SOFIA PERSSON
I detta nummer av Vägval finns bredd i de ingående artiklarnas teman. Gemensamt för artiklarna är emellertid att de utgår från en svensk utbildningskontext från 1800-talet och framåt.
SOFIA PERSSON
I detta nummer av Vägval finns bredd i de ingående artiklarnas teman. Gemensamt för artiklarna är emellertid att de utgår från en svensk utbildningskontext från 1800-talet och framåt.
ÅSA KLINTBORG AHLKLO
Det är ett intressant faktum att trädgårdskulturen, som vid 1800-talets ingång var förbehållen ett välhavande fåtal, kring sekelskiftet 1900 hade blivit tillgänglig (åtminstone i teorin) för det stora flertalet. Ansträngningarna att sprida kunskap, bildning och skönhetssinne via trädgården har starka kopplingar till 1800-talets bildningsinstitutioner och –aktörer. Från arbetet med att införa nya jordbruksmetoder på gods och gårdar genom att undervisa de underlydande och deras barn i trädgårdsskötsel, via de länsvis inrättade hushållningssällskapens arbete för trädgården som en binäring till jordbruket till folkskolans och så småningom hemmets trädgårdar.
Fortsätt läsa Trädgården som bildningsmönster och pedagogisk modell under 1800-talet.