JOAKIM LANDAHL
Det här numret bjuder på fem utbildningshistoriska studier som bland annat handlar om marknadisering, internationell påverkan, barnträdgårdens historia, kristendomsundervisning och gymnasieinspektion.
JOAKIM LANDAHL
Det här numret bjuder på fem utbildningshistoriska studier som bland annat handlar om marknadisering, internationell påverkan, barnträdgårdens historia, kristendomsundervisning och gymnasieinspektion.
EMMA HELLSTRÖM
Att skolans religionsundervisning ska vara objektiv och icke-konfessionell för att svara upp mot religionsfriheten ses idag – oftast – som något självklart. Så har det emellertid inte alltid varit. Vid 1900-talets början när skolans religionsundervisning diskuterades intensivt i såväl lärarorganisationer som i politiska och kyrkliga sammanhang ansåg flertalet aktörer att religionsundervisningen utan problem kunde vara konfessionell och ändå svara upp mot de ökade kraven på objektivitet och religionsfrihet. Genom att lyfta fram hur begreppen konfessionalitet, objektivitet och religionsfrihet diskuterades under 1900-talets första decennier syftar denna artikel till att visa på hur förståelsen av dessa begrepp sammanfaller med och skiljer sig åt från hur vi idag förstår dessa begrepp.