Etikettarkiv: skolinspektion

Inledning

AGNETA LINNÉ

Det nummer av Vägval i skolans historia som nu presenteras innehåller sex intressanta artiklar som spänner över flera aktuella områden. Inte minst berörs skolans styrning. Erik Nilsson, med bakgrund som bland annat skolborgarråd i Stockholm, diskuterar betygsantagningen till gymnasieskolorna i Stockholm i den första artikeln. Vad hände när marknaden tog över? Läsaren ges en personlig bild av den kamp om antagningssystemet som utspelades i början av 2000-talet. En rad varandra ömsesidigt förstärkande marknadskrafter omintetgjorde försöken att på olika vägar motverka ökad social segregation i den förändrade antagningens spår. Nilssons slutsats är att själva logiken i marknadssystemet bidrog till en skarpare selektion av eleverna och att en enskild kommun inte på egen hand kan införa principer som strider mot denna logik.

Fortsätt läsa Inledning

Skolinspektionens roll i folkskollärarnas tidiga professionalisering

JAKOB EVERTSSON

Folkskolestadgans införande år 1842 innebar att nya krav började ställas på lärares utbildning och deras undervisning. Samtidigt som många lärare behövde anställas i ett allt större antal skolor skulle undervisningen hålla en viss nivå. Denna förändring skedde dock inte över en natt utan man fick utgå från de lärare som redan fanns i tjänst och gradvis bygga upp en lärarkår som hade erforderlig kompetens. Folkskolinspektionens införande år 1861 markerade en satsning från statens sida i att försöka harmonisera lärarnas utbildning och praktik. Samtidigt var folkskolan huvudsakligen lokalt finansierad under 1800-talet vilket innebar att staten intekunde ställa orimliga krav på socknarna att skjuta till medel till lärarlöner. Ett resultat var att lärarnas roll kom att utvecklas på ett komplext sätt i relation till lokalsamhälle, stat och lärarkollektiv.

Fortsätt läsa Skolinspektionens roll i folkskollärarnas tidiga professionalisering

Juridifiering i skolan – möjligheter och risker

CAROLINE RUNESDOTTER

Idag har de flesta skolor tillgång till någon form av juridisk expertis. Större kommuner har ofta anställda jurister som får ta sig an frågor som rör skolans verksamhet, som inte rektorer eller skolchefer klarar av. Och förutom dessa finns ofta personer i skoladministrationen med juridik i sin utbildning och med erfarenhet av att hantera rättsliga frågor i skolan, då framförallt uppgifterna att hantera klagomål och anmälningsärenden tenderar att ta alltmer tid och kräva mer resurser. När alltmer av det som ingår i skolverksamheten blir rättsligt reglerat och börjar tolkas i juridiska termer är det ett uttryck för juridifiering och förekomsten av alltmer juridisk expertis är i sin tur ett uttryck för att detta inte längre enbart kan hanteras av de professionella inom skolan. Men den rättsliga regleringen påverkar också hur vi uppfattar det som sker i skolan beroende på om du verkar inom skolan som lärare eller rektor, eller är elev respektive vårdnadshavare.

Fortsätt läsa Juridifiering i skolan – möjligheter och risker

Statens stöd till skolors utveckling

MATS EKHOLM

Att få till stånd en folkskola som var inriktad mot att ge många barn undervisning var ett omfattande projekt. Sverige hade redan 1686 års kyrkolag bestämt sig för att de yngre i samhället skulle lära sig att läsa i bok så att de förstod kristendomen. Prästen skulle ”driva med flit därpå, att barn, drängar och pigor lärde läsa i bok och se med egna ögon, vad Gud i sitt heliga ord bjuder och befaller”[1].

 

Fortsätt läsa Statens stöd till skolors utveckling