JOHANNA RINGARP
Artiklarna i detta nummer av Vägval åskådliggör den stora bredd som finns inom området utbildningshistoria. Det handlar om yrkesutbildningens historia, lärarutbildningens utveckling, religionens plats i skolan. Slutligen recenseras en nyutkommen bok på 1990-talets utbildningsreformer.
PETER HOLMBERG
Den 3 maj 1971 började jag min anställning på dåvarande Skolöver-styrelsens (SÖ) planeringsavdelning. Denna vår var en intensiv period på SÖ, då riksdagen 1970 beslutat att yrkesutbildningen skulle reformeras och integreras i den nya gymnasieskolan inför läsåret 1971/72. Mina första arbetsuppgifter bestod i att manuellt ställa samman de inströmmande uppgifterna om hur eleverna valt till de helt nya yrkeslinjerna. Att det var ett hett material förstod jag då mina chefer dagligen efterfrågade läget eftersom utbildningsdepartementet var angeläget om att snabbt få in resultatet av elevernas val.
ÅSA BROBERG
Bedömning är centralt i all utbildning och handlar inte bara om att mäta kunskapsnivåer utan också om att sortera människor efter kunskaper och förmågor av olika kvantitet och kvalitet. Men hur det gått till, ser och har sett lite olika ut mellan skolformer och genom tiderna. I den här artikeln tar jag upp en bedömningspraktik som kallades prövotid och som utövades i de praktiska ungdomsskolorna, det vill säga det statligt reglerade och finansierade yrkesutbildningssystem, som fanns i Sverige mellan 1918 och 1971.
MAGNUS GRAHN
I efterkrigstidens utbildningssverige skulle samhällskunskap bli ett av de skolämnen som fick allra störst utrymme. Varför var intresset så stort att införa ett hybridämne som samhällskunskap? Innan den bakgrunden ges konstateras dock att det svenska skolväsendet innehållsmässigt täckt samhällskunskaperna sedan en längre tid, bland annat i form av medborgarskap i fortsättningsskolan men framförallt inom ramen för historieämnet, vars undervisning även skulle omfatta samhällslära.
I 1940 års skolutredning kvarstod samhällslära som en del i hembygdskunskap respektive historia. Det fanns därigenom ett embryo till samhällskunskap genom att skolan förutom klassisk statskunskap och familjeekonomi även skulle ge eleverna ”kännedom om de plikter och förmåner som medborgare i ett fritt land” borde ha.