JOANNA GIOTA, INGEMAR EMANUELSSON
I denna artikel kommer vi att på olika sätt behandla differentieringsproblematiken, både innan och efter införandet av grundskolan – en skola för alla – i början av 1960-talet. Vi kommer att visa hur behovet av specialundervisning, som ökade kraftigt under grundskolans första decennier, kom att förstås som skolans behov av differentieringsmöjligheter snarare än ”speciella” elevers.
Detta innebar en breddning av perspektivet i diskussioner och synsätt, eftersom man tidigare i stort sett begränsat begreppet till enbart frågan om hur man bäst skulle kunna ta tillvara ”begåvningarna”.
Det vill säga, de elever som tidigare normalt gått över till realskolorna. Vi kommer att hänvisa till skrivningar i utrednings- och kommissionstexter, styrdokument, forskning och debatter. Trots att de övergripande målen i styrdokumentens portalparagrafer inte ändrats nämnvärt sedan 1940- och 1950-talen, har på senare tid kraven på tillgång till avskild specialundervisning återigen ökat. För erfarna specialpedagoger och skolverksamma, såväl som forskare, känns det som att det skulle vara fråga om ”att börja om från början igen”.
Fortsätt läsa Differentierings- problematiken i en skola för alla under 100 år