juridik i sin utbildning och med erfarenhet av att hantera rättsliga frågor i skolan, då framförallt uppgifterna att hantera klagomål och anmälningsärenden tenderar att ta alltmer tid och kräva mer resurser. När alltmer av det som ingår i skolverksamheten blir rättsligt reglerat och börjar tolkas i juridiska termer är det ett uttryck för juridifiering och förekomsten av alltmer juridisk expertis är i sin tur ett uttryck för att detta inte längre enbart kan hanteras av de professionella inom skolan. Men den rättsliga regleringen påverkar också hur vi uppfattar det som sker i skolan beroende på om du verkar inom skolan som lärare eller rektor, eller är elev respektive vårdnadshavare.

Fortsätt läsa Juridifiering i skolan – möjligheter och risker →