HANS PERSSON
År 1976 började jag som lärare i Bild:form/Slöjd på förskoleseminariet i Solna. Barnstugeutredningens betänkande SOU 1975:67, Utbildning i samspel, hade just lagts fram. Personalbehovet inom förskolan var stort och en försöksutbildning av barnskötare till förskollärare på 50 poäng startades.
AGNES HAMBERGER
Årets tredje nummer av Vägval i skolans historia bjuder på en omväxlande läsning, från det sena 1800-talets lärarliv fram till 1990-talets organisationsreformer. Gemensamt har artiklarna ett intresse för de förändringar som präglat den svenska skolan under ett händelserikt århundrade där nya förutsättningar och krav på skolan drivit på utvecklingen.
AGNETA LINNÉ
Detta nummer av Vägval har en bred ansats. Det innehåller fyra artiklar som berör olika teman.
I den första artikeln ställer Johannes Westberg frågan Hur ska folkskoleväsendets framväxt förklaras? Tidigare forskning har inte sällan sett folkskolans tillkomst antingen som ett led i de härskande klassernas behov av att disciplinera och kontrollera en växande befolkning i spåren av industrialisering och urbanisering, eller som nära förbunden med formeringen av nationalstater och idéer om medborgerlig bildning.
SVEN HARTMAN
Boken Slöjd, bildning och kultur. Om pedagogisk slöjd i historia och nutid (Carlsson Förlag 2014) kom ut för några månader sedan. Där skriver sju slöjdforskare om skolslöjden som en viktig del av det svenska kulturarvet.
Jag själv har varit redaktör för boken och har dessutom bidragit med en del allmänpedagogiska reflektioner. Boken inleds med en genomgång av några centrala begrepp samt en översikt över samhällsutvecklingen under åren 1880–1920. Det var den period när den pedagogiska slöjden i Sverige etablerades och fick nationell och internationell spridning.