JOHAN PRYTZ

Arbetet med att införa den Nya matematiken är förmodligen ett av de mest radikala och genomgripande statliga försöken att reformerna ett enskilt skolämne i svensk skola. Det var ett arbete som pågick under 1960- och 70-talen och omfattade undervisningen från årskurs 1 till 12. Ofta associeras reformen med mängdläran och en läroboksserie som hette Hej matematik!, men den handlade både om att införa nytt ämnesstoff och om att förändra lärarnas metodik.

Syftet med denna artikel är att närmare utreda på vilket vis reformen med den Nya matematiken var ett misslyckande eller kanske till och med en framgång. Redan i sin samtid beskrevs reformen, av dess kritiker, som ett kapitalt misslyckande. Inte minst handlade kritiken om att innehållet var för teoretiskt och abstrakt; såväl lärare, elever som föräldrar skulle inte förstå vad undervisningen handlade om. Inte sällan är det den bilden som framträder när personer som var med då berättar om hur det var. Ny forskning om den Nya matematiken i grundskolan visar dock att detta är en förenklad bild. I denna artikel redovisas vissa resultat från denna forskning.

Fortsätt läsa Den Nya matematiken – en framgång eller ett misslyckande? →