LENNART ROLANDSSON
Idag beskrivs programmering som en slags lägsta nivå eller allmänbildning för att förstå hur datateknik påverkar samhället. Men det är inte första gången ämnet varit föremål för undervisning. I min forskning om programmering i skolan, hittade jag de första spåren mellan 1970 till mitten av 1980-talet i Skolöverstyrelsens (SÖ) arkiv. Det var en tid då man önskade fler gymnasieelever som satsade på en teknisk och naturvetenskaplig karriär.
ULLA RIIS
Historien om hur datorn, som den tekniska skapelse den är, nådde skolans värld är ett tydligt exempel på hur offentliga medel har använts till ensidiga push-kampanjer(1) – ofta insvepta i pedagogisk retorik(2). Här vill jag teckna den relativt intensiva utvecklingen under 1980-talets första del och översiktligt skissera den något långsammare upptakten under 70-talet. Historien handlar inte bara om apparaterna utan också om hur undervisning om och med datorer – i varje fall på formuleringsarenan – skulle göras till en del av grundskolans allmänbildning.
Fortsätt läsa Realiserad skolpolitik i en föränderlig värld – tidig datalära i grundskolan
LARS BJÖRKLUND
När regeringen i september år 2015 gav skolverket uppdrag att föreslå nationella it-strategier för skolväsendet skapades ett samarbetsprojekt ”Tripple Helix” mellan skolverket, universiteten, företrädare för skolan och mjukvaruindustrin. Under ett antal möten och workshops diskuterades innehåll och formuleringar i den kommande läroplansrevisionen. Såväl från universitetens datavetare och från industrin framfördes vikten av att låta elever utveckla ett så kallat datalogiskt tänkande.