Etikettarkiv: Samhällskunskap

INLEDNING

JAKOB EVERTSSON

I detta nummer av Vägval (2020:4) presenteras en spännvidd av utbildningshistoriska teman som på olika sätt även anknyter till dagens situation. Här berörs minoritetsspråks ställning i skolväsendet, pandemiers konkreta inverkan på skolmiljöer, historieämnets roll i samspelet mellan individ och kollektiv liksom samhällskunskaps- och historieämnets fostrande funktion.

Fortsätt läsa INLEDNING

Framtiden, individen och samhället: Förändringar i målen för skolans samhällskunskaps- och historieundervisning 1970–2000

HENRIK ÅSTRÖM ELMERSJÖ

Statens relation till medborgarna är av naturliga skäl under ständig debatt och mycket tyder på att medborgarnas uppfattningar om denna relation har genomgått stora förändringar under de senaste fyra, fem decennierna. Staten har givits olika grundläggande innebörd i debatten: från en omhändertagande institution – som ser till kollektivet som helhet och därmed också placerar individen i olika kollektiv – till en störande institution – som lägger sig i och begränsar den individuella friheten hos medborgarna, bland annat genom att just binda individen till olika kollektiv.

Under de senaste decennierna har också undervisningen om samhället förändrats. En alltid intressant fråga kopplad till skolan är huruvida samhällsförändringar speglas i skolan, eller om förändrade attityder i samhället tvärtom har sitt ursprung i skolan och den fostran som bedrivs där.

Fortsätt läsa Framtiden, individen och samhället: Förändringar i målen för skolans samhällskunskaps- och historieundervisning 1970–2000

Samhällskunskap – en nykomling i svensk utbildningshistoria. Men när, vad, hur och varför?

MAGNUS GRAHN
 
I efterkrigstidens utbildningssverige skulle samhällskunskap bli ett av de skolämnen som fick allra störst utrymme. Varför var intresset så stort att införa ett hybridämne som samhällskunskap? Innan den bakgrunden ges konstateras dock att det svenska skolväsendet innehållsmässigt täckt samhällskunskaperna sedan en längre tid, bland annat i form av medborgarskap i fortsättningsskolan men framförallt inom ramen för historieämnet, vars undervisning även skulle omfatta samhällslära.

I 1940 års skolutredning kvarstod samhällslära som en del i hembygdskunskap respektive historia. Det fanns därigenom ett embryo till samhällskunskap genom att skolan förutom klassisk statskunskap och familjeekonomi även skulle ge eleverna ”kännedom om de plikter och förmåner som medborgare i ett fritt land” borde ha.

Fortsätt läsa Samhällskunskap – en nykomling i svensk utbildningshistoria. Men när, vad, hur och varför?