kvinnor | FÖRENINGEN SVENSK UNDERVISNINGSHISTORIA // TIDSKRIFTEN VÄGVAL i SKOLANS HISTORIA

LOVISA SUMPTER

I FN:s konvention Elimination of Discrimination Against Women kan vi läsa om principen om lika rättigheter mellan män och kvinnor, en rättighet Sverige som stat har accepterat och aktivt bör implementera. Men fortfarande är det inom och mellan yrkesgrupper fortfarande stora skillnader. Sverige som är ett land vida känt för vara i framkant med jämställdhet uppvisar förhållandevis stor segregation på arbetsmarknaden. Förutom att kvinnor fortfarande får lägre lön för samma arbete ser vi att vissa områden har större segregation än andra. Ett exempel på ett sådant område är matematik och då på universiteten och de mer seniora anställningsformerna ex professorstjänst.

Fortsätt läsa Varför finns det så få kvinnliga professorer i matematik? →

AGNETA LINNÈ

I dagens utbildning av lärare möts traditioner med olika rötter. Under 1800-talet började statsmakten allt tydligare reglera utbildningen av lärare för folkundervisning och lärdomsskola. Lärarutbildning blev ett medel för staten att påverka och förbättra skolundervisningen. Utbildningen av lärare i folkskola och i läroverk tog då form utefter skilda spår. Under senare delen av 1900-talet började dessa båda utbildningar, liksom utbildningen av småskollärare, att steg för steg föras närmare varandra.

Processen var synnerligen dynamisk. Senare har utbildningen av allt fler pedagoger förts samman med utbildningarna av klass- och ämneslärare, något som inte gjort dynamiken mindre. Traditioner som formats av ledare för barnträdgårdar, arbetsstugor, skolor för handikappade, lärosäten för utbildning i teckning, musik, slöjd, hemkunskap och gymnastik, handels- och yrkesskolor, högre utbildning av sjuksköterskor, har mött de tidigare åtskilda utbildningarna av lärare i folkundervisning och läroverk.

Fortsätt läsa Några vägval i lärarutbildningens historia →