JOHANNA RINGARP
Artiklarna i detta nummer av Vägval åskådliggör den stora bredd som finns inom området utbildningshistoria. Det handlar om yrkesutbildningens historia, lärarutbildningens utveckling, religionens plats i skolan. Slutligen recenseras en nyutkommen bok på 1990-talets utbildningsreformer.
BRITTEN EKSTRAND
Vägval nr 2, 2018 har fem artiklar med skilda fokus. Texterna handlar dock alla i sin förlängning om övergripande mål i utbildningssystemet. Det handlar om undervisning för framtida beredskap, nationell identitet, skolornas likvärdighet och en skola för jämlikhet eller för arbetsmarknaden.
EMIL BERTILSSON
Höstterminen 2016 började drygt 16 000 studenter ett lärarutbildningsprogram vid något av de 27 lärosäten runt om i landet som utbildar blivande lärare. Sammantaget utgjorde dessa studenter drygt 16 procent av alla nybörjare som valt ett att påbörja ett utbildningsprogram i högskolan. Lärarutbildningarna utgör därmed högskolans största professionsutbildning sett till antalet studenter.
Fortsätt läsa Lärarförsörjningen: en utmaning av historiska mått
TOMAS KROKSMARK RECENSERAR
Joakim Landahl
Politik & pedagogik. En biografi över Fridtjuv Berg
Stockholm: Lärarförlaget 2016, 496 sidor
Det senaste modeordet i skoldebatten tycks nu vara ’skolans själ’. Det började med att representanter för OECD tyckte sig se, i sin analys av den svenska skolan, att nämnda själ gått förlorad. Det var i maj månad 2015. Nu är det Skolkommissionen som återigen påminner oss om själen – den är förlorad men möjligen på väg tillbaka. Det väcker hopp.
Men vad är en själ? Vilket typ av analysverktyg kan inte bara hitta en själ utan också konstatera att den inte längre finns och till sist också se att den är i återtåg?
AGNETA LINNÈ
I dagens utbildning av lärare möts traditioner med olika rötter. Under 1800-talet började statsmakten allt tydligare reglera utbildningen av lärare för folkundervisning och lärdomsskola. Lärarutbildning blev ett medel för staten att påverka och förbättra skolundervisningen. Utbildningen av lärare i folkskola och i läroverk tog då form utefter skilda spår. Under senare delen av 1900-talet började dessa båda utbildningar, liksom utbildningen av småskollärare, att steg för steg föras närmare varandra.
Processen var synnerligen dynamisk. Senare har utbildningen av allt fler pedagoger förts samman med utbildningarna av klass- och ämneslärare, något som inte gjort dynamiken mindre. Traditioner som formats av ledare för barnträdgårdar, arbetsstugor, skolor för handikappade, lärosäten för utbildning i teckning, musik, slöjd, hemkunskap och gymnastik, handels- och yrkesskolor, högre utbildning av sjuksköterskor, har mött de tidigare åtskilda utbildningarna av lärare i folkundervisning och läroverk.